Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
- Du är här:
- Start
- Rötterbloggen
- En gång släktforskare...
En gång släktforskare...
Visst har vi alla perioder där den egna släktforskningen helt enkelt blivit liggande, av olika skäl. Men det hindrar ju inte en durkdriven släktforskare från att konsultera sina kära kyrkböcker ändå! Ibland kan det räcka med ett TV-program eller en notis i en tidning för att den genealogiska nyfikenheten ska väckas, och vips sitter man där och letar efter en person med ett märkligt liv eller ovanligt efternamn i längderna...
Själv hörde jag ett så ovanligt namn i 'Det sitter i väggarna' att jag genast satte igång att efterforska personen ifråga. Nu har jag inte hunnit med att forska vidare på grund av annat som kommit emellan, så jag ska be att få återkomma till den här personen så småningom.
Jag har som yrke att korrekturläsa talböcker, och tro mig, det är en brokig samling litteratur jag fått under ögonen, eller snarare i öronen under mina drygt tre år i branschen. Precis nyss har jag tagit mig igenom en megatjock bok om Dag Hammarskjöld och hans politiska gärning. Tufft och, ärligt talat, bitvis extremt tråkigt, men jag föreställer mig att en politiskt intresserad person skulle sluka boken. Nåväl, jag blev omedelbart sugen på att sätta igång att släktforska på denne vår svenske generalsekreterare, men jag tror att det redan finns gjort.
Är det fler än jag som blivit utskrattade för att rent automatiskt ha forskat fram vad en hyperaktuell person har för rötter? Men det är ju så: en gång släktforskare alltid släktforskare! Precis som när en bilgalen person automatiskt noterar märke och årsmodell på alla mötande bilar, eller en musikälskare lika automatiskt noterar vad det är för låt och artist som spelas i högtalaren på caféet eller i butiken.
Den genealogiska nyfikenheten är starkt vanebildande!
Bilden: Tjusig tågutsikt på väg till Släktforskardagarna i Östersund. Foto: författaren
Håll dig informerad
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Om författaren
Bloggare
Eva Johansson
492 inlägg
Mats Ahlgren
306 inlägg
Ted Rosvall
264 inlägg
Helena Nordbäck
238 inlägg
Anton Rosendahl
234 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Gästbloggare
31 inlägg
Chris (Kerstin) Bingefors
28 inlägg
Stefan Simander
1 inlägg
Annonser
.png)
Kommentarer 3
Har inte blivit utskrattad, men jag känner igen mig exakt i det du skriver. När jag stöter på något intressant namn eller öde så kan jag inte låta bli att kolla upp det.
För ett tag sedan läste jag om ett mord i Stockholm på 1930-talet (har jag för mig). Mordoffret hade ett rätt ovanligt efternamn och jag kände en gång i tiden en person med samma efternamn. Naturligtvis började jag genast leta efter en släktkoppling och jodå, den fanns. Vill minnas att det var min kompis farfars farbror (eller möjligen farfars bror; minns inte exakt) som råkat illa ut.
Instämmer med föregående kommentar och inlägget - utskrattad har jag inte blivit men min släktforskarhjärna går lätt igång på information jag hittat i dagspressen om nån för mig tidigare okänd person, eller en artist/författare jag gillar och det händer oftast när jag har ledsnat lite på min egen forskning men vill hålla igång tänket och inte bli ringrostig.
Ett ovanligt för- eller efternamn kan också trigga nyfikenheten.
(Hög igenkänningsfaktor med att notera bilmärken och musik jag hör då jag är lite nördig inom flera områden.)
Över huvudtaget har jag upptäckt en ny sida hos mig själv sedan jag började släktforska för något år sedan: lusten att ta reda på mer. Visst har jag i alla tider, uppfostrad av pappa att "tittal i uppslagsboken" när det var något man undrade över men nu med släktforskning så är ju stickspåren oändliga: hur såg banvaktslivet ut? var fanns det lokala mejerier och vem startade dem? är det en vapensköld eller sigill eller 'bara' ett bomärke som man hittat efter en släkting? Ja, med släktforskning så är man aldrig sysslolös och man har alla chanser att lära sig mer om 'vanligt' folk och historia blir plötsligt intressant. Visserligen bra att ha regntlängden klar för sig men den säger inte allt.
Tack för trevliga blogginlägg!