Veckans svenskamerikan

Hon kom att bli känd som första svenska att anmäla ett våldtäktsförsök och sedan vinna målet i domstol. Men trots att hon visade prov på ett ovanligt mod då hon trotsade skammen och anmälde sin förövare blev hon förlöjligad och hånad så till den grad att hon lämnade landet. Veckans svenskamerikan föddes som så många kvinnor i fel århundrade och sökte en bättre tillvaro på andra sidan Atlanten.

Sofie (Sophie) Sager föddes den 3 juni 1825 i Krängsberg, Byarums socken. Hennes föräldrar var bruksförvaltaren Gabriel Sager (1779-1834) och Johanna Bergenholtz (1798-1862).

Efter att ha lärt sig broderi och franska vid en flickskola i Jönköping arbetade hon som guvernant och sällskapsdam innan hon 1848 flyttade till Stockholm. Tanken var att hon skulle utbilda sig inom sömnad för att därefter kunna öppna ett klädmakeri.

Sin första bostad var ett rum hon hyrde av skomakarmästare Dillström, men hon upptäckte snart att huset fungerade som lönnkrog och bordell.

Det Sagerska målet

Sofie letade efter ett nytt rum och fick ett erbjudande av stallmästare Gustaf Adolf Möller att dela rum med en linnesömmerska som hyrde ett rum i hans hus. Linnesömmerskan visade sig arbeta som prostituerad och efter en tid började Möller att göra närmanden. När Sofie avspisade honom utsatte han henne för misshandel och ett våldtäktsförsök. Han låste in henne i ett rum och försökte svälta ut henne, men hon lyckades fly när han sov och tog sig till en läkarmottagning. Hon fick ett intyg på sina skador av läkaren Johan Brisman som uppmanade henne att polisanmäla Möller.

Under rättegången lades det stor vikt vid läkarintyget och Möller dömdes till böter för våldtäktsförsök under hot med livsfara för offret. Rättegången, som kom att kallas det "Sagerska målet", blev väldigt uppmärksammad eftersom kvinnor vid tiden nästan aldrig anmälde våldtäkter, som ofta skylldes på offret. Att dessutom vinna i rätten var något som aldrig hörts talas om.

Blev feministisk föreläsare och författare

Sofie Sager blev nu aktiv feminist och propagerade för utbildning för kvinnor och jämlikhet mellan könen. Hon hävdade att kvinnor blev modlösa och inaktiva av bristen på rättigheter och fick dåligt självförtroende av sin låga bildning. 1852 gav hon ut boken: Bilder ur livet. Ett fosterbarns avslöjande genealogi, som var en dramadokumentär om hennes liv.

Detta skulle kunna vara början på en framgångssaga men trots att Sofie Sager vunnit målet var hennes goda namn och rykte förstört i Sverige. Hon förlöjligades och hånades. Så sent som i 1916 års utgåva av Nordisk Familjebok beskrev hennes arbete som "groteskt och löjeväckande".

Sofie Sager valde därför ganska snart att flytta till USA, där hon kom att bli aktiv i den amerikanska kvinnorörelsen. Hon gifte sig 1861 med musikläraren E. A. Wiener, en amerikan av tyskt ursprung. Hon utgav i USA A woman's desire and a Man's duty (1861) och A lecture on modern society and the marriage relation (1880).

Nytt ljus över Sagers sista år

En vedertagen uppgift är att Sofie Sager avled i New York 1902 – men uppgifter som har publicerats i en artikel i Svenska Dagbladet från 2015 kan göra att hennes dödsdatum revideras i historieböckerna.

En av tidningens läsare (släktforskare månntro?) hade hittat en artikel i New York Times från 1902 där det påstås att Sofie dog 26 februari 1901 – alltså inte 1902. Andra läsare har bidragit med många andra intressanta uppgifter om Sofie Wieners (Sager) sista år i USA, där hon faktiskt tycks ha vunnit det erkännande som hon förtjänade.

Bildkälla: Stockholmskällan - "Sagerska målet, Utdrag ur Stockholms Dagblad jemte Förord och Tillägg af Sophie Sager", Elmén och Granbergs tryckeri 1848, Stockhom. " Med porträtt "efter Daguerrotyp".