Litteratur-sök

Den disciplinerade arbetaren. Brottslighet och social förändring i Norrköping 1850-1910

Författare: Björn Horgby

Utgivare: Almqvist & Wiksell International

Tryckår: 1986

Antal sidor: 322

Avhandling för filosofie doktorsexamen i historia vid Stockholms universitet 1986. Baksidans text: I Norrköping och i Sverige sjönk alkoholkonsumtion, stöld- och våldsbrottslighet under den andra hälften av 1800-talet. I samband med det kapitalistiska genombrottet förändrades kontrollmekanismerna i samhället. Samhällets maktelit och företagarvärld förstärkte den offentliga kontrollapparaten - polisväsendet förstärktes kontinuerligt och kontrollerade allt effektivare arbetarkulturen. Arbetarklassen blev mer disciplinerad. Disciplineringen var inte likformig, eftersom olika arbetargruppers maktresurser skilde sig. Hantverksarbetarna försvarade till stor del framgångsrikt sin traditionella hantverkskultur, eftersom de hade en stark ställning i hantverksprocessen., då de var svåra att byta ut. Fabriksarbetarnas maktresurser var mindre. De kunde lättare bytas ut, eftersom mekaniseringen av textilindustrin - den bransch som helt dominerade i Norrköping - gjorde fabriksarbetarna till maskinbiträden. Därför blev fabriksarbetarna disciplinerade. Grovarbetarna försvarade också sina arbetskulturer och var svåra att disciplinera. Deras arbetsmarknadssituation innebar att fasta relationer till förmän och företag aldrig uppstod. När arbetarkulturen förändrades började ett aggressivt utåtriktat beteende att ersättas av ett inåtriktat självdestruktivt. Samtidigt förändrades arbetarkulturen från att ha varit en skamkultur, till att bli en skuldkultur, där relationen till det egna straffande överjaget tog över. I samband med att företagen försökte disciplinera sina anställda ökade också kraven på arbetarna, vilket ledde till en ökad utslagning. Det var vanligt att framför allt fabriksarbetare blev trasproletärer.

2013-09-11

Finns i: Arbetarhistoria | Östergötland