Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 14:12

Släktforskarnas årsbok ’95

arsb95Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 263
Utgivningsår: 1995

Visst är släktforskare intresserade av framtiden - också. I Släktforskarnas årsbok 1995 - den åttonde i raden av årsböcker utgivna av Sveriges Släktforskarförbund – tar flera framstående forskare upp aspekter kring den nya teknikens intåg i släktforskningen. För datorn håller på att förändra forskningen, på gott och ont. Inte minst etiken är nämligen en svårlöst fråga, som diskuteras i en av artiklarna i boken.

För alla som släktforskar i Ångermanland är just den här årsboken extra intressant. Ett par artiklar redogör för de bästa och mest givande källorna som finns att tillgå för den som har rötter i landskapet, ett par borgarsläkter i Härnösand presenteras och en artikel behandlar resandesläkter (”tattare”) som har haft hemort i Ångermanland.

Dessutom ingår mycket annat matnyttigt i årsboken, Tiondelängderna är den kanske viktigaste släktforskarkällan under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. En artikel beskriver ingående tillkomsten av denna nog ganska okända källserie. Och frågan hur vi bör stava förfädernas namn har många grunnat över. I årsboken finns svaret i ”Sveriges Släktforskarförbunds namnlista”, som ger en rekommenderad stavning för över 700 förnamn som användes i Sverige från 1500-talet till mitten av 1800-talet. Dessutom avslöjas adelsätten som aldrig funnits – trots att den finns med i de genealogiska standardverken!

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken. En del av artiklarna finns publicerade på RÖTTER. Följ bara länken!

  • Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt. (sid 11-30)
    Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga. Av Peter Olausson, Gillberga.
  • Bygg din egen genealogiska databas. (sid 31-42)
    Datorn är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel för släktforskaren. Här ges råd och tips hur du skapar en egen genealogisk databas av en forskare som under 20 år arbetade helt manuellt. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Datorn i släktforskningen. Lagar och etik. (sid 43-54)
    Den som samlar uppgifter om personer med hjälp av datorn måste känna till datalagen. Men vi behöver också etiska regler, både för släktingarnas och vår egen skull. Av Olof Cronberg, Växjö
  • Informationssamhället och släktforskningen. (sid 55-62)
    Att »surfa på nätet» blev ett modeuttryck i slutet av 1994. Det handlar om det världsomspännande Internet. Där har även släktforskningen en plats. Av Ulf Berggren
  • Personhistoriska databaser. (sid 63-78)
    Många släktforskare lämnar den egna släkten och börjar kartlägga invånarna i en socken eller soldaterna vid ett kompani. Här är en förteckning över sådana personhistoriska databaser. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • När släktforskning blir historieförvanskning. (sid 79-94)
    Varför är många släktutredningar så dilettantmässigt utförda? Gör verkligen de lokala släktforskarföreningarna vad de kan för att höja kunskapsnivån bland medlemmarna? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
    Bilaga 1: Hur »bunden» var namngivningen.
    Bilaga 2: Namngivningen på Åland – traditionstyngd eller fantasifylld?
  • Släkthistoriska källor för Ångermanland. (sid 95-106)
  • Den som är intresserad av äldre tiders Ångermanland är lyckligt lottad. Källmaterialet är rikt. Här förtecknas samtliga släkthistoriska källor som finns före kyrkböckernas tid. Av Carl Szabad, Enskede
  • Fakta om socknarna i Ångermanland. (sid 107-132)
    En sammanställning över grundläggande släktforskarinformation om socknarna i landskapet: deras historia, bevarade kyrkböcker, tingslagstillhörighet, byarnas namn, etcetera. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Släkten Häggdahl från Häggdånger. (sid 133-142)
  • Borgarsläkten Kiöhn från Köja i Ullånger. (sid 143-146)
    Två släktutredningar av klassiskt snitt, båda borgarsläkter i Härnösand med rötterna i ångermanländska myllan, det ena i byn Tjärnsjö i Häggdånger, den andra i Köja i Ullånger. Av Thord Bylund, Härnösand
  • En Nordingråprost på 1300-talet. (sid 147-156)
    Medeltidens människor är för det mesta försvunna i historiens dunkel. Men ibland kan vi faktiskt med hjälp av de fåtaliga historiska dokumenten ana konturerna av enskilda individer. Av Carl Szabad, Enskede
  • Resandesläkter i Ångermanland. (sid 157-184)
    Själva kallar de sig resande, av omgivningen har de ofta benämnts »tattare». De är ättlingar till zigenare, men har haft hemortsrätt i Sverige i flera hundra år. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet. (sid 185-202)
    Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Men hur kom egentligen dessa längder till? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • »En grufwelig gjerning». Ur Höks härads dombok 1782. (sid 203-214)
    Än i dag lever den muntliga traditionen i skånska Veinge om ett mord för över 200 år sedan. En sjuk och fattig kvinna rånmördades av sin granne. Av Ingeborg Brunkhorst, Lund
    Släkten Lemnius. (sid 215-224)
    En fatal felläsning är orsaken till att ätten Lemnie blev införd på riddarhusstamtavlorna. I själva verket har någon adelsätt med detta namn aldrig existerat. Av Pontus Möller, Stockholm
  • Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista. (sid 225-252)
    Förr i tiden kunde en persons namn stavas på olika sätt till och med i samma dokument. Så frågan är: hur ska vi stava förfädernas namn? Här ges svaret! Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Recensioner och granskningar. (sid 253-264)
    Den Alftanska släktkrönikan – av vilket värde?
    »Clemensson» klarar konkurrensen
  • Sveriges Släktforskarförbund 1995. (sid 265-281)
    Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 282-283)

Släktforskarnas Årsbok 1995 finns nu digitalt att läsa om du är Röttervän bakom Rötters Vänner-inloggningen. Läs mer om Rötters Vänner här eller logga in på Rötters Vänner.

