Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
OBS! Nya frågor förs inte in, vi hänvisar till Anbytarforum.
Här hjälper vi varandra att finna svaren på frågor av allmän släktforskarkaraktär. Det kan gälla källmaterial, forskningsproblem, svåra ord... ja, nästan vad som helst.
#569 (14 augusti 2002)
Hej. Jag undrar om någon känner till om det finns fångrullor från Slottsarresten (Slottsfängelset) i Jönköping från tiden 1760-1800. Jag söker några personer som satt där i väntan på avrättning, då några av dem tog sina liv i fängelset bör det ju finnas anteckningar om detta. Har varit på landsarkivet i Vadstena men utan resultat Hur kan jag gå vidare? // Mvh; Vanja Svenigsson.
Svar:
Fängelsearkiven är tyvärr ojämnt bevarade, och det är nog tyvärr ganska ovanligt att det finns så tidiga handlingar som från 1700-talet. Däremot skickades under åren 1750 till 1906 månadsvisa listor över fångar in till Justitiekanslern. Dessa listor förvaras numera i Riksarkivet. // Håkan Skogsjö
#569 (14 augusti 2002)
Hur får jag rätt på min rätta födelsetid, klockslag saknas!? // Med hälsningar Ulla
Svar:
Uppgiften ska finnas noterad i den så kallade barnmorskedagboken. Dessa brukar förvaras på landsarkiven. Ta kontakt med landsarkivet inom det område du är född, så bör de kunna hjälpa dig. // Håkan Skogsjö
#568 (14 augusti 2002)
Var kan man finna uppgifter om samtliga personer begravda i och vid Storkyrkan i Stockholm, även de som inte har en synlig gravhäll i kyrkan. // Sonja Ericson.
Svar:
De finns förtecknade i Storkyrkoförsamlingens dödböcker, som förvaras i Stockholms stadsarkiv på Kungsholmen. Församlingen hette tidigare Sankt Nikolai och numera Stockholms domkyrkoförsamling. Dessutom bör det finnas gravböcker som kan vara till hjälp när det gäller nyare tider. Dessa förvaras förmodligen i församlingens pastorskansli. // Håkan Skogsjö
#567 (14 augusti 2002)
Hej, undrar hur man forskar efter nedlagda religiösa resandehem i Stockholm som tex Hem och Hjälp som fanns på Brunnsgatan och Hemmet för arbetssökande kvinnor som var på Kungsholmsgatan // Hälsningar M. Fellerud
Svar:
Jag skulle ta kontakt med Stockholms stadsarkiv och höra om de känner till ifall det finns något bevarat arkivmaterial. Sedan kan väl de religiösa samfund som drivit hemmen också ha material kvar i sina arkiv. Plus att jag kan tänka mig att det också går att vaska fram en del ur böcker som handlar om Stockholm. // Håkan Skogsjö
#566 (14 augusti 2002)
Hej. Jag undrar om ni vet nåt hur man släktforskar i utlandet i Tyskland. Särskilt när dom kommer från Östtyskland. Ni har kanske länkar till hemsider eller något. Tack i förhand // Gisela.
Svar:
Klicka på Länkar ovan (längst till höger på den röda linjen), så kommer du till RÖTTERs länksida. Länkarna till Tyskland hittar du under Länder > Tyskland. // Håkan Skogsjö
#565 (14 augusti 2002)
I en kyrkbok jag letat i är födelseförsamling angiven som Stockholm Ss. Vet någon vad förkortningen Ss står för? // Lars Hübinette
Svar:
Jag kan tänka mig att den står för Södersjukhuset (och alltså anger nedkomstplatsen). Men det är en gissning. // Håkan Skogsjö
#564 (14 augusti 2002)
Har ingen fråga direkt, undrar bara varför inga svar kommit sen mars? Det är en sån otroligt bra sida. // Marie
Svar:
Kul att du gillar sidan! Tyvärr hinner vi inte besvara frågorna så snabbt som vi skulle önska. Men vi planerar att göra om den här avdelningen, så att den både såväl läsvänligare som enklare att uppdatera. // Håkan Skogsjö
#563 (14 augusti 2002)
Jeg har en amerikansk slektning som arbeider med sine svenske røtter. I den forbindelse har hun støtt på forkortelsen fg i svenske kilder (etter stedsnavn). Kan noen fortelle meg hva "fg" står for? // Med vennlig hilsen John Arne Balto
Svar:
Förkortningen betyder helt säkert församling. // Håkan Skogsjö
#562 (22 mars 2002)
Jag undrar hur jag skall hitta en person på basis av följande kända data: 1.Personen bodde i Karlskoga 1958. 2.Födelsenamn känt. 3.Födelsedatum känt.// På förhand tack. mvh Thor Bihli
Svar:
Om personen är avliden bör du kunna hitta honom eller henne på CD-skivan Sveriges Dödbok 1950-1999, åtminstone om personen har dött efter omkring år 1970 då namn börjar finnas på alla avlidna. Är personen i livet tror jag att lokala skattemyndigheten bör kunna hitta personen med de uppgifter du nämner. // Håkan Skogsjö
#561 (22 mars 2002)
Hei Jeg er fra Tyskland og hadde en oldefar i Sverige med navn Per/ Peter Johannes. Han var født i Fällen ( evtl. nær Nordsjøen, fordi han fortalte at han ofte gikk på hvalfangst) og han vokste opp i et barneheim, fordi begge foreldrene var døe. I slutten av 1800 imigrerte han sammen med en venn til Tyskland. Jeg vi gjerne vite hvor Fällen befinner seg og om det fins en mulighet for meg å finne mer ut om mine svenske sklektninger og hvor jeg må søke. Hilsen Sandra Dünkel fra Tyskland
Svar:
Det finns ganska många platser i Sverige som heter Fällen, Fällan, Fället och Fälle, men nästan alla ligger i inlandet och de som ligger vid kusten ligger längst i norr, i Bottenviken, alltså långt från Nordsjön. Det enda ort som i dag stavas exakt Fällen är en gård i Skallmeja socken, Skara kommun, Västra Götalands län, som ligger en bit söder om Vänern. Bra hjälpmedel för att hitta orter är CD-skivan Svenska ortnamn (som kan köpas från Rötter-Bokhandeln, länk i spalten till vänster) och boken Geografiskt statistiskt handlexikon öfver Sverige av C.M. Rosenberg från omkring 1880 och tryckt på nytt för ett antal år sedan (men numera tyvärr slutsåld men finns på många bibliotek och arkiv). // Håkan Skogsjö
#561 (22 mars 2002)
Jag lämnades på barnhem i Växjö hösten 1948. Barnhemmet låg på väster och nu undrar jag om någon har uppgifter om barnhemmet? // Tacksam för svar Birgitta
Svar:
Detta bör man kunna svara på vid Växjö kommun. Ta exempelvis kontakt med museet i staden, där tycker jag att någon bör veta, eller med kommunarkivet. De bör känna till om det finns något arkiv bevarat från barnhemmet. Om så är fallet bör där finns uppgifter om dig. // Håkan Skogsjö
#560 (22 mars 2002)
Hej! Är det någon som vet om det finns namnuppgifter någonstans på alla de som emigrerade till Brasilien och Argentina i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige? // Undrar gör Ulla Radelius i Klippan
Svar:
Reste de med något av de stora rederierna via England och Nordamerika, bör de finnas registrerade som andra emigranter i passagerarlistorna (och finnas med på CD-skivan CD-Emigranten). Men jag anar att många valde andra sätt att ta sig till Sydamerika, kanske var de sjömän som mönstrade av i någon hamn och blev kvar. Du kan få en del tips i Anbytarforum (under Länder > Argentina respektive Brasilien) och ytterligare tips finns i boken Emigrantforska! Steg för steg. Det finns också en bok om Brasiliensvenskarna, skriven av Göran Friborg och utgiven 1988. // Håkan Skogsjö
Kommentar (14 aug 2002):
