Senaste inläggen från Anbytarforum, Sveriges Släktforskarförbunds diskussionsforum för släktforskning. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i inläggen i Anbytarforum.

Rötterbloggen

Anton Rosendahl
15 april 2024
Farmors morfar Albert Sandström föddes 23 augusti 1855 i Svarttjärn, Lövånger som son till Erik Mattsson Sandström, barnfödd i nämnda by och hans hustru Johanna Andersdotter, bördig från Mjövattnet, Burträsk. Makarna var kusiner. Albert var äldst av ...

Kalendarium

Hitta föreningsaktiviteter nära dig

16
apr
Öppet hus med Släktforskningshjälp

Hembygds- och Släktforskare Nolaskogs


16
apr
Släktforskarjour

Nässjöbygdens Släktforskare


16
apr
Släktforskarhjälp, Visby

Gotlands Släktforskarförening


16
apr
Forskarcafé - "Hur sparar vi vår släktforskning?"

Helsingborgs Släktforskare- & Bygdeförening


16
apr
Öppet hus - kl. 13.00-16.00

Södertälje Släktforskarförening


16
apr
Grums - Hur använder man Disgen?

Värmlands Släktforskarförening


16
apr

17
apr
Öppet Hus

Sällskapet Släktforskarna Sandviken


17
apr
Studiebesök på Götene museum

Götene Släktforskarförening


Se fler evenemang

Annonser

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

Så var det dags att ta adjö. Efter drygt ett år som vikarierande redaktör för Släkthistoriskt Forum, och för Rötter, lämnar jag över ansvaret till ordinarie redaktör Maria Bratt.

Det här numret innehåller som vanligt en blandning av inspirerande läsning och konkreta tips. Mitt mål som redaktör har varit att få tidningen att kännas som en välfylld godispåse för kunskapssugna släktforskare, men också att den ska beröra.

Psykiatrins historia som vi fördjupar oss i på sidorna 6-19 är det exempelvis svårt att inte drabbas av. När vi förfäras över historiens dårskap är det viktigt att hålla i minnet att det en dag kommer att vara vår egen tid som dissekeras – kanske av våra egna barnbarnsbarn. Allt hänger ihop, och det är något jag tror att släktforskare i allmänhet är mer medvetna om än många andra.

Under året som gått har jag definitivt kommit min egen historia närmare. Jag har, med bultande hjärta, begrundat detta oerhörda: fyra syskon föds, men bara ett av dem når vuxen ålder. Det där fjärde syskonet råkar dessutom vara min egen ana. En lång, lång kedja av slump (alternativt öde eller gudomlig mening – vad vi tror på varierar förstås) har lett fram till att vi sitter just här, just nu. Sorger och umbäranden har genomlevts, misstag har begåtts av oss alla. Resultatet är detsamma: vi finns här. Det ska vi ta vara på.