Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
- Du är här:
- Start
- Faktabanken
- Porträttfynd
- Stockholm
- G. Schönwald
- 94029
Fotografiets information
Fotografens namn & adress
G. Schönwald, Wahrendorffsgatan 8
Ange vad fotografiet föreställer
Ägaruppgifter
Anders Nylander, Sundsvall
Uppladdare
Uppladdad
2009-06-10 00:04:15
Tillhör album
Kommentarer (5)
Vera Mazzotta
Adolf Fredrik Lindblad compositore. Si trova nello stesso album con Norman perchè suo figlio Paer Carl sposò Eugenie Neruda, sorella di Wilma Néruda
Vera Mazzotta
Adolf Fredrik Lindblad compositore. Si trova nello stesso album con Norman perchè suo figlio Paer Carl sposò Eugenie Neruda, sorella di Wilma Néruda
Gunnar Språng
Lindblad bodde på Wahrendorfsgatan 8 mellan 1861 och 1864, då han flyttade till Skeda (Linköping).
Adressen är således den avporträtterades.
Adressen är således den avporträtterades.
Jan-Åke Holmbring, Linköping
Lindblad, Adolf Fredrik, tonsättare. Född i Skeninge d. 1 febr. 1801. - L. uppfostrades af fosterföräldrar, hvilkas namn han antog, kom vid 8 års ålder till sin mor, då hon bosatte sig i Stockholm, men ansåg sig så hårdt behandlad i hemmet och skolan, att han för en tid rymde. Efter styffaderns död 1812 kom han ånyo till fosterfadern, i hvars handelsbod i Norrköping han arbetade i två år. Butter till sitt sätt och omöjlig på kontoret, skickades L. till ett engelskt skeppsklarerarkontor i Hamburg, där han stannade i tre år, till 1820. I denna stad erhöll han musikaliska och filosofiska väckelser genom ett par ungdomsvänner. Hemkommen till Sverige, gjorde han 1822 bekanstskap med Atterbom och mottog af honom idén att resa till Uppsala, där han 1823 blef student och begynte studera musikens teori under Haeffner. Sedan han 1824 tillsammans med Geijer utgifvit sitt första musikverk: Musik för sång och piano, ordnade hans vänner så att han kunde företaga en utrikes resa.Det var särskilt änkeöfverstinnan Malla Silfverstolpe, som tog hand om L. Han tog därvid först Berlin till vistelseort och erhöll till lärare Carl Friedrich Zelter och till medlärjunge Felix Mendelssohn-Bartholdy, den store kompositören, med hvilken han knöt ett trofast vänskapsförbund, hvarigenom en intressant brefväxling dem emellan bär vittne. Från Berlin begaf han sig 1826 till Paris, där han studerade Logiers metod för pianoundervisning och införde densamma i den berömda musikskola, som han öppnade i Stockholm efter sin hemkomst 1827 och sedan för det mesta ledde, tills han 1860 öfverlät densamma till Ivar Hallström. 1828 blef han också lärare vid Nya elementarskolan, där han verkade till 1833, och hade förstnämnda år gift sig med Carolina Vilhelmina Sofia Kernell, syster till Bellmanssångaren Kernell, genom hvilken L. blef bekant med Atterbom, deras kusin. från 1864 bodde L. på sin egendom Löfvingsborg nära Linköping och afled d. 23 aug. 1878. Ledamot af Musikaliska akademien. 1852 erhöll L. Svenska akademiens stora guldmedalj. - Utrymmet tillåter icke att uppräkna alla de tonskapelser, som år efter år, häfte efter häfte, offentliggjorts och fört L:s namn vida öfver Sveriges gränser. Några måste dock nämnas: C-dur-symfoni, som uppfördes i Stockholm 1831-32 och först grundlade hans rykte som tonskald, Frondörerna, första gången uppförd på k. operan 1835, Drömmarne, körer med orkesterackompanjemang till text af Thecla Knös, ett stort antal Sånger med pianoackompanjemang, många med ord af tonsättaren sjelf, hvilka vunnit en ofantlig spridning och kunna sägas vara hvarje musikaliskt svenskt sinnes tillhörighet. Skjutsgossen, Natten, På berget, Bröllopsfärden, En sommardag, Sorg, Friskt mod, Invaliden, Får gå, Mån tro, Varning, En vårdag, Hjärtats vaggsång, Den skeppsbrutna, Aftonen, Bedragen väntan, Sylvias resa, Ett sommarhem, Sista visan och många andra visor, hvari L. ger uttryck för en hel mängd stämningar och alla äro äktsvenska, skola lefva i alla tider. (Svenskt biografiskt handlexikon, II:66-67).
Kompositören Adolf Fredrik Lindblad (1801-1878). Se t.ex. Svenskt Porträttgalleri, avd XXI s 64 (1897).