Tack för svar. Jag vet så mycket som att svenskarna reste från Hamburg och värvades av rederiet och utlovades guld och gröna skogar. De flesta kom från Norrland och det var då många som for under storstrejken i Sverige. Har läst fem olika böcker om deras öden och det var inget guld men mycket skog=djungel dom hamnade i. Men eftersom dom for från Hamburg finns det kanske inga listor på dom? // Ulla Radelius
Svar:
Av boken Emigrantforska! Steg för steg, som jag nämnde ovan, framgår på sidan 47 att det finns register över personer som emigrerade via Hamburg, som innehåller uppgifter om cirka 18.000 svenska emigranter åren 1850–1890. Registren finns både i Hamburgs stadsarkiv och i Göteborgs landsarkiv. Emigranthandlingarna i Hamburgs stadsarkiv sträcker sig dock fram till 1934. // Håkan Skogsjö
#559 (22 mars 2002)
Hej, heter det ett forskarcentrum och flera forskarcentra eller kan man säga att "det finns fyra forskarcentrum i Sverige"? Vore tacksam för svar snarast då jag skriver ett specialarbete om släktforskning. /Josefin Jansson Stockholm
Svar:
Det går bra att skriva på båda sätten, "flera forskarcentrum" och "flera forskarcentra". Svar på den här typen av frågor hittar man i Svenska akademiens ordlista, som finns på alla bibliotek, skolor och också på många arbetsplatser. Den är också bra att ha i den egna bokhyllan för alla som skriver. // Håkan Skogsjö
#558 (22 mars 2002)
Hej, jag heter Karl-Birger och undrar om det finns någon kan svara på frågan om det finns en CD eller någon form av register över präster i Sverige. Var de har tjänstgjort o.dyl. Det bör vara så långt bakåt i tiden som möjligt. // Mvh; Karl-Birger Sveningsson
Svar:
Någon CD-skiva finns inte, däremot finns biografier över alla präster i de så kallade herdaminnena, som finns utgivna för alla stift.. Finns de inte tillgängliga på ditt bibliotek kan du fjärrlåna dem, prata med bibliotekarien så hjälper de dig. // Håkan Skogsjö
#557 (22 mars 2002)
Hej! Min mormor Ester Alfrida förr 1909 i Anderslöv har i längderna fader okänd. Hon säger dock att hon alltid vetat om sin far som heter Alfred Nord och att hon också blivit döpt (Alfrida) efter honom. Hur mycket kan man nu lita på vad hon säger? Kan jag hitta uppgifter om detta någonstans? Kanske i en bouppteckning efter Alfred? Om han betalde underhåll, var hittar jag detta då? – En fråga till. Min sambos morfar(som är min mormors halvbror) PUH! född 1913 har också fader okänd. Hur lätt är det att hitta något om fadern så här sent? Det var ju inte straffbart då. Är enda chansen att försöka hitta om någon blivit betalningsskyldig för barnet. Var tittar jag då? Han är född i Anderslöv.// Tack, Marie Johansson, Trelleborg
Svar:
Jag tycker inte att det finns någon orsak att betvivla vad din mormor säger, såvida det inte finns någonting som direkt motsäger uppgiften. I de flesta fall när fadern är noterad som okänd i födelseboken har han inte varit okänd för varken modern, barnet, släkt och grannar, så var åtminstone fallet på landsbygden där den sociala kontrollen var stark. Att ett oäkta barn fick namn efter fadern på det vis som din mormor säger, var om inte regel så i alla fall mycket vanligt. Var barnet en flicka fick hon en femininform av faderns namn, typ Augusta om fadern hette August. Däremot kan det nog vara svårt att hitta någonting i officiella dokument som styrker faderskapet, såvida inte frågan om underhåll behandlades i domstol. När det gäller att hitta fadern till oäkta barn hänvisar jag till sidan om oäkta barn i Nättidningen RÖTTER, klicka här. // Håkan Skogsjö
#556 (22 mars 2002)
Hej Min mammas halvbror, Viktor Söderman utvandrade i början av 1900-talet till USA. Enligt samstämminga uppgifter ska han ha bott i SanDiego åtminstone i slutet av 1950-talet. sedan dess har ingen hört av honom. Var kan jag hitta närmare information om honom, det skulle vara intressant och veta om han hade några barn osv. Tyvärr är den som hade kontakt med honom (hans bror) död sedan 40år // Hälsningar Ronny Eriksson
Svar:
Att spåra personer som emigrerat till USA är för knepigt. Och om de bodde i en stor stad som San Diego är det ännu knepigare. En del användbara metoder om hur man kan gå till väga när man söker emigranter finns i Nättidningen RÖTTER under avdelningen Tips&Råd (klicka här. Per Clemensson och Kjell Andersson har också gett ut en bok som heter Emigrantforska! Steg för steg som finns på bibliotek och kan köpas från Rötters Bokhandel. // Håkan Skogsjö
#555 (27 februari 2002)
Hej, Min morfar hade en faster som emigrerade till Danmark på 1880-talet och sedan vidare till Tyskland. Där fick hon 2 söner som " till namn och vistelseort" är okända enligt en bouppteckning här i Sverige på 1950- talet. Det intressanta i fallet är att dessa söner enligt bouppteckningen stupade under första världskriget såsom tyska medborgare. Någon som har en susning om hur jag finner fler uppgifter om dessa söner. Namn och födelsedata är okända, endast moderns namn och födelsedata i sverige är kända. // Michael Carlsson, Åhus
#554 (27 februari 2002)
Hejsan. Jag har en liten puderdosa,(4 cm,diameter) med namnet Dralle ingraverat.Finns det någon som känner till det namnet? Jane Nilsson
Svar:
Nej, jag känner inte till namnet. Men jag sökte på Google på namnet och hittade då ett speciellt genealogiskt diskussionsforum just för detta namn på Genealogy.com [http://genforum.genealogy.com/dralle/]. Vid en hastig blick ser det ut som om namnet har sin hemort i Tyskland (Bremen och Preussen omnämns). Så kanske din puderdosa har tyskt ursprung. // Håkan Skogsjö
#553 (27 februari 2002)
Hej! Finns det något svenskspråkigt datorprogram för Mac-användare? // M.v.h. Uffe Larsson (nybörjare)
Svar:
Länkar till de datorprogram vi känner till finns på Nättidningen RÖTTERs länksida (under Datorprogram), klicka här. // Håkan Skogsjö
#552 (27 februari 2002)
Hej Jag undrar var jag kan finna domen för båtsman Carl Nilsson Sommar från Ihre eller Emtla socken i Blekinge. Han avtjänade ett straff 1844-1846 på Malmöhus fästning. Orsaken till straffet var stöld av kronopersedlar och enligt Malmös böcker var domen enligt Kungl. Majt. // Vänligen Karin Jönsson
Svar:
Man skulle lagföras i det härad eller tingslag där brottet hade begåtts. I de allra flesta fall begick folk sina brott i närheten av där de bodde. Det vanliga är med andra ord att de lagfördes i häradet där de var bosatta. Domböckerna upprättades i två exemplar, ett finns i häradsrättens arkiv och ett i hovrättens arkiv (numera förvaras de förra i landsarkiven och de senare i riksarkivet (Svea hovrätt) eller i Göta hovrätts arkiv i Jönköping). En dom i häradsrätten kunde sedan överklagas till hovrätten och i sista hand till Högsta domstolen. Att domen var "enligt Kungl. Majt" som du skriver, kan betyda att den avkunnats av HD, och deras arkiv förvaras i Riksarkivet. – Om det finns fångrullor från Malmöhus fästning de aktuella åren bör dessa ge en hänvisning till domen. Var dessa rullor i så fall förvaras vet jag inte, sannolikt i Malmö stadsarkiv eller Lunds landsarkiv. // Håkan Skogsjö
#551 (27 februari 2002)
Hej jag undrar var jag kan vända mig om jag söker en som dog i Karelen som finsk soldat. // Andreas Koskela.
