Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Upprop för Namn åt de döda

Ett drygt års arbete återstår och deadline är satt till 1 jan 2014. För att det skall bli utgivning då, måste ALLA döda under åren 1901/1946 ha registrerats och skickats in. Det är därför dödboksuppgifterna som i första hand skall prioriteras, men det är naturligtvis önskvärt att även uppgifter som födelseförsamling och sista civilståndsdatum skall plockas fram för alla församlingarna.

Av vidstående tabell framgår att det är 153 församlingar, eller delar av församlingar, som inte ännu påbörjats. Dessa bör prioriteras! För detaljerade listor gå till länssidorna

Tillgängligheten till grundmaterial för registrering har ökat betydligt under senare tid, när SVAR och AD lagt ut församlingsböcker och dödböcker långt in på 1900-talet. Man kan alltså i stor utsträckning sitta hemma och jobba med Namn åt de döda. Efter nyår kommer SVAR att lägga ut ytterligare en årgång, 1942, av SCBs födda, vigda och döda vilket kan vara till hjälp vid registrering av de "svåra åren" 1941/46 där sekretess råder.

504 församlingar, eller delar av församlingar, skall kompletteras med födelseförsamlingar, om så är möjligt även med sista civilståndsdatum. Även där kan mycket av arbetet göras hemma vid datorn.

Det kan gå till på följande sätt:

Använd församlingsboken så långt den sträcker sig. Personer födda före 1900 kan återfinnas i folkräkningarna hos SVAR eller på Befolkningsskivorna. SVAR har även folkräkningar 1910 för vissa län. Ancestry har index till SCBs födelseböcker 1880/1920, som kan vara till hjälp om man har ett Ancestry/abonnemang. Då bör man kunna hitta alla födda före 1921. Du söker på förnamn och födelseår och får fram ett antal "tänkbara" och får deras födelseförsamlingar. Även om efternamnet stämmer kan man ändå inte vara säker på att man hittat rätt person. Alla "tänkbara" måste därför kontrolleras i resp. födelsebok. Om då fullständig födelsedata och alla andra uppgifter stämmer, kan man vara säker på att man hittat rätt person. Denna metod är tidsödande, men det är också ett spännande detektivarbete. Troligen kommer du i alla fall inte att hitta alla, så då är det landsarkivet som gäller. Många har svårt att ta sig till sitt landsarkiv, men då kan säkert någon annan hjälpa till med det sista.

För personer födda efter 1920 måste landsarkivens folkbokföringsenheter anlitas för att få fram födelseförsamlingar. Här kan du som bor nära något av våra landsarkiv vara räddaren i nöden. Flera av landsarkiven kräver ett intyg från Sveriges släktforskarförbund för att våra medarbetare skall få tillgång till de sekretesskyddade volymerna.

Ytterligare en metoder för dig som jobbar med Namn åt de döda:
• För in uppgifterna från dödboken så långt den finns tillgänglig (AD). Glöm inte församlingsbokens sidnummer.
• Fortsätt med SVARs SCB/avskrifter till 1940 (sidhänvisningar saknas dock där).
• Fortsätt till 1946 med de bilder ur dödböckerna som jag fotograferade i fjol.
• Vid komplettering med födelseförsamling och civilståndsdatum ur församlingsboken börjar man med att sortera de poster som tidsmässigt omfattas av den äldsta församlingsboken för 1901 och framåt efter sidnummer.
• Gå igenom församlingsboken (AD) sida för sida och för in de saknade uppgifterna, inkl korrekturläsning av det redan inskrivna. Man kan på så vis också hitta avlidna som bara är inskrivna i den ena av volymerna.
• Sortera nästa grupp motsvarande nästa församlingsbok på sidnummer. Gå igenom den på samma sätt.
• Fortsätt så till senaste tillgängliga församlingsboken. Gå igenom den på samma ätt.
• Sortera de återstående posterna fram till 1946 på födelseförsamling, adress och födelsedatum. Gå igenom sista församlingsboken by för by och plocka de nödvändiga uppgifterna från de personer som bodde på samma plats redan innan. Sorteringen på födelsedatum underlättar att hitta de önskade via födelsedatumfältet.
• Sortera återstående poster som saknar födelseförsamling i födelsedatumordning. Gå igenom födelseboken och SCB/utdragen för den aktuella församlingen. De flesta brukar även vara födda där.
• Slutligen kan man använda befolkningsskivorna eller FR1910 där man helt gått bet.
• De flesta av de få som fortfarande saknar födelseförsamling har antingen ingen inskriven i församlingsboken eller är födda på 1940-talet.

Med gemensamma krafter skapar vi en komplett
Sveriges dödbok 1901/2013!

