Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
Under hösten 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av arkivområdet. Nu är utredningen klar och några av dess experter har lämnat särskilda yttranden – bland andra Sveriges Släktforskarförbunds ordförande Erland Ringborg.

Det som har utretts är bland annat hur samhällets tillgång till allmänna handlingar ska säkerställas, både nu och i framtiden. Utredningen, kallad Arkivutredningen (Ku2017:02), ledd av biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar överlämnade under torsdagen sitt betänkande till kulturminister Amanda Lind.

Oroande utveckling

Redan i utredningsarbetets början uttryckte Sveriges Släktforskarförbund en oro för att behovet av resurser för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen skulle gå ut över resurserna för kulturarvsuppdraget och den del av Riksarkivets (RA) samlingar som avser historiskt material.

Det står sedan en tid tillbaka klart att myndigheten är kraftigt underfinansierad. I media har det nyligen rapporterats om att RA under 2019 kommer att dra ner på både öppettider och personal.

De uppskattningar som utredningen nu redovisar pekar dessutom mot kostnader på flera hundra miljoner för förvaltningens övergång till digitala processer och Sveriges Släktforskarförbunds förbundsordförande Erland Ringborg är bekymrad.

– Oron från släktforskningens sida kvarstår. Även med de nya utmaningarna måste RA garanteras kompetens och resurser för att kunna hantera och tillgängliggöra det historiska materialet, säger han.

Fortsatt digitalisering

För släktforskare är förstås frågan om fortsatt digitalisering av RA:s historiska material mycket viktig. Många har befarat att det ska vara just den delen som ska bli lidande när resurserna ska fördelas.

Utredningen föreslår nu ett uppdrag till Riksarkivet att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av ”massdigitalisering” av kulturarvet på arkivområdet. Erland Ringborg har förståelse för att utredningen i detta läge ser utvecklingen av den digitala forskarsalen som en angelägenhet för Riksarkivet och därför inte behandlar den fortsatta processen.

– Men från släktforskningens synpunkt är det angeläget att en plan för digitaliseringen kommer till stånd och att den utarbetas i samverkan med intressenter som släktforskar- och hembygdsrörelserna. Förbundet kommer att trycka på Riksarkivet i denna fråga.

Men Erland Ringborg är nöjd med en del av utredningens förslag.

– Min ambition har varit att medverka till att den nationella arkivdatabasen (NAD) ska kunna ge information om vad som finns i alla arkiv av betydelse för forskning, både offentliga och enskilda. Utredningen föreslår nu att RA ska få medel för att utveckla NAD , att alla offentliga arkiv ska vara skyldiga att redovisa sitt bestånd där och att RA också ska verka för att så många enskilda arkiv som möjligt ansluts till NAD. Detta kommer att bli av stor betydelse för släktforskarna.

Under gårdagen överlämnade utredningen betänkandet till kulturministern.

– Det kommer nu att bli en bred remissbehandling av betänkandet, där bland andra förbundet kommer att få tillfälle att yttra sig. Vi räknar med detta som en diskussionspunkt på samrådskonferensen i mars. Förhoppningsvis får utredningens förslag sedan genomslag i budgeten för 2021 och i en proposition till riksdagen i höst, säger Erland Ringborg.

Fakta Arkivutredningen:

Sedan hösten 2017 har en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av arkivområdet.

Den så kallade Arkivutredningen (Ku2017:02) har letts av biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar och den 18 december 2019 överlämnades betänkandet ”Härifrån till evigheten. En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv” (SOU2019:58), till kulturministern.

I betänkandet beskrivs viktiga samhällsförändringar och arkivsektorns utveckling tillsammans med utredningens bedömningar och förslag om hur myndighetsstyrning och statsbidrag på arkivområdet ska förtydligas, ändras och utvecklas.

Här kan du ta del av hela betänkandet