Svar:
Det är bra med lite mer utförliga uppgifter, då är det lättare att ge relevanta svar. Men allmänt kan sägas att uppgifter om soldater i första hand söks på Krigsarkivet i Stockholm. I Finland förvaras motsvarande källmaterial i riksarkivet och på landsarkiven. // Håkan Skogsjö
Svar (1 mars 2002):
Kanske hittar du något här: [http://tietokannat.mil.fi/index_sv.html]. Finlands Krigsveteranförbund har upprättat detta register över stupade i de finska krigen 1939–1945. // Bo Eriksson
#550 (27 februari 2002)
Hej I Norge ligger mycket släktforskarinformation ute på nätet (folkräkningar men även kyrkböcker etc etc) speciellt i Nord- och Mellannorge, sämre i södra delarna. För de delar som saknas undrar jag om det finns en motsvarighet till vårt SVAR där man kan beställa mikrokort? Var hittar jag i så fall dem? // Mvh Peder Bourdin
Svar:
Inte vad jag känner till. Men min erfarenhet av forskning i Norge är begränsad. Kanske någon i läsekretsen kan ge ett bättre svar. // Håkan Skogsjö
Svar (22 mars 2002):
Hej, Hittade så småningom denna address [http://www.riksarkivet.no/mikrofilm.html] som verkar ha det mesta av detsaknade. // Hälsningar Peder B igen
Svar (14 aug 2002):
Hej. Jag har lånat mikrokort från Norge. Man vänder sig först till sitt eget bibliotek, de i sin tur skall kontakta Fylkesbiblioteket för aktuellt fylke. Jag har lånat ifrån Oslo och då är det Deichmanske bibloteket, Henrik Ibsens gate 1, N-0179 Oslo, som gäller. Det kostar ingenting att låna korten. Man kan inte låna från Riksarkivet. På sidan [www.leegenealogy.com] finns en del att läsa om norsk släktforskning. // Mvh Gunn-Britt Larson
#549 (27 februari 2002)
Hej jag heter Hans Strandberg och har hamnat i en fråga som jag inte kommer ur. Mitt föräldarhem på Tjörn i Bohuslän var ett kastellhemman i början av 1600-talet. Detta har jag alldrig tidigare hört talas om. Har kommit så långt att där har legat en kastellgård i Kungälv och att det troligen har att gör med de Munkar som hade anknytning dit. // Tack på förhand Hans Strandberg
Svar:
Jag har heller aldrig hört talas om termen kastellhemman. Men det skulle kunna vara en motsvarighet till exempelvis akademihemman, som var hemman vars skatt var anslagen åt ett universitet (alltså: den skatt som gården skulle betala gick till att bekosta universitetet). Ett kastellhemman skulle då vara ett hemman vars skatt gick till att bekosta en försvarsanläggning av något slag. Men detta är bara en gissning. Man kan notera att Svenska akademiens ordbok inte nämner ordet kastellhemman (däremot finns akademihemman med). // Håkan Skogsjö
Svar (28 febr 2002):
Ett kastelhemman var helt enkelt en gård som tillhört Kastelklostret i Kungälv. Detta ägde många gårdar i södra Bohuslän. Tore Vigerust har gjort ett stort arbete om det som finns utlagt hos >Norsk Slektshistorisk förening. // Anders Ryberg
#548 (27 februari 2002)
Hej! Finns det möjlighet att skriva ut antavlor av större format (11–12 generationer), finns det företag som tillhandahåller den tjänsten, i så fall vilka. // Hälsn. Kaj Sörensson
Svar:
Jag känner inte till något sådant företag, men det kan säkert finnas. Kanske läsekretsen kan hjälpa till? Men om du själv gör ett digitalt original i något lämpligt program, så bör alla reproföretag med en tillräckligt stor plotter kunna fixa utskriften. // Håkan Skogsjö
Svar (22 mars 2002):
Större antavlor kan skrivas ut på så kallade plåtters som används vid utskrift av ritningar och kartor. // Bertil Foss/Norberg
#547 (27 februari 2002)
Hej Hur söker jag min släkt i ryska Karelen? Jag har namn platser och några födelseår, men all kontakt slutar 1938-39 då den enda jag har kontakt med blir fånge i Finland efter en granatattack och sedan slåss för finska sidan i stället. Senare via Röda korset kommer han till Sverige, men får skyddad identitet. Jag är en av de få som vet vem han är egentligen.Tacksam för alla tips. // Lisbeth Gullberg
Svar:
Om forskning i ryska arkiv vet jag nästan ingenting (jag förmodar att du med ryska Karelen avser den del av Karelen som aldrig har tillhört Finland, inte de områden som Finland avträdde under andra världskriget). Men ett förslag är att du hör dig för med Genealogiska Samfundet i Finland [www.genealogia.fi], som förmodligen har betydligt bättre kunskaper om forskning i detta område. Om du däremot avser de avträdda områdena så finns kyrkböckerna i landsarkivet i Sankt Michel (Mikkeli) i Finland. // Håkan Skogsjö
Svar (14 aug 2002):
Svaret beror på personens i fråga eller hans förfäders identitet. Var släkten bosatt i ryska Karelen sedan århundraden eller var personen son till någon som nyligen invandrat från Finland (kanske efter ett uppehåll i Förenta Staterna som emigrant). Om det senare är fallet, kan möjligen Eila Lahti-Argutinas bok på finska vara till nytta. Hon har en lång lista av personer som invandrat i fd Sovjetunionen på 20- och 30-talet. Annars är det kanske bäst att lita på lokala forskare, hoppandes på det bästa att ens förflutna som faderlandets (dvs Sovjetunionens) fd fiende inte har betydelse nuförtiden. // Heikki Särkkä
#546 (27 februari 2002)
Hejsan. Jag undrar hur man kan spåra upp historien om ett hus? När det är byggt, vem byggde, vilka har bott där osv. Var börjar jag att leta? // M v h Towa Jämsborn
Svar:
Du skriver inte vad slags hus det rör sig om, en ståtlig stenfastighet i centrala Stockholm eller ett litet torp på landsbygden. Men jag utgår från att det är mer åt den senare hållet och repeterar följande svar på en liknande fråga för några år sedan som gällde ett torp i Norrtäljetrakten: »Det finns ingen enkel väg att gå när man forskar kring torp. När det gäller husets ålder skulle jag i första hand tala med folk i trakten (personer som är uppväxtra i närheten) om de vet något. Ofta är husen inte så gamla som det sägs och minnesgoda äldre kan ibland hört berättas när det är byggt och vem som byggt det. När det gäller att ta reda på vilka som bott där bör man också börja med att fråga nu levande personer. Sedan fortsätter man i kyrkböckerna bakåt i tiden. Men ofta kan det vara svårt att säkert säga var personerna har bott utifrån kyrkböckernas uppgifter - alla står noterade under samma by utan mer detaljerade uppgifter om i vilka hus familjerna har bott (detta gäller särskilt torpare, skomakare, skräddare och andra obesuttna). Så det gäller att vara försiktig så att man inte befolkar sitt torp med fel människor, så att säga. Vidare är äldre bykartor en viktig källa. På dem kan man se hur långt tillbaka i tiden det finns ett hus på den plats där ditt torp ligger. Ytterligare en möjlighet är att utföra en dendrokonologisk datering av huset. Jag har inte hört talas om att någon gjort det på ett torp, men det är fullt möjligt. Det betyder att man med hjälp av årsringarna från någon bärande stock fastslår när stocken är huggen. På det viset är det sannolikt möjligt att få en datering på bara några år när (åtminstone av just den stocken). Kompetens på detta område finns vid vissa museer, men om någon är villig att göra en sådan datering vet jag inte. Och om någon är det måste du vara beredd att betala för arbetet. Om du är intresserad av detta föreslår jag att du kontaktar Norrtälje museum och hör om de har lust att hjälpa dig vidare. Du kan läsa mer om denna typ av forskning (dock inte om dendrokronologi) i boken Hembygdsforska! Steg för steg av Per Clemensson (LTs förlag), som du kan låna på bibliotek eller köpa i bokhandeln.» // Håkan Skogsjö
Svar (1 mars 2002):
Om det är en gård eller ett hus på egen fastighet:
* För att spåra ägare till en viss fastighet: Börja med nuvarande fastighetsbeteckning, spåra bakåt via aktuell inskrivningsmyndighet, gå sedan vidare bakåt i domböckerna (lagfartsprotokoll).
* För att få uppgifter om byggnader: sök i bokserierna "Gods och Gårdar" och "Svensk Bebyggelse".
