Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Släktforskarnas årsbok 2015

arsb15Här är 2015 års artiklar:

Sökning i polisarkiv. Polisarkiven är stora och innehållsrika men kan vara snåriga att söka i. Hur gör man som släktforskare? Det berättar arkivarien Camilla Westling på Landsarkivet i Vadstena.

Forskning i 1500-talets skattelängder. Jan Brunius är docent i historia och tidigare arkivarie på Riksarkivet, och en av de riktigt kunniga på hur man kan släktforska i Vasatidens dokument från åren 1520–1620. Hans artikel handlar om 1500-talets skattelängder.

Om en av samhällets utsatta vid mitten av 1900-talet. Olga Lindberg var en av samhällets utsatta på Söder i Stockholm vid mitten av 1900-talet, och från en resandesläkt. Varifrån hon kom och varför hennes öde blev som det blev avslöjar Leif Gidlöf i sin artikel. Han är släktforskare, tidigare stadsarkivarie i Stockholm och ordförande i Personhistoriska Samfundet.

Hur banden mellan jorden och släkten formats. En släktgård knyter ihop banden mellan jorden och släkten. Hur har detta band formats och förändrats över tid? Vad har lagen sagt om jord och arv? Martin Dackling reder ut detta. Han är historiker vid Linköpings universitet och hans avhandling handlar om arvejorden.

Orrhammars gårds historia. Anita Hjelte-Björklund är lärare och både släkt- och hembygdsforskare. I sin artikel berättar hon om Orrhammars gårds historia. Gården ligger i Sörmland och fanns redan på 1300-talet.

Kärlek som förutsättning för äktenskap inom adeln under tiden 1750-1900. Brita Planck, filosofie doktor i historia på Göteborgs universitet, har forskat om kärlek som förutsättning för äktenskap inom adeln under tiden 1750-1900. Hon vet att det på 1700-talet inte alls var ovanligt att äktenskap skulle bygga på kärlek, utan snarare ett ideal.

Exempel på soldatforskning. Cenneth Wedin är släktforskare, författare och före detta officer. Med hjälp av exempel från den egna släktforskningen lotsar han oss fram i soldatforskningen.

Rättsfall om häxerianklagelser. De skrivande och släktforskande syskonen Andreas och Anna Karlsson i Falkenberg är välkända för årsbokens läsare. Den här gången handlar artikeln om ett rättsfall om häxerianklagelser. Det utspelar sig på gränsen mellan Halland och Västergötland i början av 1700-talet.

Genealogen och ingenjören K. J. Nilson var den förste i Sverige att systematiskt skapa allmogegenealogier. 2011 fick släktforskaren Urban Sikeborg Victor Örnbergs hederspris. Han har medverkat i Släktforskarnas årsbok ett flertal gånger. I år skriver han om genealogen och ingenjören K. J. Nilsson som var den förste i Sverige att systematiskt skapa allmogegenealogier.

Skilsmässor inom adeln under tidigt 1800-tal. Den mångåriga släktforskaren Mats Pettersson ger sig i årets artikel i kast med skilsmässor inom adeln under tidigt 1800-tal, med överstelöjtnanten Jacob Kjell Bennet och friherrinnan Wilhelmina Charlotte Stiernblad som exempel.

Brännugnsmästarna på mässingsbruket i Bjurfors. Mässingsbruket i Bjurfors i Västmanland var i drift mellan 1670 och 1836. Här arbetade brännugnsmästare i generation efter generation. Många av dem var släkt och ingick i släkten Bjurling. Släktforskaren Jörgen Vessman reder ut hur.

Tarmsjukdomen rödsot, som vi numera kallar dysenteri, skördade tusentals liv bland våra förfäder. Om detta vet historikern Helene Castenbrandt vid Göteborgs universitet en hel del genom sin forskning.

Släkten Björnstedt. Släkten Björnstedt från norra Småland börjar med den karolinske löjtnanten Jonas Björnstedt som lever kring sekelskiftet 1700. Släkten dör ut när Albertina Björnstedt går ur tiden 1861. Historikern och släktforskaren Göran Sparrlöf tar oss med i arkivsökningen om denna släkt.