Anna-Lena Hultman, projektledare
E/post: annalena@genealogi.se

Äldre pass guldgruva för släktforskare

Vid renoveringen av Gamla auktionsverkets lokaler på Riddarholmen gjordes ett ovanligt fynd. Under en golvplanka hittades ett pass från 1830-talet.

Passet hade tillhört handsk/ och sämskmakargesällen Gustaf Wilhelm Malmgren från Ekenäs i Finland och nyheten stod att läsa om i DN och flera andra medier.

Att resa fritt inom landet var i äldre tid ingen självklarhet. I Sverige krävdes pass för inrikes resor från Gustav Vasas tid och fram till 1860. Orsakerna har varierat över tid, men sedan början av 1800-talet var det i huvudsak ett sätt för stadsmakten att kontrollera handel och kringstrykande "löst" folk.

Hans Hanner från Genealogiska Föreningen, som leder projektet Inrikes pass, blev naturligvis genast intresserad. Han tog kontakt med Statens fastighetsverk som var upphittarna av passen. Han berättar att han blev positivt överraskad av den entusiasm och nyfikenhet som passen väckt och viljan att dela med sig av fynden.
- De var till och med intresserade av att veta mer om personerna passen avser- och jag har lovat att se efter vad jag kan få fram om dem.

För två år sedan påbörjades projektet Inrikes pass av Genealogiska Föreningen och idag har man förberett sig för att gå in i projektets andra fas. Hans berättar att man nu har fått resurser för att öka takten vad det gäller fotografering och indexering av passhandlingarna.

Men redan idag finns 11 000 sökbara namn länkade till de avfotograferade originalhandlingarna (ca 6 000 bilder) ute på Genealogiska Föreningens medlemssidor. De år som hittills har dokumenterats är 1813 och 1814, men materialet fylls hela tiden på och man arbetar sig framåt i tiden. Om du inte är medlem kan du ta dig till något av landets arkiv som abonnerar på databasen, där kan du gratis söka i databasen.

När Hans öppnade de gamla passjournalerna för första gången märkte han att många av dem fällde fina sandkorn. Han fick veta att det var sand man pudrat över bläcket för att det skulle torka fortare. Kanske var han den första personen på 200 år att hålla i dokumenten.
- Det roliga med passen är att de är så unika, de är helt nya handlingar för släktforskare att ta del av. För mig var det som att öppna en kista full med guld!

Hans hoppas och tror att projektet på sikt kommer kunna hjälpa många släktforskare att hitta rätt på anfäder som försvunnit ur andra handlingar. Av de 11 000 personer som i dagsläget finns i registret har han själv lyckats hitta inte mindre än fem släktingar. Som ett exempel tar han upp en egen släkting, Kristina Borggren, som år 1817 födde en oäkta dotter i Kristinehamn. Kristina fanns noterad som flickans mor i födelseboken, men fanns inte med i husförhörslängden. Mysteriet löstes då Hans hittade henne i passjournalen. Det visade sig att Kristina fått ett pass utfärdat med tillstånd att resa till Malmö drygt tre veckor efter födseln. Upptäckten gjorde det möjligt att forska vidare.

Vad finns då för information att hämta i passhandlingarna? Hans berättar att var man betrodd- det vill säga var man ansedd som en aktningsvärd samhällsmedborgare- behövdes inte mer än namn, titel, avrese/ destinationsort och i vissa fall även personens hemort. Datum då passet utfärdades skulle anges och även hur länge passet gällde. Var den resande inte betrodd, som den större delen av Sveriges befolkning vid den här tiden, beskrevs även dennes ålder och utseende- med karaktäristiska drag eller kännetecken.

Hans berättar att har man tur kan man även stöta på anteckningar om saker som inte behövde stå enligt reglementet. Något släktforskaren kan tacka "generösa kanslister" för.
- Till exempel kan man i en passjournal från Östergötlands läns landskansli läsa beskrivningen av drängen Carl Perssons utseende med orden: "ansigtet vackert". I samma journal ger kanslisten upplysningen om hattmakargesällen Magnus Strömberg att han "arrenderat Enkan Hägerstrands Hattmakarewärkstad här i Staden".

De typer av passhandlingar som databasen omfattar idag är främst listor på utfärdade pass och passjournaler. Därtill kommer pass, passansökningar, dagböcker från gästgiverier mm. att infogas längre fram.

Passen upphittade på Riddarholmen, som faktiskt är två till antalet berättar Hans, kommer att dokumenteras och läggas till i dataregistret.

Läs mer om projektet Inrikes pass - klicka här!!

Läs mer om fyndet i dn.se - klicka här!!