Men om det är ett torp du letar efter så är det värre ... // m v h Lena Persson, Kinneved
#545 (27 februari 2002)
Hej! Jag har av min far fått en härledning av min mammas påbrå som är gjord av en Uno Lindgren (tydligen en duktig heraldiker). Den är gjord nån gång på 60-70 talet och går tillbaks till 1500-talet. Vilken tilltro kan jag sätta till en sådan och vad kan man säga om denne Lindgrens förmåga & tillförlitlighet? // Hälsningar från Sten Qvarnström, Simrishamn
Svar:
En släktutredning som sträcker sig tillbaka till 1500-talet är inte något ovanligt, också allmogesläkter kan emellanåt föras så långt bak i tiden. Uno Lindgren (1915–1992) var i första hand heraldiker. Vilka kvaliteter han hade som släktforskare känner jag inte till. // Håkan Skogsjö
#544 (27 februari 2002)
Hej! Jag heter Conny Gustavsson och bor i Torsås i södra Kalmar län. Jag har sysslat med släktforskning i många år och har idag framförallt en totalbild av min morfar Gustaf Albin Hultmans förfäder, tillbaka till en Clas Adam Hultman, född den 23 augusti 1778, i Vimmerby landsförsamling. Det jag speciellt ägnat tid åt är att följa upp morfars tre syskon som alla emigrerade till USA, ett arbete som nu är klart. Mitt problem som jag på olika sätt sökt lösning på är följande: Clas Adam Hultman benämndes först volontär, därefter sjöartillerist och slutligen avskedade sjöartilleristen. Jag har försökt få fram mer information om honom genom hans militära anknytning, men ingen tycks veta var jag skall leta. Han var bosatt på torpet Nyhult som låg under Skillingarum i Vimmerby landsförsamling, under de första femton åren av 1800-talet. Han gifte sig där och fick även ett par barn. Flyttade sedan in till staden Vimmerby och levde där under resten av sitt liv. Jag tror att namnet Hultman har sitt ursprung just i namnet Nyhult, eftersom hans far hette Jonas Sunesson, men alltså inte ifck bidra med någon del av sitt namn till sonens. Vore tacksam för ett tips om var jag skall leta. // Med vänliga hälsningar Conny Gustavsson (född Hultman)
Svar:
När det gäller militärer är det Krigsarkivet i Stockholm som sitter inne med den mesta kunskapen. Om just sjöartillerister finns en diskssuion i Anbytarforum (under Yrken), där jag lånar följande svar från Claes Bernes med anledning av en fråga om en sjöartillerist som bodde på Öland: »en sjöartillerist tjänstgjorde vid kanonerna ombord på flottans örlogsfartyg – han var alltså inte kustartillerist. Sjöartilleristerna var (frivilligt) värvade till flottan, till skillnad från exempelvis de indelta båtsmännen. Med all sannolikhet hörde din förfader till ett sjöartilleristkompani i Karlskrona. Rullor för sådana kompanier finns på Krigsarkivet; förmodligen är de också mikrofilmade. Ett och annat om sjöartillerister och liknande personalkategorier finns också att läsa här: [http://www.users.wineasy.se/claes.bernes/claes/marin/uoff.html].» // Håkan Skogsjö
#543 (15 januari 2002)
Hej, Min mormor avled 1953 och jag vill gärna veta vad hon avled i för sjukdom. Min mor och alla andra nära släktingar har tyvärr också avlidit, så det finns ingen att fråga. Jag vet på vilket sjukhus hon avled. Men vart vänder jag mig. Vore tacksam om någon vet hur man gör. // MVH, Pia Dahl
Svar:
Dödsorsaken finns noterat i dödboken. Uppgiften är visserligen sekretessbelagd i 70 år, men jag tycker att det bör vara möjligt att få veta dödsorsaken för sin mormor. Ta kontakt med pastorsämbetet i den församling där hon avled eller lokala skattekontoret till vilket församlingen hör, så bör de kunna hjälpa dig vidare. Var den aktuella kyrkboken förvaras går inte att säga generellt, det beror på vilken församling det gäller. // Håkan Skogsjö
Svar (14 aug 2002):
Finns journalen kvar så är det möjligt att få en kopia från sjukhuset. Jag har fått kopia på en från 1889. // Mvh Gunvor Nilsson
#542 (15 januari 2002)
Hej ! Mina gamla förfäder har under årens lopp sammanställt en hel del om släkten. För att bevara och enklare kunna dela med mej av allt material till mina syskon, skulle jag vilja få tillgång till ett dataprogram där allt kan samlas. Jag har läst nånstans om ett sådant dataprogram som bla innehåller mallar till stamtavla. Kan Du rekommendera något sådant program ? Tacksam för svar. // Med vänlig hälsning Alf Peter Nissen.
Svar:
Det finns många bra Datorprogram för släktforskare. Länkar till programtillverkarnas hemsidor hittar du på
(se under Hjälpmedel > Datorprogram). Att rekommendera något speciellt program är svårt; de har alla sina starka och svaga sidor och vilket som är bäst beror på vad man som användare prioriterar. // Håkan Skogsjö
#541 (15 januari 2002)
Några dödsorsaker på artonhundratalet: Hjertsprång, nerffrossa, nerffeber, håll och styng vad kan det vara i moderna termer? En dräng och en piga gifter sig i juni 1833 och hustrun föder barn redan i oktober samma år! Innebar detta någon straffpåföljd från kyrkan eller världslig domstol? // Undrar Sture Johansson
Svar:
När det gäller dödsorsaker som påträffas i äldre dödböcker hänvisar jag till den utmärkta boken Svenska sjukdomsnamn i gångna tider av framlidne apotekaren Gunnar Lagerkranz. Den finns på alla större bibliotek (och förhoppningsvis också på många mindre). Vad gäller drängen och pigan fanns förr i tiden en mindre förseelse som brukar kallas "otidigt sängelag", det vill säga att de nyblivna makarna har avlat barn innan vigseln men gift sig innan födelsen. Påföljden blev att de tvingades betala en mindre summa till kyrkan. Hur länge detta bruk fortgick vet jag dock inte, kanske var det redan avskaffat 1833? Men kanske någon i läsekretsen känner till detta? // Håkan Skogsjö
#540 (15 januari 2002)
Min fråga gäller en titel som jag funnit i Muncktells herdaminne för Västerås stift. En man jag söker har titeln frälseinspektor var kan man finna honom? På ett adligt gods eller på kyrklig egendom? // mvh Ulla Münter
Svar:
En inspektor var enligt Svenska akademiens ordbok [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html] en "person som (i allm. under ägaren l. självständig förvaltare) är arbetsledare på o. har uppsikt över landtegondom (utan att själv deltaga i landtbruksarbetet)", det vill säga ungefär detsamma som en befallningsman. En frälseinspektor hade denna syssla vid ett frälsegods, det vill säga en större lantegendom som ägdes av en adelsman. // Håkan Skogsjö
#539 (15 januari 2002)
Hej, Min farfars far kommer från en gård som heter Mjölna gård eller Mjölna kvarn på 1800-talet. Finns det någon som känner till dessa platser? // Tage Oskarsson
Svar (7 juni 2012):
Som sagts i föregående svar ligger Mjölna Kvarn ett par km söder om Vadstena, man tar till vänster in på en grusväg som går till Åbylund i Strå socken. Ca fyra hundra meter från riksväg 50 passerar man Mjölna Kvarn och Mjölna Gård, det är första bebyggelsen man kommer fram till efter avtaget från 50:an.
Kvarnen var ännu i drift på femtio o sextiotalet då jag växte upp och passerade förbi på min skolväg till Realskolan i Vadstena. Min far brukade och ägde Åsberga Mellangård som för övrigt är närmaste granne till Åsberga Östergård. Östergården har ett högt och vackert läge med vid utsikt över landskapet mot sjön Tåkern. Mangårdsbyggnaden omges av en större trädgård och ser mycket prydlig ut, den beboddes av en f.d. lantbrukare som sålt sin mycket större gård och köpte Östergården för att leva ett gott pensionärsliv på arrendeinkomsterna som Östergården gav. Tyvärr gick utvecklingen mot honom och arrendeinkomsterna motsvarade på intet sätt den allmänna prisutvecklingen i samhället.
//Jan Ottosson.
Svar:
Det finns flera bra hjälpmedel för den som vill olkalisera var platser är belägna. Boken Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige av C.M. Rosenberg förtecknar alla mantalssatta byar och gårdar liksom socknar, samhällen och andra större orter. Den utgavs första gången 1881–83 och har ett par gånger getts ut i nytryck de senaste decennierna (första gången 1982), men är tyvärr numera slutsåld. Boken finns dock på alla större bibliotek. Där framgår att Mjölna är en by i Strå socken i Östergötland, där det fanns en större kvarn. Ett annat bra hjälpmedel är CD-skivan Svenska ortnamn utgiven av Sveriges Släktforskarförbund (kan köpas därifrån, se Bokhandeln). Av den framgår att Mjölna är en bebyggelse i Strå i Vadstena kommun i Östergötlands län, belägen 2,2 km sydväst om Vadstena. // Håkan Skogsjö
Svar (14 aug 2002):
Min mf mf Carl Gustav Larsson föddes 1821 i Mjölna där familjen hade drivit kvarnrörelse i minst fyra generationer. Kvarnen låg vid Mjölnaån som leder vattnet från Tåkern till Vättern. Om man åker söderut från Vadstena passerar man Mjölnaån efter några km, och man ser då en stor kvarnbyggnad på vänster sida! Carl Gustavs far, mjölnaren Lars Andersson, köpte 1843 Åsberga Östergård 3/16 i grannsocknen Herrestad och blev lantbrukare. Detta byte av yrke kan ha samband med den omfattande sänkning av Tåkern som genomfördes 1842-44. Lars trodde kanske att det skulle bli problem med vattentillgången. Det var vid den här tiden som Tåkerns storhetstid som fågelsjö började. Jag har uppgifter om den här mjölnarfamiljen från 1700-talets början. // Håkan Larsson
#538 (3 december 2001)
En äldre släkting till mig har uppgett att en person jag forskar på har varit piga hos prästen i en annan socken. Hon fanns inte med i husförhörslängden där. Kan det vara lönt att vända sig till pastoratet? Jag tror i och för sig att jag klarar mig utan att veta exakt var den här människan befann sig under ca 2 år, men tänk om det finns något matnyttigt att hämta? Hon kan ju ha pigat för kyrkan och inte varit prästens privata tjänstefolk, och då kanske det finns t. ex. några gamla lönelistor med bra information? Hur är det med sådana här saker generellt? // MVH Erik Persson Varelius
Svar:
Om hon var ”piga hos prästen” var hon helt säkert piga hos kyrkoherden (eller kanske hos en komminister). Kyrkan som sådan höll sig knappast med tjänstefolk, bortsett från någon kyrkvaktmästare som skötte kyrka och kyrkogård. Och prästens drängar och pigor finns i husförhörslängden noterade på den plats där prästen bodde, som vanligtvis var Prästgården. Men i stället för att chansa på att hitta din piga där (vilket du tydligen redan har gjort), bör du i stället följa henne i husförhörslängderna från hennes födelse till hennes död. Då får du veta alla platser hon varit kyrkskriven på och vad som finns noterat om henne i husförhörslängderna. Om du då inte upptäcker någonting som tyder på att hon varit ”piga hos prästen” har hon sannolikt inte varit det eller endast varit det så kort tid att hon aldrig blev skriven hos prästen. Några lönelistor eller liknande finns knappast bevarade, så vida inte prästens själv förde någon sorts kassaböcker som blivit bevarade, kanske inom familjen. Men den information dessa i så fall skulle ge är helt säkert av ganska ringa värde. // Håkan Skogsjö
#537 (3 december 2001)
Hejsan! Jag har en liten fråga som bara är av nyfikenhet och gärna skulle vilja ha svar på! Om jag börjar från början så är mina morföräldrar födda och uppvuxna i Finland. De flydde till Sverige under krigstiden och träffades här och gifte sig. I Sverige fick de en dotter som alltså är min mamma. Min mamma träffade senare min pappa som är helt svensk. De bestämde sig för att inte lära mig finska när jag var liten eftersom vi bodde i Sverige och pappa kunde inte språket ändå. Så jag känner ju mig svensk även om jag vet att halva släkten är finsk. Min fråga är om det är rätt att kalla mig halv finsk? Jag har ingen aning om sådant, därför skulle det vara kul om någon kunnig innom ämnet kan svara på detta! // Mvh Sara Sundström, 17 år.
