Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Ny riksarkivarie utsedd

karinI morgon, den 1 oktober, tillträder en ny, permanent chef för Riksarkivet. Hon heter Karin Åström Iko och har tidigare varit divisionschef vid samma myndighet. Sedan den 1 maj i år har hon även vikarierat som riksarkivarie.

Karin Åström Iko var under åren 2009-2012 chef för Krigsarkivet. Dessförinnan, 2003-2009, var hon ordförande för fackförbundet DIK. Hon sägs ha gedigen erfarenhet av svenskt arkivväsende, parat med ett stort engagemang i dess förnyelse.

– Jag är väldigt stolt och lite rörd över att ha fått ett så stort ansvar och förtroende av regeringen. Riksarkivet har en central roll när det gäller att förvalta vårt kulturarv. Jag ser med stor glädje fram emot att jobba som riksarkivarie, säger Karin Åström Iko i ett pressmeddelande på Riksarkivets hemsida.

Utnämnandet av Karin Åström Iko innebär att det närmare 400 år gamla Riksarkivet nu får sin första kvinnliga chef.

Nyöppning 1 november

Om ganska exakt en månad, den 1 november, öppnar Riksarkivet Marieberg igen efter att ha varit stängt för ombyggnad och renovering i över ett år. Bibliotek och forskarsal blir därmed tillgängliga för allmänheten igen – till glädje för många släktforskare.

Nytt lexikon över svenska ortsnamn

svenskt ortnamnslexikon 2016 400Har du också träffat på förbryllande ortsnamn när du släktforskat? Eller behöver du hjälp på traven att tyda de kråkor prästen plitat ned?

Lagom till bokmässan, som ju nyss avslutats i Göteborg, lanserade Institutet för språk och folkminnen en ny upplaga av Svenskt ortnamnslexikon. Här behandlas över 6 000 namn på städer, kommuner, samhällen, socknar, sjöar, älvar och berg i Sverige. Du får veta såväl vad namnen betyder som hur de kommit till. Även namn på samiska och meänkieliska finns upptagna i lexikonet som sträcker sig från Abbekås till Öxnevalla.

Den nya upplagan är en rejäl omarbetning av den förra, som kom 2003. Ett stort antal artiklar har reviderats enligt de senaste rönen, och nya namn, kartor och illustrationer har tillkommit.

Svenskt ortnamnslexikon går att beställa här.

Hjälp: Länka bilder i ett album

Du kan samla dina bilder i ett "album" genom att hänvisa till den första bilden i albumet du laddar upp.

Så här gör du:

1. Ladda upp den första bilden i albumet.

2. Gå sedan till "Min sida" på gröna knappen längst upp till höger i sidan och klicka sedan på "Se uppladdade porträtt" under "Mina Porträttfynd".

3. Notera vilket nummer bilden har fått.

4. Gå tillbaka till "Ladda upp fotografi" och i fält "5. Berätta allt du vet om fotografiet" anger du "Ur samma album som #XXXXX" där XXXXX avser numret du noterade nyss. På detta sätt blir alla bilder i detta album automatiskt länkade till varandra.

Släkthistoria till försäljning

slakthistoriaLRF Media ska rädda upp sin dåliga ekonomi genom att sälja av merparten av sina magasin. Det innebär att den nystartade tidningen Släkthistoria är till försäljning.

Dagens Media berättar att LRF Media har under åren kostat stora belopp för ägaren LRF. En stor uppköpsoffensiv på tidskriftsmarknaden har lett till stora förluster och i fjol fick vd:n Ruben Jacobsson sparken.

Ny vd och ny inriktning

I början av året tillsattes en ny vd, Ann Henriksson och i samband med det aviserade LRF Media en total kursändring. Alla magasin ska säljas och LRF Media ska i stället fokusera på tidningarna som rör LRF, ägarens kärnämnen; Land, Land Lantbruk med Skogsland, Lantmannen och ATL.

120 miljoner i förlust på fem år

Under början av 2000-talet gjorde förlaget stora vinster. Men enligt LRF Medias bokslut har bolaget kostat nära 120 miljoner kronor i förluster (sett till resultat efter finansiella poster) under perioden 2010-2014.

Ann Henriksson uppger för Dagens Media att "merparten" av de magasin som nu ska säljas "går bra".