Senaste nytt

2017-09-22 16:19
nya-tidningstitlar-pa-kb-se
På måndag börjar helt nya tidningstitlar att trilla in på tidningar.kb.se. Det gäller 13 historiska tidningar utgivna mellan 1878 och 1978 som sedan tidigare saknas på mikrofilm och digitaliseringen är ett led i att synliggöra de historiska...
2017-09-21 14:49
om-den-vansinniga-varden-i-slaekthistoriskt-forum
Snart är det här – ett späckat höstnummer av Släkthistoriskt Forum! "Vansinnig", "fånig" eller "idiot". Om du har stött på sådana omdömen när du släktforskat är du inte ensam. I det här numret av Släkthistoriskt Forum djupdyker vi i...
2017-09-18 16:46
svar-gratis-till-arsskiftet
Nu har regeringen lagt fram sitt förslag – redan till årsskiftet kommer Riksarkivets digitala forskarsal (SVAR) bli avgiftsfri. I mars gav kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för...
2017-09-15 10:38
initierad-skildring-av-en-bys-historia
En 400 sidor tjock, oerhört genomarbetad och snyggt formgiven dokumentation av en liten Blekingebys historia. Det är vad Ylva Silverbern har producerat i form av boken "Alltidhult i Jämshögs socken – En Blekingebygd under 300...
2017-09-14 15:20
jakt-pa-okaenda-arvingar
Kattis Ahlström och Niklas Källner på arkivjakt i "Arvinge okänd". Foto: SVT Du har väl inte missat "Arvinge okänd" – SVT:s nya programserie om jakten på okända arvingar? I programmet reser Kattis Ahlström och Niklas Källner över hela världen...
2017-09-13 15:41
erland-ringborg-gaestbloggar
"I dag pratar vi om vårt globala arv, att framhålla det nationella ligger inte i tiden. Annat var det förr, då rasbiologiska idéer färgade flera forskningsområden. Inte minst släktforskningen." Erland Ringborg, ordförande i Sveriges...
2017-09-12 15:02
peter-sjoelund-mm
Släktforskare i Sverige kan i normala fall komma så långt tillbaka som till 1600-talet, vilket är fantastiskt. Men hur kan vi få reda på mer om våra tidigare anor? Och på vilket sätt kan DNA-forskning revolutionera vår...
2017-09-12 11:24
norran-pa-natet
Sedan 2014 har medlemmar från Skelleftebygdens släktforskarförening arbetat med det stora projektet att fotografera och digitalisera lokaltidningen Norrans familjesidor. Sidorna, som sträcker sig från 1911 till 2001, finns nu tillgängliga...
2017-09-11 16:27
gratis-slaektforskning-oedesfraga-foer-ad
Regeringens planer på att slopa Riksarkivets digitala forskarsals betalvägg kan tyckas vara en god nyhet för alla. Sverige skulle i så fall få en situation som mer liknar våra grannländers, där riksarkivens digitala material finns fritt...
2017-09-11 14:23
nytt-projekt-sveriges-befolkning-1860
Sveriges dödbok 7 har gått in i produktionsfasen för "förhandsskivan", som ska vara klar i slutet av november i år. Arbetet fortsätter med sikte på en slutversion ett år senare. Vad händer sedan? Förbundet behöver ett nytt projekt som kan...
2017-09-11 14:05
skaraborg-lockar-turister-med-slaektforskning
 Nöjda amerikaner. Foto: Annelie Jonsson I Skaraborg satsar man på släktforskarturism. En delegation på sex amerikaner besökte Skara, Tidaholm och Falköping i somras och fick med hjälp av lokala släktforskare veta mer om sina svenska...
2017-09-08 16:20
nytt-datum-foer-slaektforskningens-dag
Släktforskningens dag får nytt datum från och med nästa år. Efter beslut under Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma i Halmstad har förbundsstyrelsen fastställt den tredje lördagen i januari fastställts som nytt datum för Släktforskningens...
2017-09-07 14:11
tva-nya-ar-med-slaektband
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström. Foto: Roland Classon Vi kan med glädje meddela att det blir två nya säsonger av det populära radioprogrammet Släktband, med sändningsstart den 20 november i år. På Helsingborgs Dagblads nätupplaga...
2017-09-07 09:28
nu-finns-staemman-pa-youtube
Du som vill ta del av Sveriges Släktforskarförbunds årsstämma kan nu göra det på Youtube. Årets stämma gick i vanlig ordning av stapeln i samband med årets släktforskardagar och videoinspelningen har publicerats i Sveriges...
2017-09-05 15:10
nya-foersamlingar-i-ddss
I slutet av augusti uppdaterades Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS) med cirka 82 000 nya poster. Nya församlingar är Gladsax, Kvidinge, Källna och Reslöv. För Malmö har nya dödregister tillkommit för Husie och Västra Skrävlinge. Även om...