Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
- Du är här:
- Start
- Rötterbloggen
- Sanslöst tillstånd
Sanslöst tillstånd
Ibland får man finna sig i att man sannolikt aldrig kommer att återfinna den eller den personen, hur mycket man än letar! Har man sökt i femtio år får man väl till sist ändå ge upp och lägga ned projektet. Så var det för mig och min morfars farmors morbror, bleckslagaren JOHAN JEREMIAS LANGE d.y., född i Stockholm 1751 och så småningom utvandrad till Philadelphia i Norra Amerika. Hur vet jag det? Jo, genom faderns, åldermannen Johan Jeremias Lange (1719-1794) den äldres testamente från 1792. Där står följande att läsa:
" Gudi klagadt, en af mine söner, neml: Johan Jeremias Lange, hwilken satt sig ned såsom Bleckslagare uti staden Philadelphia i America, warit så olydig, och, af förackt eller sidowördnad, utom min wettskap och samtycke, derstädes gift sig, samt på stället hafwer hustru och barn, från hwilka han för sju år tillbaka (1785) bortfarit;
… och sedan han under bortowarelsen, hit till staden (Stockholm) äfwen anländt, och ej allenast dermed af mig, såsom en öm fader, undfått tillgift för sin föresagda olydnad, utan ock, mot Qvitto bekommit dess mödernearf efter sin afledne moder, min då warande kära hustru, Barbara Dorothea Wittich, har han, twert emot mina förmaningar och dess egna gifna löften at till de sina i Philadelphia då genast återresa, tagit sig det oråd före, at dem aldeles öfwergifwa i det han nu för tiden, enl. till mig inlupna underrättelser, skall befinna sig i hufwudstaden London i Engeland, och, torde hända, som aldrewärst wore, äfwen gift sig derstädes".
I anseende till en slik mannens fleråhriga frånwaro, har hans i Philadelphia qwarlemnade hustru mig tillskrifwit, samt sin och deras barns stora nöd beklagat och om hielp anhållit, hwaruti jag dem ock 2ne gånger måst af ömhet bispringa".
Summan av kardemumman blir att Johan Jeremias d.y. görs arvlös och att hans del i arvet efter fadern i stället tillfaller hans barn i Philadelphia. Oj, oj, oj - vilken historia. Jag har i decennier försökt hitta spår efter lymmelns framfart i såväl Philadelphia som London, men naturligtvis utan framgång … Jag hittade visserligen en möjlig vigsel i Philadelphia 1770 mellan JOHN LANGE och RACHEL CREAMER – men är han inte lite ung? 19 år!
Så kom då SVERIGES DÖDBOK 9, där jag alltid ”kör” alla mina släktnamn för att se om något spännande kan ha tillkommit. Så även namnet LANGE där notisen i ingressbilden fick mig att flämta efter luft. Ser ni vad det står i dödboken för Ulrika Eleonora Svenska församling i London 1817?
”Johan Lange – inbragtes på St Thomas Hospital i ett sanslöst tillstånd d 10 april och dog derstädes d 13 i samma månad, samt begrafdes på Hospitalet begrafningsgrund”
Ja, jädrar!
Detta måste ju helt enkelt vara den förlorade sonen från Stockholm! Allt annat är otänkbart. Enligt faderns disposition 1792, hade han lämnat Philadelphia omkring 1785, tagit sig till Stockholm och fått en öm faders förlåtelse samt kunnat kvittera ut sitt morsarv, mot löfte om att genast återvända till hustru och barn i Philadelphia. Detta gör han som sagt icke, och torde alltså vid tiden för sin död ha vistats i London i över 30 år. Blev han, som fadern befarade, bigamíst och finns det kanske en ättlingaskara på båda sidor om Atlanten, som bara väntar på att bli hittade?
En underlig detalj är att en bleckslagare vid namn Johan Jeremias Lange år 1801 vinner burskap i Stockholm, bara för att omedelbart därefter försvinna igen. Är det junior i London, som plötsligt letat sig hemåt i hopp om att också kunna utkvittera en bit av farsarvet?
Att de döda från Ulrika Eleonora församling i London nu också ingår i Sveriges dödbok 9, är en glad överraskning. Hoppas att arbetsgruppen för den kommande version 10 också får med de andra utlandsförsamlingarna; Paris, Berlin, Köpenhamn och framför allt: Sankt Petersburg. Där gömmer sig säkert många försvunna svenskar …
Den nu återfunna notisen i London försatte i alla fall mig för en liten stund i ”sanslöst tillstånd”.
Mera sån’t!
Bleckslagareåldermanenn Johan Jeremias Lange d.ä. (1719-1794) från Breslau i Schlesien, men bosatt i Stockholm sedan början av 1740-talet.
Håll dig informerad
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Om författaren
Bloggare
Eva Johansson
492 inlägg
Mats Ahlgren
306 inlägg
Ted Rosvall
264 inlägg
Helena Nordbäck
238 inlägg
Anton Rosendahl
234 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Gästbloggare
31 inlägg
Chris (Kerstin) Bingefors
28 inlägg
Stefan Simander
1 inlägg
Annonser
.png)
Kommentarer 10
Alltså, vad allt kan man inte få fram! Uppmuntrande för oss som inte forskat så mycket (än) att man ska försöka och försöka.
