Vem var kär i prästdottern?

Ibland kan en stöta på både det ena och det andra i kyrböckerna. Präster som både kladdat och kanske spillt av nattvardsvinet över boken, eller t o m smakat av det så att pennan gått sina egna vägar över bladet. Men här är det någon gjort det där alldeles extra:

grimeton1732
Grimetons ministerialbok CI:2. Födelse den 11 oktober 1732 Anders Bartholdsson. Bildkälla: Arkiv Digital.

Anders Bartholdsson var son till kyrkoherden i Grimetons församling, Bartold Andreas Friis, och hans hustru Christina Bruun (även stavat Bruhn). Jag tror inte det är fadern som gjort den röda markeringen utan jag tror att det är gossen själv som varit framme långt senare och kanske velat visa sin betydelse. Gossen Andreas blev nämligen själv så småningom kyrkoherde i Grimeton 1775 (enligt herdaminnet), efter att först ha varit komminister. Han efterträdde inte sin far, det var en annan präst emellan. Fast i födelseboken har han lagt till "Blef Pastor härstädes 1776". Så han hade ju tillgång till kyrkboken, som alltså fått en personlig touch här. Att det är han som gjort det själv är min egen slutsats, men jag vet inte.

I Älmeboda husförhörslängd från 1755-1760 ser det ut så här:

elmeboda1755
Bildkälla: Arkiv Digital.

Mina barn har mycket släkt i Älmeboda genom sin farmor så där har jag släktforskat en hel del. Att det står Stina med väldigt stora bokstäver längst ner, det såg jag en gång när jag bläddrade i längden och letade efter annat.

Det här är komministerfamiljen i Älmeboda. Stinas far var som ni ser Herr Comminister Odenius, född 1697 och med förnamnet Teodor. Hustrun, alltså Stinas mor, var Annika Ryman. Stina var född 1740 och 17 år när komministerfamiljen kom till Älmeboda 1757. Men vem har skrivit detta? Kan Stina själv ha varit sin far behjälplig med renskrivningen i längden och då framhävt sig själv? Så där som ungdomar kan klottra. Eller är det en ung och förälskad pastorsadjunkt som skrivit? Men någon pastorsadjunkt hittar jag inte i husförhörslängden. Eller var det klockaren som skrev?

Klockaren var en äldre man som hette Zachris Nilsson och var född 1682. Han hade en hemmavarande son som hette Carl, född 1728. Och visst måste det ha varit denne Carl som hjälpte kyrkoherden med bokföringen. För Stina gifte sig sedan med Carl Zachrisson på Klockaregården. Förhoppningsvis var hon lika kär i honom och jag hoppas att de fick ett lyckligt liv tillsammans.

 

 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Oskar och Jenny Vidmark
Resa i tiden
 

Kommentarer 12

Ulla Comérus den lördag, 10 april 2021 16:45

Trevlig läsning och troliga slutsatser. Tänk vad man kan hitta i kyrkböckerna.

Trevlig läsning och troliga slutsatser. Tänk vad man kan hitta i kyrkböckerna.
Eva Johansson den lördag, 10 april 2021 18:07

Ulla: Tack! Ja, visst är det så. Det finns så mycket att stanna upp vid och fundera på.

Ulla: Tack! Ja, visst är det så. Det finns så mycket att stanna upp vid och fundera på.
Ida Nolke den måndag, 12 april 2021 11:40

Kul! Bilden från Grimeton kände jag genast igen :-) Det är nog den enda kyrkoboken jag har sett någon vara framme med rödpennan. Själv härstammar jag från Anders bror Elias Friis, som blev guldsmedsgesäll och senare fattighjon i Rolfstorps församling.

Kul! Bilden från Grimeton kände jag genast igen :-) Det är nog den enda kyrkoboken jag har sett någon vara framme med rödpennan. Själv härstammar jag från Anders bror Elias Friis, som blev guldsmedsgesäll och senare fattighjon i Rolfstorps församling.
Eva Johansson den måndag, 12 april 2021 11:46

Ida: Jag har nog inte heller sett någon mer rödpenna i någon kyrkbok, inte vad jag kan minnas. Jag har mycket släkt i Rolfstorp på min pappas sida men är inte släkt med den här prästfamiljen.

Ida: Jag har nog inte heller sett någon mer rödpenna i någon kyrkbok, inte vad jag kan minnas. Jag har mycket släkt i Rolfstorp på min pappas sida men är inte släkt med den här prästfamiljen.
Ida Nolke den måndag, 12 april 2021 11:44

Anders kan man läsa mer om på Grimeton (N) CI:2 (1731-1823) Bild 3440 / sid 681 När han dör finns det en levnadsteckning på två sidor i dödboken.

Anders kan man läsa mer om på Grimeton (N) CI:2 (1731-1823) Bild 3440 / sid 681 När han dör finns det en levnadsteckning på två sidor i dödboken.
Eva Johansson den måndag, 12 april 2021 11:49

Just det, jag undrar om jag inte har sett det någon gång.

