Rötterbloggen
Rötterbloggen

GDPR för släktforskare

Från och med igår gäller GDPR, EU-förordning om integritet och som innebär att vi inte längre får hantera personuppgifter hur som helst. Det har nog inte undgått någon.


De här bilderna på min mamma, mormor, mormors mor och mormors mormor får jag publicera eftersom de alla är döda.

Det gäller enbart nu levande personer men även om vi släktforskare mest forskar om de döda så kommer det förmodligen att påverka släktforskningen en hel del. Redan nu har Riksarkivets digitala forskarsal (tidigare Svar) förändrats. Nu måste du ha ett konto och vara inloggad (men det är fortfarande gratis) för att se uppgifter som är yngre än 110 år. Och du får bara tillgång till det som är mer än 70 år gamla uppgifter, med ett undantag. En del arkivhandlingar har tagits bort. Läs mer på Riksarkivets hemsida.

På Sveriges släktforskarförbunds hemsida finns information om GDPR, publicerat i december förra året. Så vitt jag kan förstå krävs från och med nu samtycke från varje enskild nu levande person som du har i ditt släktträd – om du publicerar det. GDPR gäller däremot inte personuppgifter vi som privatpersoner sparar på våra hårddiskar.

Så tolkar jag det som skrivs om GDPR. Men se till att informera dig innan du publicerar uppgifter från ditt släktträd, på nätet eller i tryckt form.

Själv har jag nu gjort om mina släktträd som jag har på nätet så att bara döda personer visas. Jag har numera bara med generationerna före mig, och de är alla döda. Tidigare hade jag med namn och födelseår för båda mina föräldrars syskon, men eftersom flera av dem lever fortfarande så ändrade jag det nu. Jag tror inte de hade sagt nej till att vara med, men har inte hunnit fråga alla.

Annorlunda är det för företag, så vitt jag vet. Jag som släktforskar på uppdrag åt kunder kan få uppdrag från en kund som vill ge sin förälder eller make ett släktträd som present och som då ska utgå från den personen. Samtidigt kan ju inte hen tillfrågas eftersom det ska vara en överraskning. Frågan är om jag kan ta sådana uppdrag i fortsättningen. Det här är något att fundera på för alla som släktforskar professionellt.

Läs om GDPR hos Datainspektionen.

EU:s sajt om GDPR.

engelska Wikipedia och på svenska Wikipedia.

Två amerikanska släktforskares tolkning av GDPR, Thomas Macentee och Dick Eastman.


Även alla på den här bilden är döda och därför kan bilden publiceras utan att ta hänsyn till GDPR. Året är 1940. I mitten sitter min pappa och han är 14 år då. Till vänster hans farbror Karl och till höger en annan äldre släkting. De gräver till källaren på det nya huset som min farfar och farmor byggde detta år, efter att det gamla brunnit ner.

Fortsätt läs mer
  5518 Träffar
  0 Kommentarer
5518 Träffar
0 Kommentarer

Gott Nytt År!

Näst sista dagen på året, så visst är det väl dags för ett litet bokslut, som min bloggarkollega Mats Ahlgren konstaterade här om dagen. Men också se framåt på det kommande året.


Min farmor Gerda (1889-1982) är kvinnan längst till höger, hennes far Kristoffer Johansson (1850-1947) står snett till höger bakom henne och min farfar John (1884-1972) står snett till vänster bakom henne. Kvinnan i mitten är farmors syster Alma (1881-1977). I knäet har farmor sin näst äldste son, min farbror Gottfrid och mellan farmor och Alma står min äldste farbror Erik. Mannen längst ner till höger är farmors bror Oskar (1894-1984). Övriga är grannar och bilden är tagen i slåttern sommaren 1919. Det har vi listat ut med hjälp av barnens ålder. Erik är född i februari 1916 och alltså tre och ett halvt år då. Gottfrid är född i december 1917 och därmed ett och ett halvt år. Nästa barn föddes i november 1919 och han är ju inte med här. Alla på bilden är nu döda.


