Forskningen om vårt genetiska ursprung är fortfarande ett relativt nytt fält inom vetenskapen och nya upptäckter görs hela tiden. För några år sedan gjorde forskare upptäckten att den moderna människan fortplantade sig med sig med neandertalmänniskan så snart man lämnade Afrika.

I en nyligen publicerad forskningsstudie konstateras att en annan tidig människoart, denisovamänniskan, finns i arvsmassan hos betydligt fler människor än man tidigare trott.

Man har nämligen hittat arvsmassa från denisovamänniskan hos människor som lever i södra Asien, närmre bestämt Indien, Bangladesh och Pakistan. Tidigare var det bara människor från Papua Nya Guinea, Australien, Kina och andra delar av östra Asien som ansågs bära på spår av denisovamänniskan i sitt DNA.

Bild: Rekonstruktion av en neandertalmänniska. Foto: Tim Evanson [CC BY-SA 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons.

Hjälpte anpassning till nya miljöer

Forskarna har också kunnat visa på att korsandet av människoarterna försåg våra förfäder med evolutionära fördelar, neandertalarna försåg oss med en rikligare behåring (helt klart praktiskt i ett kyligare klimat) och denisovamänniskan bidrog med gener som gjorde vissa människor bättre anpassade för att leva på hög höjd. Men nya rön visar att genblandningen också förde med sig evolutionära problem, så som begränsad fertilitet.

Den aktuella studien och tidigare forskning visar också på att korsningarna inte skedde vid några enstaka tillfällen utan upprepade gånger och var än i världen den moderna människan kom i kontakt med de ålderdomliga människoarterna.

Läs mer om studien på CNN.com

Mer om...

Neandertalmänniskan

Neandertalmänniskan (av neanderthalensis, latinisering av tyska Neanderthal), var en art i familjen hominider som levde för 400 000-30 000 år sedan i Frankrike, Belgien, Tyskland, Italien, södra Storbritannien, Spanien och norra delen av Mellanöstern. Under värmeperioder migrerade de över de östra delarna av Alperna och Karpaterna till Polen och in i Asien, så långt österut som till Uzbekistan och Altajområdet i södra Sibirien. I världen är det enbart afrikaner som inte bär på gener från neandertalare. För de människor som befolkar resten av världen är det cirka två procent av arvsmassan som kan härledas till neandertalarna.

Denisovamänniskan

2010 hittades små fragment av en egen, tidigare okänd art av människan, i en grotta (Denisovagrottan) i Sibirien. Eftersom det mitokondrie-DNA som utvunnits ur dem varken matchar neandertalare eller Homo sapiens betraktades den så kallade denisovamänniskan som en egen art. Denisovamänniskan tror man befolkade södra och östra Asien under ungefär samma tid som neandertalarna höll till i Europa, norra Mellanöstern och en bit in i västra Asien.