Semesterkänsla

Visst ser det härligt ut? En kaffepaus i hagen invid sjön en sommardag. Kanske en midsommarhelg, som nu. Det verkar vara varmt men inte soligt. Kvinnorna har det bra där på sina filtar någonstans troligen i närheten av Karlshamn på 1930-talet. Fotograf är Alfred Andersson och bilden finns i Bohusläns Museums bildsamling.
Det kunde varit jag, om jag fötts runt 70 år tidigare, tänker jag. Semesterkänsla. Ja, nu ska jag ta lite semester efter midsommar. Träffa barn och barnbarn, slappa lite. Och så släktforska, åtminstone lite.
Jag som arbetar med släktforskning behöver skilja på jobb och fritid. Släktforskning åt kunder, det är jobb. Släktforskning om min egen släkt eller om vänner och bekantas släkt, det är fritid. Och det är lika roligt, vilket som.

Kanske är det så här jag borde ordna min semestervardag, i hängmattan med en bok. Om jag hade ett torp och en hängmatta... Men det är inte jag utan Hanna Olsson som vilade ut i hängmattan den där sommardagen på 1910-talet. Foto: Elna Brundin från Gävle.

Att hässja hö hörde det gamla bondelivet till och vi är många som växt upp med bilden av höbärgning som en sommaridyll. Men egentligen var det nog mest tungt arbete, särskilt om det var en het sommar som i år. Höet måste ju bärgas, annars blev det problem till vintern.
Bilden är tagen av Josef Ärnström på 1920-talet i byn Söder Rälta i Djura socken i Leksands kommun och troligen är det fotografens egen familj som fotograferats.
I min släkt finns nästan bara bönder och torpare på landsbygden så det här var verkligheten för mina gamla släktingar i många generationer. Ingen sommarsemester där, inte. Men man tog sig tid att gå på kalas ibland, det vet jag.

Semester infördes 1938 då vi fick två veckors betald semester. Oceaner av tid, tyckte många, som var vana vid att arbeta året om. Innan dess var den enda ledigheten slankveckan på hösten, men den var inte betald. Det var veckan mellan att en piga eller dräng lämnat sin plats på en gård tills de skulle tillträda på nästa gård.
1951 fick vi tre veckors semester och 1963 fyra veckor. Det minns jag, när min pappa skulle få vara ledig i fyra hela veckor. Han arbetade på en cementindustri och vi bodde i villa med trädgård. På den tiden åkte vi på tältsemestrar men inte så jättelångt bort för mamma ville inte vara borta från trädgården mer än några dagar, kanske max en vecka. Skötseln av trädgården var viktig för henne, hela livet.
I stället brukade vi barn sova i tält i trädgården med kompisar några nätter under sommaren. Ett grönt tält av bomullstyg. Jag minns hur det var att vakna där en tidig sommarmorgon, i det gröna halvdunklet och redan varmt i den gassande solen.

Numera tar jag semester på balkongen, avbrutet av några resor för att besöka barn och barnbarn under sommaren, eller att få besök av dem.
Och så lite aktivitet under Västmanlands Släktforskarvecka en bit in i juli.