christina armegott printz c1660

Hon blev bortgift med en Papegoja, den svenska kolonin i Nordamerikas mäktigaste kvinna, utsatt för krig och plundring och blåst på en förmögenhet. Men veckans svenskamerikan redde sig på något vis ändå. Armegot Printz levde ett overkligt äventyrligt liv under 1600-talets stormaktstid. Om vi ändå hade kunnat resa tillbaka i tiden och intervjua henne!

Armegot Printz föddes i Bottnaryd i Jönköpings län 1625. Hennes föräldrar var Johan Printz (1592-1663) och Elisabeth von Bock (1598-1640). Armegot, hennes mor och syskon följde med fadern i fält under trettioåriga kriget, vilket inte var ovanligt under stormaktstiden.

Hennes far utnämndes 1642 av Axel Oxenstierna till guvernör över den svenska kolonin i Nordamerika - kallad Nya Sverige. Tillsammans med sin styvmor Maria von Linnestau (1610-60) och sina syskon reste också Armegot till kolonin där fadern låtit bygga ett residens, Printzhof.

Kolonins first lady

Den fattige adelsmannen Johan Papegoja anlände 1645 till kolonin. Denne hade av rådsmedlemmen Per Brahe den yngre fått tillstånd att gifta sig med Armegot, något Armegot bara hade att acceptera. Papegoja fick en tjänst på kolonin och paret fick fyra söner: Jöran (1647-93), Bernt (1649-1700), Gustav Adolf (1651-75) och Johan (född 1653). Enligt samtida beskrivningar var Armegot dominant, stolt och viljestark och uppges helt ha behärskat sin make.

När Johan Printz återvände till Sverige 1653 efterträddes han som guvernör av Papegoja och Armegot blev då kolonins mäktigaste kvinna. Papegoja återvände redan 1654 till Sverige, men Armegot valde att stanna kvar.

Krig och plundring

1655 erövrades Nya Sverige av Nederländerna och Printzhof blev plundrat. Efter att ha rustat upp egendomen sålde Armegot residenset till en holländare 1662 och återvände därefter till Sverige via Nederländerna (där hon skulle få betalt för egendomen). När hon inte fick ut sina pengar i Nederländerna återvände hon till Amerika 1663 för att kräva in sin fordran. Köparen hade dock avlidit och Armegot processade under flera år med den nya ägaren.

För att försörja sig under tiden för processandet bedrev hon värdshusverksamhet och sprittillverkning - det sistnämnda hade hon fått tillstånd för 1672. Inte förrän 1675 var målet avgjort och Armegot återfick Printzhof, som hon för andra gången sålde innan hon återvände till Sverige 1676. Här bodde hon sedan växelvis hos sina barn tills hon avled 25 november 1695 på Läckö slott.

Bilden: Porträtten av Christina och Armegot (till höger) Printz hade varit försvunna i åratal när de återfanns på en vind i en kyrkobyggnad i Sverige omkring 1960. De donerades senare till The State Museum of Pennsylvania.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button