Svenskt Biografiskt Lexikon. I Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) finns många av historiens svenskar porträtterade i text och bild. Om hur släktforskaren kan ha nytta av detta skriver Riksarkivets Åsa Karlsson, Roger Axelsson och Lena Milton. Åsa Karlsson är huvudredaktör för SBL.

Bröderna Eriksson från Hajom emigrerade till Amerika. Bröderna Anders, Johannes, Andreas, Klas och Carl Eriksson från Kurse i Hajom i Västergötland är några av de dryga miljonen svenskar som emigrerade till Amerika under den stora utvandringsvågen. Vad som hände dem där borta berättar nu Klas Erikssons barnbarn Bo Ridderbjelke.

Kvinnor som bedrev handel. Elisabeth Reuterswärd är historiker och tidigare arkivarie vid Landsarkivet i Lund. Hon har forskat om kvinnor som förr bedrev handel i mycket liten skala. Om dem finns uppgifter i handlingar i länsstyrelsens arkiv.

Adelssläkten Koskulls släktnätverk vid de första Bernadotternas hov. Om den tysk-baltiska adelssläkten Koskull, inkorporerad i den svenska adeln, och dess släktnätverk vid de första Bernadotternas hov berättar släktforskaren Andreas Anderberg i sin artikel.

Finns att köpa i Rötterbokhandeln!

Släktforskarnas årsbok 2016

I årsboken 2016 ingår bland annat:

Årsboken 2016 beskuren liten

- Hur gör du för att utforska torpets historia där dina släktingar bott? Det lär oss Björn Edman som använt sig av bland annat kyrkoarkiv, kartor, skattelängder och hembygdslitteratur för att kartlägga torpet Seffrabol i Uppland.

- Irma Ridbäck skriver om nybyggare i Norrbotten och hur man hittar uppgifter om dem i statliga myndigheters arkiv.

- Många av oss har släktingar som var fosterbarn på 1800-talet och i början av 1900-talet. Om dessa skriver Johanna Sköld och Ingrid Söderlind och berättar hur släktforskaren hittar arkivmaterial om fosterbarn.

- Markus Gunshaga visar hur vi kan använda begravningsvapen, epitafier och likpredikningar som källor i släktforskningen.

- Jens Lerbom bidrar med en översiktlig arkivpresentation om tiden före 1645 för de danska landskap som blev svenska.

- Hur man hittar uppgifter om emigranter i amerikanska digitaliserade källor, som är avgiftsfria, visar Christina Skagerborg i en berättelse om en filmstjärnas öden.

- Christian Juliusson berättar vad hovrättens arkiv, herdaminnen, landskapshandlingar och andra källor kan berätta om en prästs envisa kamp mot en adelsman om en del av en ö i Mälaren.

- Mot slutet av 1600-talet var Sven Svensson Håhl fogde på Ålhults säteri i norra Småland. Berit Sjögren har följt hans bana genom arkivhandlingar och undersökt hur han kunde komma över så många gårdar.

- Att bli änka kunde innebära både fördelar och nackdelar. Kekke Stadin skriver om änkor, deras livsvillkor och status.

- Många tror att namnet på en okänd far ska finnas i barnmorskejournalen. Hur det förhåller sig med det och annat som dessa journaler innehåller berättar Anna-Karin Westerlund.

I årsboken kan du också läsa om vad bruksarkiv kan innehålla och vad släktforskaren kan hitta där, hur kvinnors arbete lyfts fram ur arkivhandlingar genom ett forskningsprojekt, vad släktforskaren kan finna i Arbetarrörelsens arkiv samt om brandförsäkringshandlingar som källor för släktforskning.

Köp boken här!

