Den lilla boken

Så dök den upp, den lilla svarta anteckningsboken som min morfar skrev ner händelser i. Det som hände runt förra sekelskiftet och beskriver delar av hans ungdom, prydligt nedtecknat och lätt att läsa.  Den kommer fram och sedan stoppas den undan ett tag, men nu var det bra länge sedan som det blev av att läsa lite. Det finns ju så mycket annat som händer, så de små guldkornen kommer inte fram utan blir liggande i det fördolda.

Och det kan ju finnas orsaker, det händer en hel del inom släktforskarvärlden som drar till sig uppmärksamhet. Senast var det Norrländska släktforskarhelgen, vilket underbart arrangemang det lär ha varit. Jag kunde inte vara med, men tänk att nyheten spridit sig ända till Amerika, för det kom ju specialpris på DNA-tester, ända upp till Älvsbyn.  Gäller några dagar till ser jag (slutar 3 juni). Och framför oss ligger lokala/regionala släktforskarveckor på flertal ställen i Sverige.  Bra att Kalendariet på Rötter finns, så det går att se vad som händer, och var det sker.

Men tillbaka till boken, ibland undrar jag om min morfar verkligen visste vad han gjorde. Att han gillade att läsa, det har jag förstått, men det var inte så lätt för en torparpojke att få tag på intressanta böcker. Tänk att behöva gå till bokhandeln för att titta på böckerna, sedan gå hem för att tjäna ihop det som behövdes till rätt bok och sedan gå och köpa den. Låter kanske inte så märkligt, men det var en bra bit över tre mil från hemmet till bokhandeln, så det tog sin tid att skaffa en bok. Hoppas verkligen att innehållet var bra, med tanke på de ansträngningarna. Lite synd att morfar inte skrev upp vad böckerna hette, undrar varför han ville undanhålla mig det. 😊

fritt foto av Aaron Burden på Unsplash

Annars hände inte så mycket på de långa arbetspassen, åtminstone inte sådant som var värt att skriva ner. Men det finns några små anteckningar om tröstlösheten, när det inte blev tid över för att läsa eftersom dagsverkena gjorde att det inte fanns dagsljus nog kvar när han kom hem. Inte blev det bättre av att hans pappa inte mådde bra, då behövde morfar ta i ännu mer. Fast anteckningarna om glädjestunder med böcker blir trots allt fler, och promenaderna till bokhandeln blev inte färre. Tänk om han förstått hur lätt det är idag, slå på mobilen eller datorn och läs nästan vad som helst, var som helst. Inga långa promenader för oss inte.

Det är ju klart att min morfar i sin ungdom tillhörde den grupp som kallades obesuttna, de som egentligen inte hade egendom, och som vanligtvis innehöll torpare, statare, backstugusittare och inhyseshjon samt drängar och pigor. En grupp som har många intressanta infallsvinklar, inte minst för släktforskare. Går det att se händelser, historier, kunskap som påverkade hur de levde och kan förändringar skönjas genom att använda olika källor? Det är intressanta frågor och det är också det ämne som prioriteras av Arvid Lundbäcks stiftelse när det gäller årets stipendier.

Låter det intressant att skriva om, kanske med nya funderingar eller sammanställningar.  Kolla på https://www.rotter.se/senaste-nytt/3930-sok-stipendium-fran-arvid-lundbacks-stiftelse-3 för att få veta mera.  Sista ansökningsdag är första september, så du har fortfarande tid att hitta på något.