Svar:
Du säger att du känner dig som svensk och eftersom du är född och uppvuxen i Sverige med svensk kultur och svenskt språk är du förstås svensk. Men om man i stället talar om ditt ursprung kan man säga att du är halvfinsk, eftersom dina morföräldrar är födda i Finland och (tydligen) ursprungligen finsktalande. Jag tror alltså att man måste skilja på den egna etniska tillhörigheten, alltså vad man själv är och uppfattar sig, och sitt etniska ursprung (alltså sina förfäders etniska tillhörighet). Man kan exempelvis vara svensk, men av finsk härkomst (så kanske din mamma uppfattar sig). Eller som du själv svensk, men av svensk-finskt ursprung. // Håkan Skogsjö
#536 (3 december 2001)
Hejsan! Jag undrar bara om jag skulle kunna få lite hjälp med källor eller gamla, mycket gamla artiklar om Bavarien, eller lite hjälp om vad jag kan hitta någon fakta. Mina farföräldrar sa att min familjs förfäder kom därifrån och jag skulle tycka att det vore intressant om jag kunde få reda på lite om dem. Hur skulle jag kunna komma åt lite information och fakta om detta? // M.V.H Veronica Druga
Svar:
Bavarien (eller Bavaria) är detsamma som Bayern i södra Tyskland. Det är Tysklands folkrikaste delstat, huvudstaden är München. Du får alltså leta fakta om Bayern, vilket är lätt att finna på exempelvis ditt bibliotek. // Håkan Skogsjö
#535 (3 december 2001)
Jag har hittat avlidna släktingar via internet i USA. Kan någon tala om för mig hur jag hittar deras barn och barnbarn som troligen är i livet. Jag vet inte var i USA de bor och har bara deras förnamn. Inga födelsedat o.s.v // Hälsningar Claes Lilja
Svar:
Se svaret till fråga #532.
#534 (20 november 2001)
När fick oäkta barn arvsrätt efter sin far? // Ester Knudsen
Svar:
Sedan 1970 har barn till ogifta föräldrar samma rätt till arv som barn till gifta föräldrar, enligt Nationalencyklopedin (uppslagsordet arvsrätt). // Håkan Skogsjö
#533 (20 november 2001)
Hej! Det gäller utvandrande till Amerika och på Ellis Island har register från 1892 till 1925, jag söker före 1892 och undrar var man kan leta via internet? Har någon tips att ge mig hur jag ska göra? // Mvh Carina Nilsson
Svar:
På Internet finns mig veterligen ingenting samlat om svenska emigranter före 1892. Däremot finns CD-skivan CD-Emigranten, som nyligen kom i ny utgåva. Om den kan du läsa i Rötters Bokhandel (klicka på länken i spalten till vänster). // Håkan Skogsjö
Svar (21 nov 2001):
På den här sajten finns länkar till diverse avskrifter av passagerarlistor för diverse fartyg till USA, och alltså även en del svenskar. Men man får leta efter dem! Adressen är [http://istg.rootsweb.com/newcompass/pcindex.html]. // Elisabeth Thorsell
#532 (13 november 2001)
Hej! Min mormors far, Carl Ivar Ahlgren, "försvann" i USA någon gång tiden efter 1927, dvs min familj har först nu via konatkater med andra tidigare okända släktingar fått reda på att han skaffade sig en ny familj och kvinna därborta. Hans svenska äktenskap annulerades aldrig och min mormor träffade aldrig sin far. Den svenska släkten försökte för ca 50-60 år sedan få tag på honom bl a via mormonerna, men utan resultat, och jag har likaledes försökt en del. Jag misstänker därför att han bytte efternamn för att inte kunna hittas - vet någon var man skulle kunna få reda på eventuellt namnbyte i USA (han bodde i New York)? Vet någon annars hur man lämpligen söker efter honom i New York. Jag vet inte om han var medlem i någon kyrka men har en del gamla adresser, bl a "Swedish american home" i New York dit han ville ha sin post tidvis. Vet någon något om detta "hem"? // Mvh/Anders Samuelsson
Svar:
Att spåra personer som emigrerat till USA är för knepigt. Och om de bytte namn och bodde i en stor stad som New York är det ännu knepigare. En del användbara metoder om hur man kan gå till väga när man söker emigranter finns i Nättidningen RÖTTER under avldeningen Tips&Råd. Per Clemensson och Kejll Andersson har också gett ut en bok som heter "Emigrantforska" Steg för steg" som finns på bibliotek och kan köpas från Rötters Bokhandel. // Håkan Skogsjö
#531 (13 november 2001)
Hej! Jag har sett en källanvisning till Släkt och Hävd nr 1-2 1980. Var kan jag finna ett sådant dokument (det kan eventuellt lösa ett problem med många motstridande uppgifter). Tacksam för tips. // Med vänliga hälsningar Siwert Forslund
Svar:
Släkt och Hävd är en tidskrift som sedan 1950 har getts ut av Genealogiska Föreningen i Stockholm. Den finns på många större bibliotek och du kan förmodligen också köpa numret du nämner direkt från föreningen. // Håkan Skogsjö
#530 (5 november 2001)
Hej! Jag har läst att man inom en inte allt för lång tid skall kunna gå in på internet och söka i kyrkböcker . Det vore ett stort steg framåt. Hur långt har man kommit? // Med vänlig hälsning Börje Edström
Svar:
Säkert är det företaget Genline som du har läst om. De håller nu på att lägga upp mikrokorten på Internet, och är klara med Kalmar län. Du hittar deras hemsida via annonsen på RÖTTERs förstasida. De finns också i RÖTTERs länkförteckning. Där hittar du också en länk till de kyrkböcker som redan finns upplagda på Internet (under Källor > Kyrkböcker på Internet), vanligtvis i form av avskrifter eller register. Länksidan hittar du genom att klicka på länken Länkar högst upp på denna sida. // Håkan Skogsjö
#529 (5 november 2001)
Hej! Jag hittar inte min mans mormor i födelseboken (1909) Torshälla Lfs. Hur skall jag då få veta var hennes far är född. Tacksam om någon har ett förslag. // Anita Carlsson
Svar:
Det här problemet är inte ovanligt. Lösningen är att ge sig in i källorna närmare nutid, när uppgifterna är mer säkra. Förmodligen vet ni helt säkert var och när din mans mor var född. Börja i den församlingens kyrkböcker och se vad de säger om din mans mormors födelse. Om där står att hon var född i Torshälla landsförsamling 1909 (där hon alltså inte finns) får du följa henne bakåt i tiden i församlingsböckerna. Till slut bör du hitta henne antecknad som barn till sina föräldrar. // Håkan Skogsjö
#528 (2 november 2001)
Hej, Finns det ngn som har information om en ort som tidigare hett Alsheda och som tydligen idag heter Alseda, om dess historia och befolkning, kartor eller dyl? // Nina Ourama
Svar:
Hej Det finns ingen ort som heter Alsheda men väl en som heter Alseda. Den ligger i Jönköpings län, Vetlanda kommun och är en egen socken (ligger i landskap Småland). // Mvh, Rikard Landelius
Svar:
Hej! Det är säkert Alseda församling, Jönköpings län. Den har skrivits Alsheda ibland. // MVH Sam Blixt
Svar:
Eftersom frågeställaren undrade om information om Alseda, så gav en sökning i Libris (www.libris.kb.se) 9 träffar på olika skrifter om församlingen, varav de flesta ser matnyttiga ut. Sökning på Alsheda gav 5 träffar, varav 4 begravningstal över prästfruar. // Elisabeth Thorsell
#527 (2 november 2001)
Hej! Jag skulle gärna vilja veta hur man får reda på mer om t.ex. min namne Lars Lidmarck som var brukspredikant i Graninge 1757 till 1769. Det enda jag har hittat är att han var född i Medelpad och att han avled den 15 februari 1769 samt att han var gift med Christina Maria Östling. Det vore intressant om någon kan ge tips om hur man bär sig åt. Tacksam för snarast svar, // Mvh Lars Lidmarck
#526 (1 november 2001)
Hej! Jag undrar om det finns någon som känner till någon som kan tillverka antavlor av god kvalitet. Jag avser det grafiska utformandet, prydligt och professionellt. // Dan Brundin
#525 (1 november 2001)
Är det någon som vet var det finns en bild på en åldermansstav. De lär ha varit särskilt praktfulla i Hälsingland. Även andra stavar, som hört till byalagen, är intressanta. // Lennart Parknäs, Örlinge byalag
Svar:
Hej! I Svenska kulturbilder del 1, s.95 ff finns en uppsats av folklivsforskaren Sigurd Erixon, "En bys insignier och instrument". Där finns även bild på en åldermansstav. // Eva Fredriksson, Karlstads stadsbibliotek
#524 (1 oktober 2001)
Fråga 1: Finns det register någonstans på vilka som vistades på Söderköpings Brunns kurort på 1800-talet eller var det konfidentiellt?
