Databasjätten Ancestry.com (Ancestry.se) meddelar, att deras svenska födelseregister [Sweden, indexed birth records] har vuxit både framåt och bakåt i tiden och nu omfattar perioden 1860-1941, med över 10 miljoner poster. Detta borde vara en fröjdesam nyhet för alla oss släktforskare och registerälskare, men tyvärr finns det allt för mycket smolk i glädjebägaren för att man skall vara riktigt glad …
Detta megaregister innehåller nämligen så många fel, att man inte tror att det är sant. Det är feltolkningar, gissningar och slarvfel i så gott som varje post! En del namn är så till den milda grad förvanskade, att man börjar undra om Ancestry driver med hela det svenska släktforskarkollektivet. Sveriges Släktforskarförbunds flaggskepp, Sveriges dödbok, som i storlek kan jämföras med Ancestrys födelseregister, innehåller visserligen också en hel del felaktigheter, men inte till närmelsevis så många och så grova.
Varför är det då så många fel i Ancestrys register?`
Fel källa
Som källa för detta födelseregister har man valt Statistiska Centralbyråns avskrifter av de svenska födelseböckerna, d.v.s. ett sekundärmaterial, som dessutom ofta är utomordentligt svårläst, eftersom det utgår från suddiga mormonfilmer, som digitaliserats. Det är ofattbart att Ancestry inte bryr sig om att rådfråga någon sakkunnig släktforskare eller arkivperson, innan man sätter igång ett sådant här i grunden värdefullt jätteprojekt.
Fel excerpister
Ancestry använder billig arbetskraft, företrädesvis i Indien för sina registerprojekt. Man kan förstå de ekonomiska kalkylerna bakom detta, och givetvis handlar det om värdefulla arbetstillfällen för tusentals indier. Men hur lätt är det för en person, som inte behärskar det svenska språket, som inte har en aning om den svenska geografin, som inte är bekant med svenska namnseder eller yrkesbeteckningar att rätt tolka krumelurerna på skärmen? Skinnskatteberg? Öljehult? Tafvelås mosse, Örlijds Quarn, Hemmansbrukare? Missionsföreståndare? Förpantningsägare? Sissa? Henning? Axel? Svea?
Bristfällig (eller obefintlig) rättning
Dessa miljontals poster, som nu publicerats på nätet, kan inte rimligen ha korrekturlästs. I alla fall inte av vana och/eller svenska ögon. Många fel är så uppenbara och så lätträttade att vilken korrekturläsare som helst annars skulle ha reagerat. Det förefaller som om excerpisterna har haft tillgång till ”förslagslistor”, såväl när det gäller för- och efternamn, som geografiska begrepp, och kunnat välja fritt när det inte själva har kunnat läsa så bra. Sådana ”lathundar” är naturligtvis livsfarliga och gör nog mer skada än nytta.
Dödskallemärkning?
Är då detta jätteregister totalt värdelöst och oanvändbart? Svaret på den frågan är nog ändå nej. Blotta mängden av information och sökbara begrepp gör att man som svensk släktforskare faktiskt kan ha stor nytta av det. Man får helt enkelt lära sig att söka på rätt sätt och med stor fantasi. Som en ingång till det riktiga kyrkoboksmaterialet är det svårslagbart och dessutom går det ända fram till 1941 vilket hjälper till att fylla en besvärlig lucka. På jakt efter ”försvunna” eller ”borttappade” själar är födelseregistret ett suveränt verktyg.
Man skulle önska att den svenska släktforskarrörelsen hade energi och sisu nog för att nu, när projektet Sveriges Dödbok äntligen har blivit klart, fortsätta med ett rättningsprojekt i samarbete med Ancestry.se, så att alla födda under perioden 1860-1941 får rätt namn, rätt föräldrar med rätta yrken och rätt hemvist. Men orkar vi detta?
Orkar vi gå från NAMN ÅT DE DÖDA till NAMN ÅT DE FÖDDA?