 

Senaste nytt

2017-10-20 14:41
debatt-staten-ska-inte-driva-slaektforskningstjaenst
Som många känner till har regeringen föreslagit att Riksarkivets digitala forskarsal SVAR ska bli avgiftsfri från årsskiftet. Planerna har funnits sedan flera år men det har krävts ökade anslag för att täcka intäktsbortfallet vilket hittills...
2017-10-20 13:49
debatt-slaektforskarfoerbundet-riksarkivet-och-arkiv-digital
I sin ledare i nummer 118 av Diskulogen diskuterar DIS-ordföranden Daniel Berglund borttagandet av avgifter på Riksarkivet/SVAR:s digitaliserade material. Han kritiserar förbundet för att inte ha tagit hänsyn till att reformen kan "slå undan...
2017-10-19 14:21
vaexjoe-laddar-foer-naesta-ars-slaektforskardagar
Nästa år landar Släktforskardagarna i småländska Växjö. Det blir Kronobergs Genealogiska Förening (KGF) som står som värd med hjälp från Emigrantinstitutets Vänner och Kulturparken Småland AB. Det är med andra ord bara för alla...
2017-10-18 12:09
dags-foer-ny-saesong-av-allt-foer-sverige
Nu på söndag är det säsongsstart för ännu en omgång av Allt för Sverige. Årets amerikaner anländer till Dalarna, där några av dem har sina rötter. En av dem får dessutom veta att hen är släkt med den ursprungliga "Mors lilla Olle". Alice...
2017-10-17 16:57
armegot
Hon blev bortgift med en Papegoja, den svenska kolonin i Nordamerikas mäktigaste kvinna, utsatt för krig och plundring och blåst på en förmögenhet. Men veckans svenskamerikan redde sig på något vis ändå. Armegot Printz levde ett overkligt...
2017-10-17 10:58
flygfoton-pa-historisk-hembygd
Just nu utvecklar Lantmäteriet en tjänst för nedladdning av historiska ortofoton som öppen data. Den 1 september i år gjordes de historiska ortofoton man hittills hunnit med att digitalisera tillgängliga för alla, utan licensavgift och med...
2017-10-12 09:35
unik-bildsamling-visas-i-samarbete-med-skara-slaektforskarfoerening
I utställningen Ambrotyper som invigs 14 oktober på Västergötlands museum möter besökaren mamseller, fruar, deras barn och äkta makar, telegrafister, präster, målare, sotare, veterinärer, studenter och många fler skarabor och skaraborgare...
2017-10-11 09:59
veckans-svenskamerikan-clarence-johnson
Han deltog i upprättandet av den hemliga och mytomspunna basen Area 51, ligger bakom ett 40-tal flygplansmodeller och förärades med mängder av utmärkelser. Veckans svenskamerikan är en superkändis i flygarvärlden – men få känner till hans...
2017-10-10 10:54
riksarkivets-webbplats-ligger-nere
Sedan i söndags eftermiddag har det inte gått att komma in på Riksarkivets webbplats, riksarkivet.se. Det gällde även Riksarkivets andra digitala tjänster som digitala forskarsalen, beställningsformulär och e-post. Nu har problemet lösts och...
2017-10-06 15:30
aer-du-naesta-roetterbloggare
Stöter du ständigt på människoöden som kräver att bli berättade? Eller vill du dela med dig av intressanta erfarenheter du gjort i din släktforskning? – då kan Rötterbloggen vara forumet för dig! Fyra rötterbloggare ska nämligen bli fem –...
2017-10-04 10:25
foerhandsdoedbok-klar-till-jul
Just nu pågår ett intensivt arbete med förhandsutgåvan av Sveriges dödbok 7, som kommer ut på DVD och USB-sticka i slutet av november, lagom till jul. Anders Berg (bilden) är projektledare för Namn åt de döda (NÅDD) och har nyligen gått ut med...
2017-10-03 15:52
mary-anderson-veckans-svenskamerikan
På sin 90-årsdag fick hon gratulationstelegram från både John F Kennedy och Tage Erlander. Mary Anderson började sin yrkesbana som diskare, hemhjälp, industriarbetare och textilarbetare och slutade den som en av USA:s mest inflytelserika...
2017-10-02 14:08
mer-om-storsaeljande-sjoefolks-handbok
Du har väl inte missat att det numera finns en handbok om hur man släktforskar på sjömän och andra med havet som försörjning? Boken Släktforska om sjöfolk är Sveriges släktforskarförbunds handbok nummer 16 som släpptes under årets...
2017-09-29 10:14
nyheter-och-kampanjer-i-roetterbokhandeln
Nyligen har Rötterbokhandeln fyllts på med helt nya titlar. Mer om dem och om aktuella kampanjer och erbjudanden hittar du i Rötterbokhandelns nyhetsbrev. Senaste nytt - direkt i inkorgen Med Rötterbokhandelns nyhetsbrev håller du dig...
2017-09-28 11:57
ringamala-socken-arets-hembygdsbok
Ringamåla – en blekingesocken med en rik kulturhistoria – har nyligen fått en klassisk sockenbok med rika beskrivningar och fina bilder. Boken Ringamåla socken då – nu – sedan har nu dessutom utsetts till Årets Hembygdsbok av Sveriges...