Här är magasinen som LRF vill sälja:

Allt om Historia
Allt om Vin
Driva Eget
Gods & Gårdar
Hembakat
Härliga Hund
Jaktmarker & Fiskevatten
Lantliv
Lantliv mat & vin
Militär Historia
Minnenas Journal
Populär Historia
Skogsägaren
Släkthistoria
Traktor Power

Källa: Dagens Media  www.dagensmedia.se

Läs mer här

Gåramålningarna – kulturhistorisk skatt i fara

En artikel ur Släkthistoriskt Forum nr 2/05 skriven av Jonas Hasselrot

Under decennierna före och efter förra sekelskiftet var det vanligt med målande vagabonder på landsbygden. De färdades omkring och erbjöd sig att måla av gårdar och andra ställen mot uppehälle och en mindre kontant ersättning. I en tid då fotografier inte var så vanliga, än mindre färgfoton, fanns det ett stort intresse för en tavla av det egna stället.

Gåramålaren var i allmänhet självlärd och hans alster har därför oftast en naiv karaktär. Detta har medfört att målningarna under lång tid blivit lite förbisedda, trots det vanligen stora måttet av charm. Men idag har de ett stort kulturhistoriskt värde.

Syftet med gåramålningarna var att visa hur fint det avmålade stället var. Vi får se hur husen såg ut och hur de var placerade i förhållande till varandra. Ett typiskt drag hos gåramålningarna är detaljrikedomen. Man kan se hur husen var byggda och utsmyckade, och den botaniskt intresserade kan dra slutsatser om växterna i trädgården. För att allt skall synas ordentligt är perspektivet ofta förvrängt, en trelängad gård kan exempelvis vara utvikt.

Gåramålningarna är i huvudsak dokumentära, men de kan även ha ett inslag av värdeperspektiv. Målaren var angelägen om att beställaren, gårdens ägare, skulle bli nöjd. Även om granngårdens byggnader låg tätt intill, syns inte detta på målningen. Kanske hade beställaren planer på att lägga om taket och bad målaren att gå händelserna i förväg. Flaggan är ofta hissad på gåramålningen, men det är inte alltid som gården hade någon flaggstång.

Vart tog målningarna vägen?

Gåramåleriet levde kvar på många håll under mellankrigstiden, men trängdes så småningom ut av en ny företeelse, färglagda fotografier av gårdarna från luften. De kringvandrande målarna ersattes av försäljare av flygfotografier. Gåramåleriet föll i glömska och många målningar togs ned från väggen.

Det var i Skåne som intresset för gåramålningarna väcktes på nytt, genom en utställning 1970 på Österlens museum i Simrishamn. Det skånska ordet gåramålning lanserades i detta sammanhang och blev så småningom det vedertagna begreppet. Tillräckligt lång tid hade nu gått för att gåramålningarnas kulturhistoriska värde skulle stå klart. Många andra lokala museer och hembygdsföreningar inspirerades att göra liknande inventeringar och utställningar, och en landsomfattande inventering initierades 1971 av Inger Bonge-Bergengren på Nordiska Museet.

Inventering i Grödinge

Mitt eget intresse för gåramålningarna började i min hembygd Grödinge, på Södertörn, där vi har hittat omkring 25 sådana målningar. Nästan alla har samma signatur, O Olsson, och jag blev nyfiken på personen bakom och började med litet släktforskning kring två personer som Inger Bonge-Bergengren föreslagit. Den ena kandidaten kunde snabbt uteslutas medan den andra passade in mycket väl vid jämförelse mellan arkivens data och målningarnas platser och årtal.

Denna person var Hed Olof Olsson, född i Rättvik 1855. Han gifte sig 1874 och fick flera barn, men bara två döttrar uppnådde vuxen ålder. Efter några år i Helgum (nära Sollefteå), Hedemora och Uppsala flyttade familjen till Stockholm 1886. Olof betecknas som målare eller måleriarbetare, men jag har inte hittat någon uppgift om arbetsgivare. Efter några år i Stockholm börjar Olof förses med anteckningen "vistelseort okänd" vid mantalskrivningarna, och 1920 förs han över till registret över obefintliga. 1930 är han återigen mantalsskriven i Stockholm och 1931 togs han in på vårdhem-met Högalid i Stockholm. Där vistades han till sin död 1940. Han efterlämnade endast en dotter, och begravningen ombesörjdes av fattigvården.