Alltid roligt att läsa bidragen i Rötterbloggen för ni är så generösa med att dela med er av erfarenheterna ¨- så att vi andra lär oss.
Ann-Christin
Hej Ted,
Roligt att du uppskattar uppgifterna från Ulrika Eleonora. Flera utlandsförsamlingar finns redan med i dödboken, dock inte Sankt Petersburg. De här har jag skrivit av:
Gammalsvenskby 1920-1929
Gustav-Adolfskyrkan i Hamburg 1876-1921
Sjömansmissionen i Bremen 1900-1929
Sjömansmissionen i Marseille 1878-1909
Gustafskyrkan i Köpenhamn 1901-1944
Margaretaförsamlingen i Oslo 1912-1944
Sofiaförsamlingen i Paris Alla 1877-1944
Victoriaförsamlingen i Berlin 1903-1944
Ulrika Eleonora församling i London 1798-1960 (men de tidigare åren är inte med i dödboken)
Kommer att fortsätta med Ulrika Eleonora, eftersom notiser finns från och med 1724, men de kommer förmodligen inte med i dödboken, eftersom de är för tidiga. Får se om jag ger mig i kast med Sankt Petersburg. De som finns på ArkivDigital sträcker sig mellan 1733 och 1807, så det är inte så många år som ryms inom spannet i dödboken.
Hej Carin! Bra jobbat! Jag söker förtvivlat efter Sofiaförsamlingen i Paris på skivan men lyckas inte. Hur är den registrerad?
Berlin hittar jag - men knappast de övriga. Är de kanske tänkta för nästa version?`
När det gäller Död- och begravningsböcker för S:ta Katarina svenska församling i S:t Petersburg så finns dessa lätt tillgängliga hos Riksarkivet.se - och går ända fram till 1937.
Det vore en Gudi behaglig gärning om alla dessa svenska dödsfall i S:t Petersburg kunde få finnas med i version 10.
Passar på att tipsa Arkiv Digital om att de också finns utmärkta husförhörslängder för samma församling, med registerböcker och allt. Kunde väl få ingå i Befolkningen i Sverige 1800-1947.
Tack.
Har inte fått den nya skivan än, men på den förra hittar du Paris under församling "Svenska Sofiakyrkan i Paris". Även Köpenhamn och Oslo börjar med "Svenska" (Svenska Gustafskyrkan,Köpenhamn resp. Svenska Margaretaförsamlingen i Oslo). Förhoppningsvis är det samma på den nya.
Övriga församlingar finns under:
Gustav-Adolfskyrkan i Hamburg
Sjömansmissionen i Bremen
Sjömansmissionen i Marseille
Victoriaförsamlingen i Berlin
Ulrika Eleonora församling London
(Gammalsvenskby vet jag inte hur det är registrerat, för den finns inte med på den gamla skivan)
När du säger det så har jag sett dödböckerna för S:ta Katarina i S:t Petersburg på Riksarkivet. Har till och med lagt in en direktlänk dit i min NÅDD-mapp. Får se om jag hinner/orkar ta itu med dem också - och kan tyda texten.
Har ju en hel del år kvar på London, och de notiserna är så roliga eftersom de ofta är små biografier över personerna som är begravda. Från och med 1887 skrevs uppgifterna in enligt standard, men mellan 1724 och 1886 är de skrivna som löptext.
Hej Ted,
Nu har jag anmält mig för att registrera S:ta Katarina församling. Kommer dock bara att göra till och med 1891, för därefter är böckerna på ryska (tror jag; den handskrivna texten är på ett för mig okänt språk, kanske ryska med latinska bokstäver) och det kan jag inte läsa. Så i nästa utgåva kommer åtminstone de äldre posterna att vara med.
Jättebra! Om jag minns rätt står själva namnet - för och efternamn - inom parentes med latinska bokstäver.
Men man vill ju gärna ha med alla genealogisk information som finns i notisen.
Kan vi inte redaktionen för dödboken hitta någon som kan läsa och tyda ryska för perioden efter 1891?
Det var Tsar Alexander III som till varje pris ville förryska landet och tvingade alla utländska församlingar att registrera på ryska. En tidig Putin ....
Ja, det stämmer att för och efternamn står i latinska bokstäver, men det hjälper inte så mycket när jag inte ens kan läsa vilka datum det är.
Bildlänkningen fungerade tydligen inte. Försöker så här istället.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066116_00003
Hej!
Om vi har någon ryskspråkig släktforskare som är intresserad av att registrera Sankta Katarina från och med 1892 så hör gärna av dig till dodbok@rotter.se
Mvh Anders Berg, projektledare Namn åt de döda
Börjar undra vad jag har gett mig in på.
Har skrivit in dödsdatum för åren 1800-1827 och det är 3102 poster bara dessa 28 år. Av dem har jag skrivit av de första 131 posterna, så det lär ta ett bra tag att bli klar med alla. Sedan är det ju ytterligare 64 år kvar, där jag inte vet hur många poster det är. Kan undra hur många tusen poster det blir totalt.
Glädjande nog upptäckte jag att ArkivDigital har fotograferat av alla år t.o.m. 1928 samt ett par poster för 1936 och 1937. Från och med den 6 mars 1920 är böckerna förda på svenska. Detsamma gäller böckerna på Riksarkivet, så tydligen finns inte åren 1929-1935 med.