Sveriges dödbok webb

Senaste inläggen från Anbytarforum, Sveriges Släktforskarförbunds diskussionsforum för släktforskning. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i inläggen i Anbytarforum.

Rötterbloggen

Mats Ahlgren
25 april 2024
Häromdagen var jag på en träff, som hade den något kryptiska rubriken ”Oväntade genealogier? Släktforskning, identitet, minne och släktskap i Sverige”.  En del kanske känner igen namnet, och det är faktiskt så att det skrevs en nyhet om det här ...

Kalendarium

Hitta föreningsaktiviteter nära dig

25
apr
Guidad vandring på söder i Helsingborg

Helsingborgs Släktforskare- & Bygdeförening


25
apr
Forskarhjälp i Sollentuna bibliotek

Sollentuna Släktforskare


25
apr
Öppet hus - kl. 13.00-20.30 obs kvällsöppet!

Södertälje Släktforskarförening


25
apr
Släktforskarjour Biblioteket Sjöbo

Ystadbygdens Släkt- & Bygdeforskarförening


25
apr
Jourhavande Släktforskare Katrineholm

Katrineholm-Flen-Vingåkers Släktforskarförening


25
apr
Torsdagsträff i föreningslokalen

Njudungs släktforskarförening


26
apr
Besök på Källebacka

Ulricehamnsbygdens forskarklubb


Se fler evenemang

Annonser

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

I år är Umeå platsen för Släktforskardagarna och därför är temat för detta nummer av Släkthistoriskt Forum ”Anor från norr”. Omslagets fotografi av två ljuva, till synes samiska, flickor kommer från Nordiska museets bildsamling och är ett typexempel på hur samerna kunde framställas kring sekelskiftet 1900. Att klä ut sig till exempelvis same eller dalkulla var inte ovanligt när man gick till fotografen, kvinnorna behöver inte alls vara samiska. Naturromantik – och romantiserande av så kallade naturfolk låg i tiden.

Men staten och kyrkan har inte alltid haft ett svärmiskt förhållande till ursprungsbefolkningen i norr. Genom tiderna har samerna ömsom romantiserats, ömsom förtryckts och det var inte länge sedan staten beslutade att återlämna kvarlevor efter samer, som funnits som studiematerial och för uppvisning i museets samlingar. Men det verkar gå trögt, fortfarande i februari i år fanns till exempel Lyckseleflickan Maria
Grahns skalle kvar i ett benmagasin i Lund. Det är svårt att föreställa sig känslan av att en anfader eller anmoder skalle finns, avtvättad och polerad, i en kartong på en institution, men så har det varit och är fortfarande verkligheten för många samer.

Under det senaste årtusendet har Norrlands samiska ursprungsbefolkning trängts tillbaka av en rad folkgrupper – hälsingar, birkarlar, kväner, skogsfinnar och senare tiders nybyggare – som koloniserat landet från söder och öster. Kulturkrockarna var säkert många och kanske inte enbart av ondo. Temat om ”Anor från norr” börjar på sida 6.

Känner du till Jonas Berntsson Lambert? Att skilja dikt från verklighet i den fantastiska historien om kaparkaptenen har hittills inte varit lätt – men nu kan digitaliseringen av gamla arkiv från ”den nya världen” ge svar på 1800-talets stora släktgåta. Läs om den otroliga jakten på miljardarvet på sida 26.

I en tredje artikel på temat DNA-släktforskning ställs frågan om testföretagen har satt den personliga integriteten på spel. Intervjuer med några av de tyngsta namnen inom fältet ger oss en blick in i DNAsläktforskningens framtid. Dessutom kan du inspireras inför sommarens släktforskarsafari och få tips om vilka appar du kan ta hjälp av när du är på språng.

Trevlig släktforskning i sommar!

Läs artikeln "Sista striden stod utanför Umeå" här