 

Årsboken 1992: Migration – Utvandrare och invandrare i gångna tider

arsb92Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 185
Utgivningsår: 1992

Årsbok Svenska Emigrantinstitutet tillkom 1965 med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum kring den svenska utvandringen. Lars-Göran Johansson gen en introduktion till de viktigaste personhistoriska källserierna, en beståndsbeskrivning samt en sammanställning av de personregister som finns i Utvandrarnas Hus. Elisabeth Thorsell presenterar ett utdrag ur ett stort material från en kyrkogårdsinventering i San Juan County, Colorado, USA, utdraget omfattar 110 personer med nämnd anknytning till Sverige. Alfred Örback berättar bland annat hur jordstyckningen stod i relation till emigrationen. Resandefolket, eller rommano, gemenligen kallat tattare, zigenare, skojare eller kältringar, har sin speciella historia i det svenska samhället. Under ett flertal år har arbetet med att försöka kartlägga de svenska resandesläkternas historia pågått. Lars Lindgren och Bosse Lindwall presenterar här en resande-antavla, med de speciella metod- och källproblem som uppstår vid forskning kring resandesläkter. Under ett antal år i mitten av 1700-talet förekom en förhållandevis stor arbetskraftsimport från Tyskland, Nederländerna och Danmark. Uppskattningsvis kom under åren 1739–1765 cirka 4000 invandrare till de svenska fabrikerna. En stor del av dessa var spinnerskor, vilket är av stort intresse, eftersom detta troligen var den första större immigrationsvågen av kvinnlig arbetskraft i den svenska historien. Ann Hörsell redogör för denna tidigare föga uppmärksammade immigrationsvåg i artikeln Siden, sammet, trasa, lump. Göran Larsson och Anna Svensson beskriver förbindelserna mellan Danmark och Sverige över Öresund och gör jämförelser kring förvaltning och arkivbildning.

Rubriker:

  • Nycklar till utvandringens källmaterial av Lars-Göran Johansson (sid 7-24)
  • En kyrkogård i Colorado av Elisabeth Thorsell (sid 25-50)
  • Ett tidningsurklipp och en matsedel - passersedlar till emigrationen av Alfred Örback (sid 51-70)
  • Resande-anor av Lars Lindgren och Bo Lindwall (sid 71-104)
  • Siden, sammet, trasa, lump. Importen av arbetskraft till Stockholms textilindustri 1759-1763 av Ann Hörsell (sid 105-158)
  • Över Öresund av Göran Larsson och Anna Svensson (sid 159-163)
  • Sveriges Släktforskarförbund, Verksamhetsberättelse (sid 164-183)
  • Författarna (sid 184-185)

Släktforskarnas Årsbok 1992 finns nu digitalt att läsa om du är Röttervän bakom Rötters Vänner-inloggningen. Läs mer om Rötters Vänner här eller logga in på Rötters Vänner.

 

Släktforskarnas årsbok 2017

I årsboken 2017 ingår bland annat:

Årsbok 2017 bokomslag

-  Ola Lönnqvist tar en ovanlig källa, herbarier, till hjälp i sitt sökande efter botanisten och läroverksadjunkten Johan Malcolm Blombergs kringresande livshistoria.

- Johannes Daun skriver om levnadsförhållanden, familjeplanering och barnantal på 1800-talet.

- En "jätte" från Odensvi är föremål för Ulf Eneroths väldokumenterade reportage. "Big Gust", 2,32 meter i strumplästen, hamnade så småningom i Wisconsin, där han numera även står staty.

- Ett annorlunda levnadsöde fick den gotländske bondgrabben Marcus Briant, som blev silversmed och byggde en kyrka i London. Lars-Olov Eriksson berättar under rubriken "Konsten att finna det man inte söker".

- "Hannun Jussa och hans barn – 100 år i Torne Lappmark" heter Erik Kuoksus exposé över kända familjer på våra allra nordligaste breddgrader.

- Olof Cronberg tar oss med genom många länder och ovanliga arkiv på jakt efter sina europeiska förfäder.

- Upplands järnrike står i centrum för Björn Hagelins redogörelse för smeder och bruk och väldokumenterade källor.

- Claes Westling, välkänd arkivarie i Vadstena, tipsar om mindre använda källor på våra landsarkiv.

- Medverkar gör också Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström, kända från succéprogrammet SLÄKTBAND på Sveriges Radio.

Köp boken här!

