Franke / C. Franke

Carl Kristian Heinrich Franke, fotograf, f. 14 mars 1840 i Hannover, Tyskland.
Franke kom över till Sverige i egenskap av musiker. Han var anställd i Riégos cirkussällskap, som reste omkring i den svenska landsorten med karusell, panorama, vaxkabinett och lindans och »var mycket gouterat», skriver Janrik Bromé i sin Östersundshistoria. Skellefteå fick också besök av Riégos sällskap och den unga vackra Josephina Riégo dansade på lina, som var spänd mellan hovkamrerskan Clausens gård och rektor Ocklinds fastighet. Franke spelade och fröken Riégo dansade på lina och det blev kärlek och gifte. Men senare råkade den unga lindanserskan ut för en olycka; hon bröt benet, som måste amputeras och sedan gick hon med träben hela sitt liv. Nu lärde hon sig fotografyrket och sin första ateljé hade hon i Luleå. Franke hade fått anställning som fältmusikant vid Norrbottens regemente och avancerade till musikfanjunkare.Till Skellefteå flyttade familjen Franke från Luleå 21 sept. 1866. Franke hade sökt och erhållit stadsvaktmästartjänsten efter J. Lindgren, som frånträtt sin syssla. Därjämte var han också polis och hade sin bostad å den gamla polisstationen. Han lämnade dock snart dessa tjänster och ägnade sig huvudsakligen åt fotograferingen. Han öppnade ateljé i den Lundbergska gården, som han sedermera inköpte. Fortsatte desslikes att resa med skjutbana och panorama till marknaderna, då även fotografering förekom. Den Frankeska ateljén hade ett mycket gott anseende och dess porträtt finnas överallt i norra länsdelen.
Båda makarna voro oändligt arbetsamma. Båda fotograferade. Fru Franke var utmärkt skicklig att väva och knyppla och i alla slags handaslöjder. Ett hemman om 1/2 tunnas skatt hade de i Tjärn med häst och kor, dräng och piga. I början av 1900-talet kunde de bygga ett större hus med rymlig ateljé vid Storgatan.
Men musiken var Frankes liv, och för musiklivet i staden var han av stor betydelse. Han var med om att bilda Skellefteå Musikförening år 1889. Dess mål var att »under tidens lopp åstadkomma en i Skellefteå ordnad och alltid befintlig musikcorps». Naturligtvis blev Franke musikföreningens instruktör. Att sedan Musikföreningen avsomnade berodde nog inte på Franke utan på tidens bristande intresse och avsaknad av utövare. Vid de många fester, som höllos i Skellefteå, medverkade dock alltid Franke med sin trio eller sextett.

Den Frankeska familjen var ett internationellt inslag i Skellefteå borgerskap. Franke själv var tysk och makarna talte tyska sinsemellan. Fru Franke tillhörde på fädernet en spansk familj. Hon var född i Göteborg den 25 juli 1843 och hennes fullständiga namn var Josephina Maria Riégo. Hon hade en yngre syster, sångerskan Amalia Riego, f. i Karlskrona 1850, som hade fått sin sångutbildning genom prinsessan Eugenies förmedling och varit elev till Jenny Lind. En broder var också den framstående komiske karaktärsskådespelaren John Riégo, f. i Moss i Norge år 1852, d. 1912.

En talrik skara barn växte upp i deras hem. Döttrarna voro utmärkt vackra och blevo alla gifta. Men inga av deras ättlingar finnas kvar i Skellefteå.
Under fransk-tyska kriget 1870–71 var Franke eld och lågor för »das grosse Vaterland», vilket dock inte hindrade, att han gav sin yngste son namnet Napoleon. Världskriget 1914–18 fick han också uppleva och det berättas, att han en gång mött stadens nyinflyttade prästfru Signe Wermelin, som helt spontant utbrast: »Det syns ju, att Gud håller med tyskarna.» — »Ja, visst fan gör han det», svarte Franke den förbluffade prästfrun på sin brutna svenska. Tyskarnas sammanbrott och Versaillesfreden fick han även uppleva, men avled ej långt därefter hösten 1919. Fru Franke dog den 24 dec. 1904.

Källa: Skellefteå Museum https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/show/4