Släkten på min mammas sida tre år senare. Bilden är från min mormors och morfars bröllop sommaren 1922. Morfar Gottfrid (1893-1977) var då 30 år och mormor Alida (1904-1996) var 18 år. Ni ser att de flesta kvinnor i den då äldre generationen har mörka långa klänningar men mormor och morfars syster Albertina (i ljus klänning fjärde från höger längst fram) och några till har den nya lite kortare längden.

Året som gått har varit fyllt av släktforskning för min egen del och på flera sätt. Inte bara arkivforskningen utan också att förmedla forskningsresultat i olika former. Jag är glad för möjligheten jag fick att skriva en handbok om sjömansforskning, utgiven till Släktforskardagarna. När de hölls i Halmstad var jag nästan på hemmaplan eftersom jag är uppvuxen i grannkommunen Falkenberg och har en stor del av min släkt där. Därför är jag extra glad för boklanseringen just i Halmstad, som också är en gammal hamnstad.

Jag tror att jag kan konstatera att intresset för släktforskning har ökat mycket under året. Är det tv-programmen som gör det? "Det sitter i väggarna" och "Allt för Sverige", som gör att släktforskning får uppmärksamhet i media? Eftersom jag forskar på uppdrag åt kunder så märker jag detta ökande intresse i en mer än fördubblad ström av förfrågningar, framför allt under hösten. Under mina fyra-fem år som uppdragsforskare har jag aldrig upplevt något liknande och jag misstänker att förhållandet är detsamma för andra uppdragsforskande kollegor. Det är verkligen roligt att många som inte vill eller kan släktforska själva ändå vill ta del av sin släkts historia.

Forskningen om min egen släkt har delvis fått stå tillbaka, men inte helt. Då och då har jag gjort nedslag och i ett fall kunde jag lösa ett knivigt problem som gäckat mig några år. Det glädjer jag mig åt.

Jag har två söner och båda har fru/sambo och egna barn. Givetvis släktforskar jag om mina barnbarns övriga släkter och har nu gjort släktutredningar för min äldste sons svärföräldrar. Mina barnbarn ska naturligtvis få möjlighet att läsa om sin släkt på alla håll, inte bara sin farmors och farfars utan även sina morföräldrars. Så nästa etapp blir yngste sonens svärföräldrars släkt. Det ser jag fram emot.

Något som jag alltmer uppskattar är det gemensamma släktforskandet med min ene bror och hans fru. Inte så att vi sitter och slår våra kloka huvuden ihop, för vi bor långt ifrån varandra, men vi delger varandra då och då nya rön och funderingar. Min bror är mer eftertänksam än jag, och han ger sig inte förrän han hittar det han letar efter. Om det går att hitta. Vi har båda två lärt oss att vara noga med källhänvisningar och det är jag tacksam för. Den kvalitetssäkring som Mats Ahlgren nämner är viktig och hade jag inte från början lärt mig att alltid, alltid, alltid anteckna källan, då hade jag fått se över allting igen. När jag lärde mig släktforska 2010 valde jag att läsa på distans på Mittuniversitetet, först A-kursen och sedan B-kursen. Där ingick att alltid redovisa källor, utan pardon. Jag förstod efterhand varför. Tack för det!

Min gamle far gick bort i våras och släktforskningsmässigt innebär det att jag inte längre kan fråga honom om allt det där som var före mig och som han kom ihåg. För frågat honom har jag gjort de här sista åren sedan mamma gick bort och jag först då förstod hur viktigt det var att inte vänta med de frågor jag hade. Jag är glad att pappa och jag ändå hann prata så mycket som vi gjorde om släkten. Bland det sista som hände innan han blev akut sjuk i januari var att jag kunde visa honom ett foto på hans farfars föräldrar, som han aldrig tidigare sett men som jag fått av en DNA-släkting. Det väckte minnen som slumrat.

