Släkthistoriskt Forum nr 5 2018 - Poängen med en grön klump

Jultider är pryltider men saker är trixiga. Några berikar tillvaron medan många bara fyller upp lådor och skåp. Sedan finns de där enstaka sakerna med ett annat värde än det materiella. På en hylla i mitt hem står en väldig fasettslipad grön glasklump. Den väger enormt mycket, tar upp plats och har ingen vettig funktion alls. Trots det kommer jag aldrig att göra mig av med den.

När jag var barn stod glasklumpen på fönsterblecket i mormors och morfars lägenhet. Jag satt ofta i soffan och stirrade på den medan de vuxna  pratade jobb, det politiska läget och annat obegripligt. Jag var övertygad om att den var magisk och när som helst kunde skicka ut ljusstrålar eller börja vibrera till ljudet av överjordiska toner.

Det hände aldrig. Men på sitt sätt visade den sig vara magisk ändå. För mig är den fasettslipade glasklumpen djupt kopplad till minnet av mormor och morfar, som att jag förvaltar den åt dem i deras frånvaro. När jag blickar in i det djupgröna glaset ser jag dem framför mig, mer levande än när jag ser ett fotografi av dem. Glasklumpen är som en gröntonad lins som blickar bortom tid och rum.

Kanske har du också en särskild relation till något föremål kopplat till minnen och till släkten. I det här numret lyfter vi fram prylarna och pinalerna. Dessutom guidar vi dig till värdefulla bildkällor, 1700-talets handstil och mycket annat.

Trevlig läsning och god jul!

Här kan du läsa ett smakprov från tidningen

Olle Söderström
Biträdande redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 4 2018 - Blicka långt bakåt

Språket är nyckeln

Många släktforskare vittnar om känslan, för att inte säga lyckan, i att hitta en nedplitad notering rörande en släkting i någon gammal arkivlunta. Och visst är det magiskt - närmare än så går det oftast inte att komma sina föregångares historia, rent fysiskt. 

När det kommer till att tolka äldre handskrift kan det emellertid vara minst lika krävande som givande - och kanske är det, tillsammans med rädslan för att ge sig in på helt nya källtyper, anledningen till att många "kör fast" redan i slutet av 1600-talet.

Låt inte språkförbristningar hindra dig - vi har tagit hjälp av paleografiexperten Bo Persson som i en helt ny artikelserie vallar oss in i texttolkningens värld. En varning måste dock utfärdas till er som har ett hem, barn eller arbete att sköta - texttydning kan vara minst lika beroendeframkallande som släktforskning.

Brandförsäkringar är en bortglömd källa som kan ge en hel del för den som vill skapa sig en bild av hur släktingarna bodde och levde. Missa inte Eva Johanssons artikel om detta, som börjar på sida 26.

Så var vi förstås på i Växjö på Släktforskardagarna, där vi bland annat pratade med kultur- och demokratiministern om vikten av att locka fler att söka sina rötter - och varför det är en fråga för politiken. Du hittar reportaget på sida 36.

Trevlig läsning!

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 3 2018 - På bar backe

Alla ska med

Börje i Bettna var enligt prästen en hopplös krake. Analfabet och fullständigt "utan begrepp om Guds ord". Men vad hade det blivit av honom om han fått gå i skolan? Och Ida i Björkvik, som slutade sina dagar på socknens fattigstuga - hur hade det gått om karlsloken som var far till hennes barn hade infriat sitt löfte om äktenskap?

Fördelen med att växa upp i ett demokratiskt samhälle är att vi själva kan påverka vårt öde. Så var det inte förr. Vi som följer helt vanliga historiska personer från vaggan till graven vet bättre än någon annan hur dyrköpt ett misstag kunde bli. Och ju mer man fördjupar sig i äldre tiders livsvillkor, desto mer inser man vilken skör tråd tillvaron hängde på. 