Fråga 2: Var kan jag söka information om sjukdomar eller olyckor som gjort att någon blivit "ofärdig" som det står i HFL 1840-talet. // Susanne Fladén
Svar:
1. Om företaget som drev Söderköpings Brunn har ett bevarat arkiv kan det kanske finnas möjlighet att få reda på vilka gästerna var. Ta kontakt med Landsarkivet i Vadstena och fråga om de känner till något sådant arkiv och var det i så fall kan finnas. Du kan också ta kontakt med stadsarkivet i Söderköping (jag förmodar att ett sådant finns, pröva via kommunen) eller med stans museum. De kan eventuellt också veta.
2. Om det i en hfl på 1840-talet står att någon är ofärdig betyder det att vederbörande var handikappad. Och det kan vara i princip vad som helst, allt från reumatism till ett illa läkt benbrott. Knappast finns ytterligare uppgifter om handikappet någon annanstans. Däremot kan det vara värt att kontrollera också tidigare och senare husförhörslängder, eftersom prästen kan ha varit mer utförlig i dessa. // Håkan Skogsjö
#523 (28 september 2001)
Jag undrar vart man ska vända sig för att få fram släktingar till person som avlidet 1975 han var ogift och hade 3 systrar men jag känner inte till efternamn på dessa. Jag har personnummer och dödsdatum på aktuell persson. // Tacsam för svar. Göran Kiland.
Svar:
I bouppteckningen för den aktuella personen skall dödsbodelägarna vara uppräknade. Där bör syskonen stå om den aktuelle personen inte hade egna barn. Bouppteckningen erhåller Du kopia på dödsbodelägarna genom tingsrätten i den avlidnes hemort eller hos Landsarkivet. // Sam Blixt, Oskarshamn
#522 (25 september 2001)
Hej! Marianne heter jag och står just precis i början av mitt nya spännande projekt att forska om min släkt. Skulle väldigt gärna vilja läsa "Svensk justitie matrikel" och "landsstats matrikel" av Hjalmar Gullberg. Var hittar man sådana gamla verk? Tack på förhand! // MVH Marianne Britzelli
Svar:
De finns på alla större bibliotek (exempelvis universitetsbiblioteken) och arkiv (riksarkivet och landsarkiven). Om du inte har möjlighet att besöka någon sådan inrättning kan du interurbanlåna böckerna till ditt kommunbibliotek. Personalen hjälper dig gärna. // Håkan Skogsjö
#521 (24 september 2001)
Hej, Har släktforskat några år från och till. Har en fråga som inte behandlas i litteraturen och verkar hanteras på lite olika sätt:
När man registrerar släktdata med ett dataprogram finns ibland en möjlighet att välja om programmet ska ge barnet sin fars, mors, eller bådas efternamn. Så långt är allt väl men vi antar att tiden förflyter och en flicka gifter sig och tar sin makes efternamn. För sin egen bekantskaps- och släktkrets och för deras efterkommande blir hon normalt endast känd under sin makes efternamn om hon inte väljer att behålla sitt flicknamn enbart (ovanligt) eller tillsammans med makens (ganks ovanligt). Min fråga är hur man registrerar den här uppgiften så att
den blir sökbar; hur ska man annars finna henne i släktregistret - endast förnamnet är en korrekt uppgift för sökaren medan hennes efternamn leder fel eftersom hon är registrerad med efternamnet vid födelsen
den speglar det faktiska förhållandet
Har talat med en person som leder studiecirklar i släktforskning men får inget entydigt svar. // Sture Johansson
Svar:
Inom släktforskningen är det praxis att kvinnor skrivs (registreras) med sitt flicknamn (namn som ogift) och att man inte närmare går in på de namn kvinnan i praktiken använt. Det kan ju bli både två, tre eller ännu fler under livet. Men vill man ändå notera denna uppgift finns säkert möjlighet i alla släktforskarprogram att lägga in den i något lämpligt fält. // Håkan Skogsjö
#520 (24 september 2001)
Min farmors far var postiljon i Kalmar eller på Öland ca 1870. Eventuellt skötte han posten mellan Kalmar/Öland eller Öland/Gotland. Var kan jag söka vidare? Jag vet bara hans dotter hette Anna Klasine Svensson. Han drunknade eller dog i lunginflamation efter att ha förolyckats. Han levde med säkerhet 1873. Finns det postiljonförteckningar någonstans? Skall jag ge upp redan nu? // Mattias Franzén
Svar:
Hej Mattias! I PLF's databas fick jag 224 träffar vid sökning på "postiljon" under tiden 1800-1930. När förolyckades Din postiljon? // MVH Sam Blixt, PLF, Oskarshamn
Svar (1 nov 2001):
Hans dotter är född 1871-06-27 i Högby eller Algutsrum på Öland. Så han borde ha dött tidigast under 1872. Dvs levt med säkerhet 1871. // Mattias Franzén
Svar (5 nov 2001):
Tag kontakt med Postmuseum i Stockholm och hör om de har några uppgifter om tjänstematriklar. // Inger Amnefelt
#519 (6 september 2001)
Hej! Min mormor, f. Vara, byter plötsligt till namnet Svanberg. Första gången detta förekommer är i samband med hennes konfirmation 1898. Detta har gett upphov till många spekulationer inom släkten. Hur var reglerna för namnbyte vid den här tiden? Var kan jag finna en förklaring? // Ulla Englsperger
Svar:
Före år 1901 fanns det inga regler för släktnamnsbyte. Man kunde kalla sig vadsomhelst, så länge det inte var ett adelsnamn, för de var skyddade. Man sa bara till prästen att nu heter jag såochså, varvid han förhoppningsvis införde ändringen i husförhörslängden. Klart! // Tord Påhlman
#518 (6 september 2001)
Hej! Jag undrar vad som menas med gatstuga eller gatestuga när man talar om var någon bor. Där jag sökt, t.ex. i lilla Nottebäck i Småland fanns ju knappast någon gata på 1850-talet. // Hälsn. Berit Nottberg
Svar:
Hej Berit! Ordet "gata" kan, åtminstone i Småland, ha betydelsen "mindre väg, stig"; jämför "kreatursgata". I byn Flugeby i Vetlanda socken finns till exempel i husförhörslängderna beteckningen "Allmänna gatan" längs vilken byns jordlösa och/eller fattiga bodde i små stugor. Jag skulle tro att det är vad som avses med "gatestuga". I samma by finns en mindre väg mellan två gårdar som lokalt kallas "Håkasagata", eftersom den leder till gården Håkansgård. // Gunilla Hedbrant Andersson
#517 (6 september 2001)
Hejsan! Min farfarsfar drev sågverk på Alnö, under den s.k. träpatronernas tid, var hittar jag uppgifter om honom och hans liv. Tackar på förhand. // M.v.h. Per Sundberg
Svar:
I Helge Höglunds bok "Såg vid såg jag såg" utg. 1957 i Sundsvall finns flera Sundberg med anknytning till Alnö med. Jag hittar August, Adolf, Embl, Fredrik, Gustaf Sr och Jr samt Hulda. Några förknippade med Alviks och Gustavbergs sågverk på Alnö på 1880-talet. // MVH Nina Granholm
#516 (6 september 2001)
A/ Känner någon till vad Öjasjukan var för något? Finns på slutet av 1600-talet i Trosa.