 

 

Släktforskarnas årsbok 2013

arsbok2013Släktforskarnas årsbok 2013 innehåller följande artiklar:

  • Olyckshändelse, misstolkning eller barnbegränsning? av Johannes Daun.
  • »Förkvävd av modern i sömnen» är en dödsorsak som på 1700-talet inte är så ovanlig för små barn. Men vad var det egentligen som hade hänt? Här undersöks barnkvävningar i Västsverige 1750–1800.
  • I släktforskningens tjänst av Urban Sikeborg.
  • Sveriges dödbok och Sveriges befolkning har helt ändrat våra förutsättningar att forska i modern tid. Här berättar Carl Szabad, som tillsammans med Johan Gidlöf ligger bakom cd-skivorna, historien om släktforskningens digitala revolution.
  • »Ty jag är din egen far» av Lisa Qviberg.
  • När boktryckaren Eric Westrell på 1870-talet fick epitetet »gubben Westrell» av sin egen dotter fanns en orsak: flera år av förnekelse från faderns sida. Men historien börjar i Uppsala nära fyrtio år tidigare.
  • Två tidiga porträtt av sångerskan Christina Nilsson av Christina Backman.
  • I släktforskarrummet hänger det stora fotografiet av farfar, kartan över Roslagen och ett elegant släktträd ritat för hundra år sedan – samt det romantiska porträttet av en ung flicka: storsångerskan Christina Nilsson.
  • Gamla Södertäljesläkter av Bo Lindwall.
  • Här presenteras borgerlig genealogi med klassiskt snitt med Södertälje som utgångspunkt. Sexton släkter reds ut, bland dem Dahlgren, Grönberg, Hjortsberg, Staf, Stenbit och Zetterström.
  • En bondauktion för 200 år sedan av Magnus Bäckmark.
  • En mustig skildring i olja av en bondauktion med lekande barn, överförfriskade kroggäster och hugade spekulanter såldes nyligen. Men vilken tid skildrade egentligen målningen? Det avslöjade detaljerna.
  • Musikerfamiljen Grötter av Olle Elm.
  • Den »tyske musikanten» Hans Georgen har länge varit känd av släktforskare. Men nu har äntligen hans släktrelationer kunnat klargöras. Fram träder en riktig musikerfamilj för trehundra år sedan.
  • Personerna bakom gårdsnamnen – länsmän och mördare av Andreas Karlsson & Anna Karlsson.
  • Den som färdas längs de halländska vägarna upptäcker snart vägskyltar med namn som Jeppesgården, Torkel Jönsgård och Sörensgård. Men vilka var de egentligen, människorna som gett upphov till dessa namn?
  • Apotekare på vift i Michigan och São Paulo av Mats Pettersson.
  • Carl Weinberg och Bentham Nilsson hade båda varit apotekare i Bröstarp innan de på 1870-talet begav sig till Nya Världen. Den ene flydde undan personliga katastrofer, den andre blev lurad till Brasilien.
  • Anna Catharina och klockarestriden i Stoby av Kaj Ove Roland.
  • Redan vid första mötet stod det klart att Anna Catharina Carlsdotter var ovanlig. Inte bara ett anonymt bihang till sin make utan en kvinna som i källorna träder fram som en människa av kött och blod.
  • En obemärkt östgötsk prästmans härkomst av Henrik Mosén.
  • Komministern Laurentius Hemingi – eller herr Lars i Rappestad som han också kallades – har i herdaminnet bara fått några få rader som beskrivning av sitt liv. Men här kompletteras hans biografi.
  • En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet av Christer Rosenbahr.
  • De första nybyggarna i Pajala finnmark slog sig ner på 1580-talet. Här framläggs nya rön om släkten Karvonen och särskilt om korpralen och nybyggaren Olof Mickelsson Törnqvist, som till slut flydde till Norge.