Just det, jag undrar om jag inte har sett det någon gång.
Mikael Österhed den måndag, 30 augusti 2021 01:21

Rolig läsning.
Själv härstammar jag från Klockarens dotter, Christina, ofta kallad bara Stina in Hfl som var född 1735.
Har precis börjat jobba vidare med Zachris Nilsson och se om jag gå lite bakåt i tiden.
Kyrkan är idag en ruin men väldigt vacker att se (https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lmeboda_kyrkoruin)

Rolig läsning. Själv härstammar jag från Klockarens dotter, Christina, ofta kallad bara Stina in Hfl som var född 1735. Har precis börjat jobba vidare med Zachris Nilsson och se om jag gå lite bakåt i tiden. Kyrkan är idag en ruin men väldigt vacker att se ([url=https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84lmeboda_kyrkoruin][/url])
Eva Johansson den måndag, 30 augusti 2021 11:52

Mikael: Kul att du kommenterar. Hoppas du hittar mer om Zachris Nilsson.
Älmeboda kyrkoruin har jag besökt ett par gånger, det är verkligen fint där. Flera av mina barns förfäder (på sin pappas sida) är begravda där.

Mikael: Kul att du kommenterar. Hoppas du hittar mer om Zachris Nilsson. Älmeboda kyrkoruin har jag besökt ett par gånger, det är verkligen fint där. Flera av mina barns förfäder (på sin pappas sida) är begravda där.
Mikael Österhed den måndag, 30 augusti 2021 12:12

Vad gäller Zachris Nilsson så gav en websökning följande sida på Family Search:
https://ancestors.familysearch.org/en/LWYK-G8J/zachris-nilsson-1682-1764

Där finns, förutom hans barn, också hans föräldrar nämnda. Dock vet jag inte hur mycket man kan lita på sådan information (det är ju väldigt långt bak i tiden) samt vad jag har sett så finns det inte så gamla kyrkoböcker för Älmeboda.
I för sig, jobbade han "inom kyrkan" och kanske finns det andra kyrkodokument där de kan ha fått den information, eller från mantalböcker, domböcker...
Jag får luska vidare...

Vad gäller Zachris Nilsson så gav en websökning följande sida på Family Search: [url=https://ancestors.familysearch.org/en/LWYK-G8J/zachris-nilsson-1682-1764][/url] Där finns, förutom hans barn, också hans föräldrar nämnda. Dock vet jag inte hur mycket man kan lita på sådan information (det är ju väldigt långt bak i tiden) samt vad jag har sett så finns det inte så gamla kyrkoböcker för Älmeboda. I för sig, jobbade han "inom kyrkan" och kanske finns det andra kyrkodokument där de kan ha fått den information, eller från mantalböcker, domböcker... Jag får luska vidare... :D
Eva Johansson den måndag, 30 augusti 2021 12:22

Det är absolut intressant men utan källor är det klokt att inte ta för givet att det stämmer. Troligen kommer uppgifterna från domböcker och mantalslängder, det är de vanligaste källorna utöver kyrkböckerna. Jag har använt mantalslängder många gånger men inte domböcker, annat än att jag fått tips på rätt sida eller tiden för när en person förekommer. Att läsa en dombok utan att veta när och om en släkting nämns är naturligtvis ett sätt, men väldigt tidsödande och det kan krävas att gå igenom flera års domböcker för att hitta det man söker. För vissa domböcker finns det publicerade register som gjorts av släktforskare, och de är guld värda. Men då ska man ha tur att det är där "min" släkting finns med. Har du många förfäder inom ett härad så ger det säkert mer, då kommer du nog att hitta fler när du söker efter en.
Kommer du bakåt så långt att det är före mantalslängdernas tid finns en del andra skattelängder publicerade, men det har jag bara eftersökt för vissa delar av landet så jag vet inte om de tidigaste skattelängderna täcker alla socknar.

Det är absolut intressant men utan källor är det klokt att inte ta för givet att det stämmer. Troligen kommer uppgifterna från domböcker och mantalslängder, det är de vanligaste källorna utöver kyrkböckerna. Jag har använt mantalslängder många gånger men inte domböcker, annat än att jag fått tips på rätt sida eller tiden för när en person förekommer. Att läsa en dombok utan att veta när och om en släkting nämns är naturligtvis ett sätt, men väldigt tidsödande och det kan krävas att gå igenom flera års domböcker för att hitta det man söker. För vissa domböcker finns det publicerade register som gjorts av släktforskare, och de är guld värda. Men då ska man ha tur att det är där "min" släkting finns med. Har du många förfäder inom ett härad så ger det säkert mer, då kommer du nog att hitta fler när du söker efter en. Kommer du bakåt så långt att det är före mantalslängdernas tid finns en del andra skattelängder publicerade, men det har jag bara eftersökt för vissa delar av landet så jag vet inte om de tidigaste skattelängderna täcker alla socknar.
Mikael Österhed den måndag, 30 augusti 2021 12:32

Tack för de tipsen Eva!
Jo, jag har nog tänkt att ta den informationen med en nypa salt.
På Zachris biografi, under anmärkningar, i mitt släktforskning program har jag länkat till sidan för att eventuellt titta senare.
Naturligtvist har jag också noterad din bloggpost i samma biografi

Tack för de tipsen Eva! Jo, jag har nog tänkt att ta den informationen med en nypa salt. På Zachris biografi, under anmärkningar, i mitt släktforskning program har jag länkat till sidan för att eventuellt titta senare. Naturligtvist har jag också noterad din bloggpost i samma biografi :)
Eva Johansson den måndag, 30 augusti 2021 12:34

Ett sista tips från mig, om du inte sett det än: https://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?infosida=amnesomrade-skatter

Ett sista tips från mig, om du inte sett det än: https://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?infosida=amnesomrade-skatter
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
1 Maj 2024

Captcha bild