Nästan alla har vi fattigfolk i släktträdet. Och att hitta ännu en stackare som hankade sig fram brukar inte direkt innebära något "halleluja-moment". Ändå är det vi släktforskare som ger allra mest rättvisa åt historiens marginaliserade. Förhoppningsvis kan temat "Egendomslös" ge förslag på fler sätt att lyfta fram de mest utsatta ur historiens glömska.

I Småland har landets fattigaste levt sida vid sida med fabrikörer och godsägare genom historien. I det här numret tittar vi närmre på källorna som du med anor i landskapet inte bör missa.

Småländska Växjö står dessutom värd för året släktforskardagar med det spännande ämnet migration som tema. Vi ses i Växjö!

Här kan du läsa ett smakprov från tidningen.

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 2 2018 - Festen som förändrade livet

Få saker är så rörande som att föreställa sig gamla tiders folknöjen. Och till dem hörde tveklöst att gå på bröllop. Det är inte svårt att tänka sig lyckoruset av att få lämna plikterna för några dagar och bara njuta av mat och dryck, musik och dans. Med de medel som stod till buds gjorde man det så festligt det bara gick – alla hjälptes åt med alltifrån matlagning och servering till dekorerandet av bröllopsgården. Brudparet, som kanske annars var hårt arbetande tjänstefolk fick vara kung och drottning för en dag, eller tre. Ta bara brudkreationen bestående av lånade kläder och krona, pyntad med allsköns tingeltangel.

Många beskrivningar av lokala bröllopstraditioner finns bevarade i folklivsuppteckningar, på hembygdsmuseer och kanske i den egna släkten och i det här numret ger vi förhoppningsvis lite inspiration till dig som vill veta mer om dina släktingars viktigaste fest.

Att göra konkurs var stigmatiserande men kunde trots allt rädda livet på den som råkat i obestånd. Det finns en mängd intressanta källor att fördjupa sig i för dig med konkurser i släkten.  Läs mer om det i Mats Karlssons artikel på sidan 22.

Det här numret tar dig också med till Östergötland och tipsar om det som är så viktigt att göra innan det är för sent – bevara äldre släktingars minnen. Bland mycket annat.

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 1 2018 - Krävande statusjakt

I hemlighet tänker jag ibland att det var bättre förr – särskilt när jag tittar ut på vägen utanför mitt kontor där diverse fordon rusar fram genom den av avgaser brunfärgade snömodden. Men min bild av ”förr” är ofta romantiserad, rosendoftande och fågelkvittrande. Och det som brukar väcka mig ur drömmen är påminnelser om bristen på demokrati och rättvisa.

Det här numret har titlar som tema och visitkulturen hos 1800-talets välbeställda medelklass hänger tätt ihop med titulerandet; tusentals olika små regler syftade till att skapa en distans mellan människor – ett ”vi och dom”. I de finare kretsarna förväntades man dessutom avlägga så många visiter varje vecka att man knappt hann med att arbeta. Men som tur var för den här klassen var det helt okej att ta en lång sovmorgon.
Och det låter ju trevligt, men förutsättningen för att vissa kunde ägna sig åt bjudningar i stället för att jobba hårt var förstås att andra i stället gjorde det. Vi bjuder också på en djupdykning under jord: Olle Söderström berättar om en grupp som osynliggjorts i källmaterialet – kvinnorna som arbetade i gruvan.

Faderskapsgåtor har vi alla i släktträdet, vissa på närmare håll än andra. Lös dem med DNA! – Peter Sjölund berättar hur. Släkthistoriskt Forum har dessutom begett sig till Dalarna, där man tar släkt- forskning på allvar.

Maria Bratt
Redaktör

Se fler äldre nummer

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Tipsa tidningen!

Har du en idé om en bra artikel eller
är du intresserad av att själv bidra till tidningen? Hör av dig!

shf promo 275

Kundservice

Ring 08-440 75 51

Personlig service mån-ons 9:00 - 12:00
Ha gärna ditt kundnummer till hands. Du hittar det i övre högra hörnet på fakturan.

Du kan alltid nå oss via e-post på .

Kontakta kundservice