Släktforskarnas årsbok 2013 finns att köpa i Rötterbokhandeln

Senaste nytt

2017-09-18 16:46
svar-gratis-till-arsskiftet
Nu har regeringen lagt fram sitt förslag – redan till årsskiftet kommer Riksarkivets digitala forskarsal (SVAR) bli avgiftsfri. I mars gav kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för...
2017-09-15 10:38
initierad-skildring-av-en-bys-historia
En 400 sidor tjock, oerhört genomarbetad och snyggt formgiven dokumentation av en liten Blekingebys historia. Det är vad Ylva Silverbern har producerat i form av boken "Alltidhult i Jämshögs socken – En Blekingebygd under 300...
2017-09-14 15:20
jakt-pa-okaenda-arvingar
Kattis Ahlström och Niklas Källner på arkivjakt i "Arvinge okänd". Foto: SVT Du har väl inte missat "Arvinge okänd" – SVT:s nya programserie om jakten på okända arvingar? I programmet reser Kattis Ahlström och Niklas Källner över hela världen...
2017-09-13 15:41
erland-ringborg-gaestbloggar
"I dag pratar vi om vårt globala arv, att framhålla det nationella ligger inte i tiden. Annat var det förr, då rasbiologiska idéer färgade flera forskningsområden. Inte minst släktforskningen." Erland Ringborg, ordförande i Sveriges...
2017-09-12 15:02
peter-sjoelund-mm
Släktforskare i Sverige kan i normala fall komma så långt tillbaka som till 1600-talet, vilket är fantastiskt. Men hur kan vi få reda på mer om våra tidigare anor? Och på vilket sätt kan DNA-forskning revolutionera vår...
2017-09-12 11:24
norran-pa-natet
Sedan 2014 har medlemmar från Skelleftebygdens släktforskarförening arbetat med det stora projektet att fotografera och digitalisera lokaltidningen Norrans familjesidor. Sidorna, som sträcker sig från 1911 till 2001, finns nu tillgängliga...
2017-09-11 16:27
gratis-slaektforskning-oedesfraga-foer-ad
Regeringens planer på att slopa Riksarkivets digitala forskarsals betalvägg kan tyckas vara en god nyhet för alla. Sverige skulle i så fall få en situation som mer liknar våra grannländers, där riksarkivens digitala material finns fritt...
2017-09-11 14:23
nytt-projekt-sveriges-befolkning-1860
Sveriges dödbok 7 har gått in i produktionsfasen för "förhandsskivan", som ska vara klar i slutet av november i år. Arbetet fortsätter med sikte på en slutversion ett år senare. Vad händer sedan? Förbundet behöver ett nytt projekt som kan...
2017-09-11 14:05
skaraborg-lockar-turister-med-slaektforskning
 Nöjda amerikaner. Foto: Annelie Jonsson I Skaraborg satsar man på släktforskarturism. En delegation på sex amerikaner besökte Skara, Tidaholm och Falköping i somras och fick med hjälp av lokala släktforskare veta mer om sina svenska...
2017-09-08 16:20
nytt-datum-foer-slaektforskningens-dag
Släktforskningens dag får nytt datum från och med nästa år. Efter beslut under Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma i Halmstad har förbundsstyrelsen fastställt den tredje lördagen i januari fastställts som nytt datum för Släktforskningens...
2017-09-07 14:11
tva-nya-ar-med-slaektband
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström. Foto: Roland Classon Vi kan med glädje meddela att det blir två nya säsonger av det populära radioprogrammet Släktband, med sändningsstart den 20 november i år. På Helsingborgs Dagblads nätupplaga...
2017-09-07 09:28
nu-finns-staemman-pa-youtube
Du som vill ta del av Sveriges Släktforskarförbunds årsstämma kan nu göra det på Youtube. Årets stämma gick i vanlig ordning av stapeln i samband med årets släktforskardagar och videoinspelningen har publicerats i Sveriges...
2017-09-05 15:10
nya-foersamlingar-i-ddss
I slutet av augusti uppdaterades Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS) med cirka 82 000 nya poster. Nya församlingar är Gladsax, Kvidinge, Källna och Reslöv. För Malmö har nya dödregister tillkommit för Husie och Västra Skrävlinge. Även om...
2017-09-04 12:00
journal-ger-inblick-i-skanskt-godsaegarliv
Under Släktforskardagarna i Halmstad presenterades bokverket "Petter Gotthard von Kochens journal 1734-1764" i Skånes Släktforskarförbunds monter. Förbundet ger ut det massiva verket i två tjocka band. Petter Gotthard von Kochen var en...
2017-08-30 11:09
gamla-dagstidningar-snart-pa-fler-bibliotek
Goda nyheter på tidningsfronten – i höst förbättras tillgången till Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningsbestånd! I söktjänsten på tidningar.kb.se finns över en miljon tidningssidor fritt tillgängliga för både fritextsök och...