Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
17 maj-tåg från 1895, västra Gamlebrua. Foto: Ole Juul/Anno Glomdalsmuseet
I vårt grannland Norge firas Grundlagsdagen stort. Det var dagen då prinsregenten Christian Frederik valdes till kung och skrev under Norges grundlag år 1814. Här på Rötter firar vi den 17 maj med en liten introduktion till släktforskning i Norge.
I Norge har man, precis som i Danmark, haft fri tillgång till digitaliserade kyrkböcker på nätet sedan länge. Men enligt en undersökning som utfördes av den norska nättidningen Slekt1 för ett par år sedan är det många norska släktforskare som upplever att det är svårt att hitta släktingarna, i synnerhet under perioden omkring 1801-1865 då källmaterialet är svåröverskådligt och handstilen särskilt krävande att tyda.
Sedan dess har det norska Arkivverket (motsvarande det svenska Riksarkivet) slutit ett samarbetsavtal med de stora släktforskningsföretagen som går ut på att register delas mellan aktörerna och Arkivverket. Villkoret från Arkivverkets sida var att registren även ska göras tillgängliga i Arkivverkets gratistjänst Digitalarkivet.
Folketellingar från 1801
Trots många likheter länderna emellan skiljer sig släktforskningen i Norge en hel del från den i Sverige. I Norge fördes inte husförhörslängder på samma sätt som man varje år gjort i Sverige och eftersom man inte med hjälp av husförhören kan leta sig framåt eller bakåt till födelse- vigd- eller dödsnoteringen är det lätt att sökandet blir fruktlöst. Något sökbart register liknande Sveriges dödbok finns heller inte i Norge. Därför har man i Norge ofta tagit hjälp av bygdeböcker och släktböcker för att få en hint om vilka kyrkböcker man sedan ska leta i för att hitta släkten.
I gengäld finns folkräkningar, folketellingar som de heter på norska, redan från 1801. De utfördes av den norska statistiska centralbyrån och finns fritt tillgängliga och sökbara på Digitalarkivet. Folkräkningarna har hundra års sekretessgräns och nästa som släpps är alltså den för 1921.
Att sekretessgrännsen ligger ungefär 30 år tidigare i Norge jämfört med Sverige gör det svårare att släktforska på modern tid.
Digitalarkivet är ingången
Men i gengäld finns mycket av det äldre materialet digitaliserat och fritt tillgängligt på nätet. Digitalarkivet erbjuder en enkel väg in i de norska digitala samlingarna. Bakom portalen ligger Arkivverket, som motsvarar det svenska Riksarkivet.
Här finns folkräkningar, kyrkböcker, rättsliga källor, skattelängder, förändringsmaterial och mycket mer. Dessutom har Arkivverket en service för personer som kan publicera databaser av transkriberat material från källor: www.digitalarkivet.no
Här kommer du direkt till deras sida med sökingångar: Våre søkeinnganger - Digitalarkivet
Fler länkar:
Norsk Slektshistorisk Forening:
Norsk Slektshistorisk Forening (Norska Genealogiska Riksförbundet) är Norges äldsta riksförbund med ett mycket fritt material, bland annat databaser, digitala publikationer och äldre böcker.
Norska dagstidningar
På Norska Nationalbibliotekets webbplats nb.no, hittar du Norska dagstidningar från början av 1800-talet fritt tillgängliga och sökbara på nätet.
Sök i de norska dagstidningarna på nb.no
Bildkollage: Nasjonalbiblioteket.
Slektshistoriewiki
Norsk Slektshistorisk Forenings egen wiki for släktforskare och den behandlar släktforskning, platser och släktforskningsrelaterade uttryck. Den har blivit en viktig referens för släktforskare i Norge. Den omfattar i dag över 2 000 artiklar.
DIS-Norge gravminner
DIS Norge, landets största organisation för släktforskare, har publicerat ett stort register över gravstenar i Norge. De flesta av Norges kyrkogårdar är registrerade och sökbara i databasen.
Norske Gårdsnavn
Oluf Rygh skrev under sin tid ett stort verk som innehåller alla gårdsnamn i Norge, med en volym per län. Av böckerna har det gjorts en enorm databas där gårdsnamn kan sökas. I databasen listas också de tidigare handlingar där gården finns omnämnd.
www.dokpro.uio.no/rygh_ng/rygh_felt.html
.png)