Det var ett intressant men tragiskt levnadsöde som tonade fram. Det var en man med stor konstnärlig talang, men han kom från enkla förhållanden och fick nöja sig med ett liv som kringvandrande målare. Hans talang gav inte mera än mat för dagen och han slutade sitt liv omhändertagen av fattigvården. Men hans målningar finns kvar och nu även kunskapen om hans person.

Fram till 1917 vandrade Hed Olof runt i Dalarna och kringliggande landskap och hans verksamhet under denna tid var genom Bonge-Bergengren redan ganska väl känd. Sedan flyttade han sin verksamhet söderut, men från den perioden har inte så mycket varit känt. Nu vet vi betydligt mera. Tack vare ett flertal lokala inventerare finns nu 80 av hans målningar dokumeterade i Sörmland, 20 i Östergötland och 50 i Västergötland.

Rädda gåramålningarna

Alla dessa målningar som på kort tid kommit fram pekar på att det finns många gåramålningar kvar att upptäcka runt om i Sverige, med varierande upphovsmän.

Det är min förhoppning att enskilda och föreningar runt om i Sverige ska känna sig inspirerade att ta hand om denna enastående informationskälla om hembygden. Gåramålningarna är nämligen en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med massproducerad "hötorgskonst", och många gåramålningar har genom okunskap gått förlorade vid flyttningar och arvsskiften. Det är därför viktigt att skapa uppmärksamhet kring detta måleri, och där är inventeringar och utställningar mycket betydelsefulla.

En inventering kan göras med enkla medel och arbetet är både spännande och roligt. Från vår egen inventering i Grödinge socken kan jag berätta om ett storartat intresse och engagemang från sockenborna och alla andra inblandade. Flera personer har berättat om hur undanställda tavlor nu kommit upp på väggen igen.

shf0522

 

Så här gjorde vi i Grödinge

Undersökningen i Grödinge gjordes i samarbete med Grödinge hembygdsförening. Redan vid kontakten med personer i styrelsen erhölls flera napp. Upprop gjordes i föreningens tidskrift Grödingebladet. Som komplement togs direkt kontakt med tänkbara ägare av gåramålningar. Varje funnen målning fotograferades, liksom motsvarande miljö av idag. Genom intervju med målningens ägare insamlades data om målningen och om den avbildade gården och dess historia. Resultatet av undersökningen redovisades fortlöpande i Grödingebladet och så småningom gavs skriften "Gåramålningar i Grödinge" ut. Torekällbergets museum i Södertälje intresserade sig för målningarna och ordnade en utställning sommaren 2003. Grundmaterialet från undersökningen finns deponerat i hembygdsföreningens arkiv.

Jag ber alla som äger en gåramålning eller har något annat att berätta i ämnet att ta kontakt med mig, tel 08-550 182 40 eller e-post jonas.hasselrot@telia.com

Jag samlar på mig så mycket information som möjligt och har för avsikt att så småningom deponera materialet i Nordiska museets arkiv. Där så är möjligt förmedlar jag gärna kontakt med någon lokal inventerare. För den som tycker att det skulle vara spännande att göra en egen inventering i hemtrakten berättar jag gärna vad jag vet och ger litet bakgrund.

Lästips

  • Bonge-Bergengren, Inger, Gåramålningar, ett folkligt kulturarv. Fataburen 1998 (1997) 193–209.
  • Hasselrot, Jonas, Gåramålningar i Grödinge, Grödinge hembygdsförenings skriftserie nr 3 (2003) 55 s. Innehåller även Olof Olssons levnadsbeskrivning samt en utförlig litteraturförteckning.

Fotnot:
Denna artikel har varit publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 5 2004.