B/ Existerar det någon förteckning/uppslagsbok över gamla beteckningar på dödsorsaker? // Gunvor Svartz-Malmberg
Svar:
Fråga 516 B: Här rekommenderas Gunnar Lagerkranz: "Svenska sjukdomsnamn i äldre tider". Se Rötters Bokhandel för mer information. // Elisabeth Thorsell
#515 (6 september 2001)
Hej! Söker pgm i t ex ACCESS för att datorisera mina noteringar från husförslängder. // Med vänlig hälsning Sten-Sture Tersmeden.
#514 (6 september 2001)
Hej. Fick frågan av en jobbarkompis vad en vandringsrättare kan vara, får vidarebefordra den till detta forum. // Med vänlig hälsning Jan-Åke Alexandersson
Svar:
Hej! Så här står det i Svenska akademins ordbok (tyvärr försvinner en del av formateringen när texten citeras, läs därför gärna originaltexten på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html): // Hälsningar Bo Eriksson
5) ETYMOLOGI: [jfr 3] BETYDELSE: person (arbetsförman) som (under ägaren l. under förvaltare l. inspektor) närmast leder o. övervakar jordbruksarbetena på en lant egendom (o. ofta äv. själv deltager i arbetet); jfr BEFALLNINGSMAN 6, FOGDE 3 a, GÅRDS-FOGDE, LADU-FOGDE. Arbetande rättare, som själv del tar i arbetet. Men der han (dvs. gårdsfogden) sielf intet hinner Personligen vara med, måste han lita til Rättaren, Dränge-Fogden, eller den fliti gaste ibland dem. SALANDER Gårdzf. 18 1727. Rättare kallas vanligen vid jordbruk använd ar betsförman, som i närmsta hand för befäl öfver arbetarne. Vid större jordbruk plägar han ej lägga hand vid arbetena och kallas då oftast befallningsman, ladufogde eller fogde. JUHLIN-DANN FELT (1886). Mormor har ingen inspektor, endaat en rättare. OTERDAHL En 37 1927. SvYrkeslex. nr 2, s. 1 1955. jfr: Den förre fördrängen eller rät taren, som han kallades, när det skulle vara fint, hade flyttat. HågkLivsintr. 10: 7 1929. -- jfr ARBETS-, GÅRDS-, JORDBRUKS-RÄTTARE. -- särsk. BETYDELSE: i utvidgad anv., om arbetsförman vid skogsskola l. om instruktör l. konsulent för jordbrukare; i ssgrna SKOGS-, SOCKEN-, VANDRINGS-RÄTTARE.
En vandringsrättare är alltså detsamma som en jordbrukskonsulent.
#513 (6 september 2001)
Hejsan. Jag är adopterad och har inga papper som talar om vem mina föräldrar är/var. Hur kollar man upp detta? // Per Svedberg
Svar:
Kolla med folkbokföringen vilken församling du är född i, om du inte redan vet det (jag utgår från att du är född i Sverige). Ring pastorsexpeditionen för den församlingen och fråga efter namnen och födelsedata på föräldrarna. Via folkbokföringen kan du nu få reda på om de är i livet, när du nu har namn och födelseuppgifter på dem. // Carl Szabad
Svar (25 sept 2001):
Hej Du vänder dig till Skattemyndigheten och Folkbokföringsavdelningen. Dom har skyldighet att tala om för dig vad som finns i registren. // Hälsningar Björn Nilsson
#512 (6 september 2001)
Två av 1900-talets största arbetsgivare är Televerket och SJ. Finns arkivmaterial rörande enskilda personer tillgängligt från dessa organisationer. // Mvh Anders Brunnstedt
Svar:
Hej Televerket har lämnat in material till Riksarkivet när dom blev Aktiebolag och Telia. Hör med dom. // Hälsningar Björn Nilsson
#511 (6 september 2001)
Hej! I papperen efter min farfar Ludvig Egerion Lundstein sägs att han hade en yngre bror som hette David Leonard Lundstein. Där står "saknad trol.död" Jag har anledning att tro att David istället emigrerade till USA någon gång alldeles i början av 1900talet. Möjligen de sista åren av 1800-talet. Vem kan hjälpa mig med detta? Mvh / Bosse Bo Lundstein
Svar:
Hej Du kan vända dig till Emigrantinstutet i Växjö: [http://www.svenskaemigrantinstitutet.g.se/sv.html] Det finns en CD-skiva över framförallt de som emigrerade från Göteborg. Kolla gärna in länktips och Anbytarforum på Rötter, där kan du få mycket hjälp. Om han bodde så till så kanske han emigrerade via Norge så kan du söka på namn via Internet: [http://www.hist.uib.no/arkivverket/] välj Emigrering & Protokoll // Hälsningar Björn Nilsson
#510 (6 september 2001)
Hej! Hur hittar man uppgifter om ryska adelsfamiljer som fanns vid tidpunkten för Ryska revolutionen // mvh Lars-Olof Hansson
Svar:
Hej, Finska Riddarhuset kan säkert hjälpa Dig. Jag vet att ryska adeln hade en matrikel över alla ätter som tillhörde den. Den borde finnas på större vetenskapliga bibliotek även i Sverige. Jyrki Paaskoski har skrivit flere artiklar om ryska adeln, som publicerats i tidskriften GENOS (tyvärr på finska). // Heikki Särkkä
#509 (6 september 2001)
Linvävargropen och Linvävartorpet i Haga i Solna. Söker beskrivning. // Mvh Sten-Sture Tersmeden, Täby
Svar:
Det var en tämligen enkel ljusgufulmålad byggnad.Utöver b.v. fanns en övervåning under snedtak. Stora utvändiga luckor för b.v. fönster. Byggnaden gav ett trivsamt intryck utifrån,lite gustavianskt kan man väl säga. Interiören var en- kel och konstlös,inget fanns att ta till vara. Jag besiktigade huset före rivningen som väl var en följd av vågbreddningen. Ursprungligen var Linvävaretorpet lydande under Frösunda-godset. Men när Gustaf lll köpte den delen av nuvarande Haga år 1785 av Ad Fr Wijnblad på St Frösunda öljde Linvävaretorpet med s.a.s. på köpet. Under den stora gustavianska byggnadsepoken på Haga an- vändes huset som logement för den stora gruppen av arbetare,men dä-liksom i den nårbeläägna ännu bevarade Finnstugan inhystes ääven de ryska krigsfångar som brukades som gratis arbetskraft. // Kurt Nilsson
#508 (6 september 2001)
Hej! Jag söker efter ett ort- eller landsnamn, förslagsvis äldre, som lyder: Stistl.. Finns det bra sidor att söka sådan information på på webben? // Mvh Mia Bask
#507 (6 september 2001)
Hejsan! Jag har en kort fråga. Har stött på ett ord i min forskning som jag inte hittar i Ordbok för släktforskare. Ordet är dejan. Har ni någon aning om vad det är? Verkar vara ett yrke tror jag. // Med vänliga hälsningar Camilla Hellberg
Svar:
Ordet deja kan enligt Svenska akademiens ordbok [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html] betyda flera saker. Troligast i detta sammanhang är nog ”ladugårdspiga, mjölkpiga, mjölkflicka”. I Svenska akademiens ordlista förklaras ordet med ”mjölkerska”. // Håkan Skogsjö
Svar (25 sept 2001):
Svaret är förstås korrekt, men ordet "deja" är lurigt. I "min" socken, Össjö, Kristianstad län, använde kyrkobokföraren det konsekvent runt sekelskiftet 1800 om ogifta mödrar. Det fanns en förordning om att dessa kvinnor inte fick pekas ut utan skulle kallas "deja..." - andra ord räknades upp - och det tolkades så att de kallades just deja och således ändå blev utpekade. Jag har hört av forskare att det förekom också på andra orter. // Ingegerd Christiansson
#506 (6 september 2001)
Hej alla Kan nogen hjælpe mig og sige hvad sogn nr. 189 er og hvor det ligger // Mvh. Benny Hassel Hansen, København
#505 (6 september 2001)
Den 10 april 1890 emigrerade min farmors far till USA. Han reste från Köpenhamn med Anchor Line, Glasgow. Mina frågor är: Hur lång tid tog resan från Köpenhamn-Glasgow-New York år 1890? Han har ett kontrakts nummer samt ett ID nummer i Udvandrerregistret, har jag nytta av dessa nummer vid eftersökning i USA? I Udvandrerregistret i Köpenhamn står "forevisningsdato 10 april 1890", var detta datum resedagen eller datum för biljettköp? // G. Sonander
#504 (6 september 2001)
Vad innebär tillägget Skräddare/Screddare som förekommer under 1500-talet, t ex Olof Månsson Skcreddare, Mats Jonsson Skräddare? Om yrket skräddare avses, varför benämns icke personer med andra yrken på samma sätt. // Håkan Karlsson
Svar:
Det fanns inte så många yrken på den tiden. Skräddare och skomakare är två av de vanligaste och de förekommer ofta som tillnamn då. Vanligt är man brukar tappa patronymikonet så att mannen kallas "Olof Skräddare" eller "Jon Skomakare". "Albert Målare" eller med hans latinska namnform "Albertus Pictor" hette en känd målare i Stockholm som levde under början av 1500-talet. // Carl Szabad
#503 (6 september 2001)
Hej! Jag har stött på en del sjömän i min släkt på framförallt 1700-talet Dessa är födda på Öland. Jag har hört att det fanns sjömanshus där man blev inskriven. Var kan dessa om möjligt tillhört? Kalmar? Var kan jag finna dessa liggare från sjömanshusen arkiverade, och vilken information finns i dessa? // mvh Michael Wilson
Svar:
Sjömanshusens arkiv finns på landsarkiven. På Rötter finns gott om information om sjömanshus (använd sökfunktionen i spalten till vänster). Du kan också prova den här länken: [http://hem.fyristorg.com/sjomanshusmuseet/] // Elisabeth Thorsell
#502 (6 september 2001)
Hej, Jag har hört att det var Mormonerna som mikrofilmade församlingsboksutdragen i Folk- och Bostadsräkningen 1930. Stämmer det? När filmades de och finns det kopior av filmerna i Salt Lake City? Jag hoppas att jag kan få svar på mina frågor. // Johanna Bang
Svar:
Om det var just församlingsboksutdragen i Folk- och Bostadsräkningen 1930 som mormonerna filmade vet jag inte, men i princip alla kyrkböcker ska finnas i Salt Lake City där man alltså har goda möjligheter att släktforska! Mormonerna har filmat allt och lämnat en kopia (av allt) till oss här hemma. Mormonernas intresse för släktforskning har tydligen något att göra med hur de uppfattar möjligheten att uppnå salighet. Vi som är släktforskare blir väl saliga när vi får lite extra draghjälp på detta sätt! // Hälsningar Bo Eriksson
Svar:
Någon Folk- och bostadsräkning gjordes inte 1930 (de är ett senare påfund), men däremot gjordes på den tiden ”folkräkningar” genom att – som du skriver – församlingsböckerna skrevs av per den 31 december vart tionde år (däribland 1930). Dessa avskrifter sändes senare till Statistiska centralbyrån, vars arkiv numera finns i Riksarkivet i Stockholm. Folkräkningen bör också vara mikrofilmad, men knappast av mormonerna efter de knappt inte har filmat några 1900-talsmaterial i Sverige (vad jag vet), utan av Riksarkivet och då finns sannolikt ingen kopia av mikrofilmen i Salt Lake City. // Håkan Skogsjö
Svar (24 sept 2001):
I alla fall förra året var beståndet av svenskt material från 1900-talet i stort sett obefintligt i Salt Lake City. Man kan säkert hitta uppgifter om vad de har genom sökning i bibliotekskatalogen, som man hittar på Family Search (www.familysearch.org). Utdrag ur SCBs material hittar man vanligen genom att leta efter Län - Civil Registration - Year. // Elisabeth Thorsell
#501 (6 september 2001)
Hej Min fråga är: Min farfar född 1866, fick 2 gånger barn med sin hushållerska, 1912 och 1914, trots att han var gift med en annan. Finns det några juridiska invändningar på den tiden och var kan de då i så fall sökas. Eventuellt Tingsrätten. // Hälsningar Sonja Ericson
#500 (6 september 2001)
Hej Har en mängd personer som flyttat från Finland till "Sverige"! Hur hittar jag dom när jag inte vet vart i Sverige dom for ? // Gunilla Nygård
#499 (6 september 2001)
Hej! Min mormors mor, Hilda Regina Berglund, är född i Norrköping och jag söker information om henne och hennes anfäder. Har Norrköping en förening, vart vänder jag mig? // Med vänlig hälsning Sara Andersson.
Svar:
En lista över släktforskarföreningar finns här.
Svar (1 nov 2001):
Hej! Östgöta Genealogiska Förening är gemensam för Norrköping och Linköping. e-post: christina.gustavsson@mbox303.swipnet.se Hälsningar Lena Kindstedt
#498 (6 september 2001)
Hej! Jag är intresserad av mikrofilmade mantalslängder från Hjulsjö socken i Örebro län. Kan någon hjälpa mig få reda på om det finns. Tänkte nämligen börja registrera familjer i Hjulsjö för en databas och en presentation på "nätet". // Hälsningar Gustav Gustavsson, Norberg
Svar:
Örebro stadsarkiv har mikrofilmade mantalslängder (rullfilm) för Örebro län 1642-1860, enligt uppgift på deras webbplats under Örebros hemsida www.orebro.se. //Tord Påhlman
#497 (6 september 2001)
Vi är 24 kusiner varav 3 är intresserade av att börja släktforska. Från tidigare släkting har vi papper på 8 släktled bakåt på manssidan. Nu skulle vi 3 kusiner vilja ha kontakt på internet och arbeta med vårt grundmaterial. Vi vill alla 3 kunna lägga in uppgifter på en hemsida för vår familj och ge övriga släktingar information om vårt arbete. Då undrar jag om det finns ett befintligt användbart program för detta arbete, som då bör ligga ute på en egen hemsida? Finns lämpligt Webbhotell? // Med vänliga hälsningar Tommy Jonsson
Svar:
Hej! Programmet Geneweb kan installeras för att kunna uppdateras av flera användare via en hemsida. Det krävs dock att man lägger upp hemsidan hos en leverantör som ger möjlighet att installera programmet på deras servrar, exempelvis Algonet (www.telenordia.se). // Vänliga hälsningar, Jens Arvidsson
#496 (6 september 2001)
Jag har några riksdagsmän bland anfäderna och skulle gärna vilja veta lite mer om deras insatser i riksdagen. Vart vänder jag mig? // Mvh Inga-Lill Gustafsson
Svar:
På Universitetsbiblioteket i Göteborg finns en bok som behandlar samtliga riksdagsmän långt in på 1900-talet. Den är inte för hemlån men kanske har Du den på motsvarande bibliotek i Din hemtrakt. // Kim Weddmark Olsson
#495 (6 september 2001)
Var hittar jag ett typsnitt som innehåller tecken för gamla mått och vikter, exempelvis skålpund? // Tomas Gunnarsson
#494 (3 april 2001)
Hur många Tobias finns det i familjen Mårtensson (ingen adel). // Tobias Mårtensson
Svar:
Statistiska centralbyrån har på sin webbplats (http://www.scb.se) en tjänst där man kan se hur många som bär ett visst namn i Sverige. Där framgår att det finns 28431 som heter Tobias och 13270 som heter Mårtensson. Hur många som heter Tobias Mårtensson finns däremot ingen uppgift om. Det finns för övrigt många släkter Mårtensson, som inte är släkt med varandra. // Håkan Skogsjö
Svar (15 jan 2002):
Hej, Om du vet hur många Tobias det finns i hela Sverige, går det att uppskatta hur många Tobias Mårtenssöner det finns. Dela antalet Tobias(ar?) med invånarantalet i Sverige och multiplicera dividenden (hoppas jag fått mina matematiska termer korrekt) med antalet Mårtenssöner i Sverige. Resultatet borde vara ett gott estimat av antalet Tobias Mårtenssöner i Sverige. // Heikki Särkkä (av vilka det fanns 12 i Finland för tio år sedan)
#493 (3 april 2001)
Hej! Funderar på att börja släktforska, och då börja med att skriva ner allt som redan finns att enkelt få tag på, dock uppkommer en fråga som jag inte hittar svaret på i någon bok. Hur skriver man kvinnans namn: Är det efternamnet hon fick vid födelsen eller nuvarade. Min fru har varit gift sedan tidigare hur skriver man hennes namn då.... Har leta men finner inte svart på denna fråga. // Anders Persson
Svar:
Av gammal hävd skriver man inom släktforskningen kvinnor med flicknamnet (alltså det namn hon bar som ogift) utan att ta hänsyn till om hon bytte namn som gift (vilket kvinnor inte gjorde förr i tiden). För det mesta fungerar denna huvudregel ganska bra också under dagens förhållanden. Som namnets huvudform antecknas alltså samtliga förnamn och efternamnet som ogift. Men det finns förstås ingenting som hindrar att man i de fall man vet också antecknar namnbyten en person har gjort (typ: kallade sig Eva-Maj Axelsson 1937-59, Eva-Maj Lindberg 1959-cirka 1965, Eva Lindberg cirka 1965-1978, Eva Axelsson 1978-). Detta gäller förstås i förekommande fall även för män. // Håkan Skogsjö