DNA-forskningen har också tagit ett steg framåt i år, efter att två av mina bröder testat sig och att vi fått matcher med förhållandevis nära men tidigare okända släktingar. DNA har blivit en spännande del av släktforskningen och kommer säkert att leda till nya upptäckter.

Så här i ett bokslut vill jag också säga att jag är väldigt glad för alla de kontakter jag fått med andra släktforskare, något som bara ökar och som ger ny energi.

Blicka framåt ska jag också göra och det stora för 2018 är givetvis att Riksarkivets Svar blir avgiftsfritt. Jag tror att det kommer att öka intresset för släktforskning ännu mer. Dessutom är jag helt övertygad om att det kommer att gå bra för Arkiv Digital, vilket jag tidigare skrivit om.

Min personliga förhoppning inför 2018 är att i alla fall hinna med en del av allt det jag vill göra inom släktforskningens ram. Hur det går med det får vi se om ett år.

Ett riktigt Gott Nytt Släktforskarår önskar jag er alla!


Min mammas släktträd, som det ser ut just nu.


Min pappas släktträd. Här har vi mer att göra, min bror och jag.

Fortsätt läs mer
  1304 Träffar
  0 Kommentarer
1304 Träffar
0 Kommentarer

Syster till sina föräldrar, dotter till sin syster

Det är nog allom bekant att jordens befolkning var mycket mindre förr i tiden, samtidigt som rörligheten inte alls var lika stor då som nu. De flesta lämnade aldrig hemtrakten, och många sökte dessutom aktivt äktenskapspartners inom släkten – allt för att komma åt någon förmögenhet, framgångsrik bondgård eller lukrativ affärsrörelse. Ett av mina första inlägg här i Rötterbloggen handlade exempelvis om hur min farfars morfars farföräldrar, som var halvkusiner, gifte sig 1837 och därigenom krönte en över hundraårig trasslig släkt i nordvästra Skåne. Bland annat var brudgummens faster svärdotter till sin egen fasters förste make som tillika var hennes tillkommande svägerskas morbror, samtidigt som brudens styvmormor var syssling till sin dotters styvdotters svärmor. Jag blir fortfarande lika yr när jag försöker reda ut dessa trasliga släktgrenar, men frågan är om inte de britter som omnämns under rubriken »Owanlig Slägtskap» i Lunds Weckoblad den 24 mars 1819 tar priset:

b2ap3_thumbnail_1819-03-24.JPGb2ap3_thumbnail_1819-03-24.JPG

»I Lancashire nära Oldham i England har genom 2:ne ej länge sedan ingångne ägtenskap en owanlig Slägtskap tillkommit. Händelsen är följande: en man gifter sig med ett fruntimmer, hwars bror kort derefter blir gift med hennes mans dotter af förra giftet. Begge partierna få barn, det första en dotter, det andra en son. Den förstnämda frun är således mor till sin bror, syster till sin dotter och mormor till sin brorson. Widare är hennes lilla dotter systerdotter till sin syster, moster till sin cousin och syster till sin morbror. Den yngre mannen är widare bror till sina föräldrar, son till sin syster, morbror till sin hustru och bror till sin systerdotter. Hans hustru är syster till sina föräldrar, dotter till sin syster, systerdotter till sin man och moster till sin syster. Slutligen är den lille gossen sin fasters, den äldre fruns, barnbarn, och cousin till sin moster, den lilla flickan.»

Jag har sagt det förr, och det tål att upprepas – släkten är värst.