Senaste nytt

2017-09-25 16:48
veckans-svenskamerikan
På Släktforskarförbundets Facebook-sida kan du numera ta del av "veckans svenskamerikan" – mer eller mindre kända amerikaner med svenska utvandrare i släktleden. Mikael Hoffsten som tillsammans med Ted Rosvall har skrivit boken Svenskamerikaner...
2017-09-25 10:53
mer-om-dina-invandrade-roetter
Bokanmälan: Källor till invandringens historia 1840–2000 Vill du veta mer om dina invandrade anfäder? Eller har du hittat släktingar i oväntade delar av världen genom ditt DNA-test och vill veta mer? Invandrare har i alla tider kommit till...
2017-09-22 16:19
nya-tidningstitlar-pa-kb-se
På måndag börjar helt nya tidningstitlar att trilla in på tidningar.kb.se. Det gäller 13 historiska tidningar utgivna mellan 1878 och 1978 som sedan tidigare saknas på mikrofilm och digitaliseringen är ett led i att synliggöra de historiska...
2017-09-21 14:49
om-den-vansinniga-varden-i-slaekthistoriskt-forum
Snart är det här – ett späckat höstnummer av Släkthistoriskt Forum! "Vansinnig", "fånig" eller "idiot". Om du har stött på sådana omdömen när du släktforskat är du inte ensam. I det här numret av Släkthistoriskt Forum djupdyker vi i...
2017-09-18 16:46
svar-gratis-till-arsskiftet
Nu har regeringen lagt fram sitt förslag – redan till årsskiftet kommer Riksarkivets digitala forskarsal (SVAR) bli avgiftsfri. I mars gav kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för...
2017-09-15 10:38
initierad-skildring-av-en-bys-historia
En 400 sidor tjock, oerhört genomarbetad och snyggt formgiven dokumentation av en liten Blekingebys historia. Det är vad Ylva Silverbern har producerat i form av boken "Alltidhult i Jämshögs socken – En Blekingebygd under 300...
2017-09-14 15:20
jakt-pa-okaenda-arvingar
Kattis Ahlström och Niklas Källner på arkivjakt i "Arvinge okänd". Foto: SVT Du har väl inte missat "Arvinge okänd" – SVT:s nya programserie om jakten på okända arvingar? I programmet reser Kattis Ahlström och Niklas Källner över hela världen...
2017-09-13 15:41
erland-ringborg-gaestbloggar
"I dag pratar vi om vårt globala arv, att framhålla det nationella ligger inte i tiden. Annat var det förr, då rasbiologiska idéer färgade flera forskningsområden. Inte minst släktforskningen." Erland Ringborg, ordförande i Sveriges...
2017-09-12 15:02
peter-sjoelund-mm
Släktforskare i Sverige kan i normala fall komma så långt tillbaka som till 1600-talet, vilket är fantastiskt. Men hur kan vi få reda på mer om våra tidigare anor? Och på vilket sätt kan DNA-forskning revolutionera vår...
2017-09-12 11:24
norran-pa-natet
Sedan 2014 har medlemmar från Skelleftebygdens släktforskarförening arbetat med det stora projektet att fotografera och digitalisera lokaltidningen Norrans familjesidor. Sidorna, som sträcker sig från 1911 till 2001, finns nu tillgängliga...
2017-09-11 16:27
gratis-slaektforskning-oedesfraga-foer-ad
Regeringens planer på att slopa Riksarkivets digitala forskarsals betalvägg kan tyckas vara en god nyhet för alla. Sverige skulle i så fall få en situation som mer liknar våra grannländers, där riksarkivens digitala material finns fritt...
2017-09-11 14:23
nytt-projekt-sveriges-befolkning-1860
Sveriges dödbok 7 har gått in i produktionsfasen för "förhandsskivan", som ska vara klar i slutet av november i år. Arbetet fortsätter med sikte på en slutversion ett år senare. Vad händer sedan? Förbundet behöver ett nytt projekt som kan...
2017-09-11 14:05
skaraborg-lockar-turister-med-slaektforskning
 Nöjda amerikaner. Foto: Annelie Jonsson I Skaraborg satsar man på släktforskarturism. En delegation på sex amerikaner besökte Skara, Tidaholm och Falköping i somras och fick med hjälp av lokala släktforskare veta mer om sina svenska...
2017-09-08 16:20
nytt-datum-foer-slaektforskningens-dag
Släktforskningens dag får nytt datum från och med nästa år. Efter beslut under Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma i Halmstad har förbundsstyrelsen fastställt den tredje lördagen i januari fastställts som nytt datum för Släktforskningens...
2017-09-07 14:11
tva-nya-ar-med-slaektband
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström. Foto: Roland Classon Vi kan med glädje meddela att det blir två nya säsonger av det populära radioprogrammet Släktband, med sändningsstart den 20 november i år. På Helsingborgs Dagblads nätupplaga...