Vad finns det som säger att Hildur Lovisa Björk, född 1873, är identisk med den Hildur Björck som omtalas på kortet? Bara namnet eller någonting mer? I så fall vad? Eftersom namnet Hildur Björk nog var ganska vanligt vid den aktuella tidpunkten är det viktigt att få detta klarlagt. När man gör kommentarer är det som framgår av instruktionerna viktigt att ange källa, men i detta sammanhang är det allra viktigaste förstås att redogöra för hur man vet att bilden verkligen föreställer en viss person. I detta konkreta fall alltså hur man vet att flickan på bilden är just Hildur Björk, född 1873 i Karlsten. // Håkan Skogsjö, redaktör

Säkert identisk med Frans Bruno Forsström, född 1845 i Pajala, inskriven 1863 vid Uppsala universitet (Norrlands nation), kronolänsman i Enontekis distrikt från 1873, homkamrer, och Carl Petter Norlin, född 1844 i Luleå, inskriven 1864 vid samma universitet och nation, allt enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595&#150,1889 (1890). Forsström finns också på bild #11592, där fler uppgifter om just honom finns.

Säkert identisk med Lars Johan Björkman, född 1842 i Nederluleå, inskriven 1868 vid Uppsala universitet (Norrlands nation), underofficer vid Norrbottens fältjägarekår, död på Karlberg 1869, allt enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595&#150,1889 (1890).

Säkert identisk med Emil Arvid Bergdahl, född 1848 i Pajala, inskriven 1871 vid Uppsala universitet (Norrlands nation), hovrättsexamen 1878, borgmästare i Piteå från 1885, allt enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595&#150,1889 (1890).

Kan vara Emil Robert Julius Ekman, född 1846 i Överluleå, inskriven 1871 vid Uppsala universitet (Norrlands nation), prästvigd 1874, vice pastor i Häggdånger, död 1885, allt enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595&#150,1889 (1890).

Säkerligen identisk med Brynolf Fredrik Wennqvist, född 1846 i Piteå, inskriven 1863 vid Uppsala universitet (Norrlands nation), postexpeditör från 1881, tf postmästare i Leksand, allt enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595&#150,1889 (1890).

Säkerligen identisk med Frans Bruno Forsström, född 1845 i Pajala, inskriven 1863 vid Uppsala universitet (Norrlands nation), kronolänsman i Enontekis distrikt från 1873, hovkamrer, allt enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595&#150,1889 (1890). Forsström finns också på bild #11596.

Kan vara identisk med Johan Olof Arvid Huss, född 1842 i Luleå, inskriven 1862 vid Norrlands nation vid Uppsala universitet, fil. kand. 1871, död 1875 som vice läroverksadjunkt i Linköping, allt enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595&#150,1889 (1890).

Säkert identisk med Fredrik Hammarén, född 1842 i Luleå, som 1861 inskrevs vid Norrlands nation i Uppsala och från 1877 var kontrollör vid Halmstad-Jönköpings järnväg, allt enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595-1889 (1890). Förmodligen bror till #11563.

Adolf Hammaren är helt säkert identisk med den Adolf Hammarén, född 1846 i Luleå, som år 1864 blev inskriven vid Norrlands nation i Uppsala, enligt boken Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595&#150,1889 (1890). Inga ytterligare uppgifter finns dock om honom där. Förmodligen är han bror till Fredrik Hammarén (bild se #11559), född 1842 i Luleå, och Erik Hammarén, född 1845 i Luleå, vilka skrevs in 1861 respektive 1863 vid samma nation. Den förre blev senare kontrollör vid Halmstad-Jönköpings järnväg, den senare kollega i Haparanda.

Den nämnde C.Th. Åberg är identisk med Carl Theodor Åberg, född 25 okt 1848 i Umeå stad, död 11 mars 1922, och son till stadskomm. Jonas Åberg och Christina Amalia Risberg. Enligt Leonard Bygdéns Hernösands stifts herdaminne (III, sid. 317) blev han student i Uppsala höstterminen 1866, avlade teol. fil. ex. 1868 [sic] och prästvigdes 1872 i Uppsala domkyrka. Han var från 1882 kyrkoherde i Sättna, från 1890 i Borgsjö och från 1899 kyrkoherde i Skellfteå lands- och stadsförsamling. Under hans tid i Skellefteå led kyrkoarkivet svåra skador genom uppkommen eldsvåda, noterar Bygdén. Han var gift med Anna Margareta Sandell (1853&#150,1922) och de hade många barn.

Nej, någon direkt förklaring har jag inte. Men tydligen har någonting gått fel. Gör så här: Lägg in bilden på nytt, förhoppningsvis går det bra. Skriv sedan en kommentar på denna bild att den ska raderas, så fixar jag det.

Med tanke på baksidestexten torde bilden föreställa Sven Johan Nilson, född 1859 i Vetlanda, död 1923 i Solna, komminister i Maria församling i Stockholm 1894&#150,1913 och därefter kyrkoherde i Solna, enligt Stockholms stads herdaminne av Gunnar Hellström (1953), sid. 403.

Enligt Stockholms stads herdaminne av Gunnar Hellström (1951), sid. 391, var Isak Winberg komminister i Maria församling 1902&#150,38. Han var född 1857 i Nederluleå (Norrbotten) som son till lantbrukaren Gustaf Petter Palmgren och hans hustru Christina Catharina Persdotter. Han var gift två gånger och hade tre barn.

Nog måste det vara samma person. Eftersom han är präst kan jag tänka mig att han går att identifiera med hjälp av någon porträttmatrikel över präster från Härnösands stift kring förra sekelskiftet. Någon sådan borde finnas, tycker jag.

Bilden på sidan som C-G Magnusson nämner visar att bilden ovan verkligen föreställer jätten Gustaf Edman, född 1882 i Bur på Gotland, med hustrun Anna Persson och deras son. Edman ska ha varit 242 cm lång och vägt 230 kg. Ett par andra bilder på familjen ska finnas publicerade i Göteborgs-Posten den 7 mars 1991. Här i Porträttfynd kan familjen också ses på bild #7257.

Inredning är kanske fel ord. Jag ser nu att bilden är tagen utomhus att döma av gräset på marken. Det förklarar också varför piedistalen lutar betänkligt.

Inredning är kanske fel ord. Jag ser nu att bilden är tagen utomhus att döma av gräset på marken. Det förklarar också varför piedistalen lutar betänkligt.

Kartongen ger intryck av att härröra från 1890-talet eller början av 1900-talet. Jag förstår texten så att bilden är ett reprofotografi av en dagerrotyp, det vill säga ett fotografi taget med den första praktiskt användbara fotometoden, introducerad 1839. Metoden resulterade i bilder på en metallplåt i ett enda exemplar. I detta fall har dagerrotyperna (denna bild och #5925) glädjande nog blivit inlämnade till Grellstrands fotoateljé i Sala och reprofotograferade och på så vis mångfaldigad. Bilden ger också mig intrycket att vara från mitten av 1800-talet, medan kartongen alltså är betydligt yngre.

Att bilden skulle föreställa en person född 1807 verkar osannolikt. Visitkortstekniken kom till omkring 1860, när Olov Nilsson var en bit över 50, men bildens utförande pekar enligt min mening snarast på 1890-tal och då ska Olov Nilsson ju ha varit en bit över 80. Men ynglingen på bilden ser väl snarare ut att vara 20-25 år gammal.

En annan kopia av denna bild finns i det album som omnämns på bild #5286.