Fortsätt läs mer
  3258 Träffar
  2 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Anders Pemer
Förenklade man genom att hoppa över alla sådana förled som "halv-", "styv-" och "svär-" på svenska också på den här tiden, eller s... Läs mer
lördag, 03 september 2016 12:07
Anders Pemer
Eller så är det väl så enkelt som att man tilltalade vilken exempelvis styv-, svär- eller styvsvärmor som helst med "Mother" och b... Läs mer
lördag, 03 september 2016 12:12
3258 Träffar
2 Kommentarer

Du vet att du är släktforskare när... (del 2)

I höstas bloggade jag om att vi som släktforskar utan tvekan är speciella människor, och gav då trettio exempel på sådant som nog bara en släktforskare förstår och känner igen sig i. Det finns emellertid många fler exempel som inte fick plats i höstas, så i dagens blogg delar jag med mig av ytterligare trettio. Du vet att du är släktforskare när...

b2ap3_thumbnail_Lindh-Nils.JPGb2ap3_thumbnail_Lindh-Nils.JPG

1) ...du hellre läser en kyrkobok än en god bok.

2) ...du träffar en ny person med samma efternamn som en av dina förfäder, och genast börjar utforska vederbörandes antavla.

3) ...du fantiserar om att bli inlåst på landsarkivet över natten (fast allra helst över en helg!).

4) ...någon nämner en svensk ort och du genast vet i vilket härad den aktuella orten ligger.

5) ...de senast besökta hemsidorna i din webhistorik är Ancestry.se, FamilySearch.org, Svar.ra.se eller Genealogi.se.

6) ...du har övervägt att kontakta ett medium för att komma vidare i antavlan.

7) ...du inte har kollat din jobbmail på en vecka, men kollar släktforskningsmailen en gång i timmen.

8) ...du känner arkivarierna på landsarkivet vid namn.

9) ...arkivarierna på landsarkivet känner dig vid namn.

10) ...om du kan läsa detta: 

b2ap3_thumbnail_Svalv-1774.jpgb2ap3_thumbnail_Svalv-1774.jpg

Ur Svalövs födelse- och dopbok 1774; Svalöv CI:2 (1752-1793), sid. 74 (bild: ArkivDigital)

11) ...du bara bryr dig om det läckande taket ifall det hotar ditt släktforskningsmaterial.

12) ...det första du tänker på när du hör »Nobelpriset» är att släkten Nobel härstammar från Nöbbelövs socken i Skåne.

13) ...du får välja ett föremål från en nyligen avliden släktings hem, och genast paxar lådan med diverse gamla dokument på vinden.

14) ...du kan räkna upp din förfäder i flera generationer bakåt med datum, födelseorter och syskon, men minns inte namnen på dina klasskamrater från gymnasiet.

15) ...ser fram emot nya giftermål i familjen eftersom det ger dig fler antavlor att utforska.

16) ...du tittar på »Vem tror du att du är?» på TV och har datorn framför dig, inloggad på Ancestry.se, ArkivDigital eller SVARs digitala forskarsal för att kunna kontrollera kändisens antavla medan du tittar på programmet.

17) ...du regelbundet läser din lokala dagstidnings dödsannonser och minnesrunor.

18) ...du har fler förfäder än nu levande släktingar bakom glas och ram på väggarna.

19) ...du på allvar har övervägt att flytta för att bo närmare ett stads- eller landsarkiv. Bonuspoäng om du faktiskt flyttade.

20) ...du inte visste att man kan använda kalkylblad för ekonomiska uppställningar – du trodde att de var till för indexering av kyrkoböcker.

b2ap3_thumbnail_Sophie-Brahes.jpgb2ap3_thumbnail_Sophie-Brahes.jpg

Även för fyrahundra år sedan släktforskade man. Den bekante astronomen Tycho Brahes syster Sophie Brahe (1556-1643), var inte bara intresserad av astronomi, kemi, medicin och trädgårdsskötsel – hon var även en passionerad släktforskare. I hennes efterlämnade vapen- och släktböcker, som förvaras på Det kongelige bibliotek i Köpenhamn, uppvisar hon bland annat sitt släktskap med Gustav Vasa: »Saa war Kong Göstauus den I og min morfader Her Claus Bille, nestsödskin Börn. Som her aff er at see». Ur Sophia Brahes samling, vol. 7, sid. 37 (bild: ArkivDigital).

21) ...någon ställer en fråga om släktforskning, och alla rekommenderar vederbörande att prata med dig.

22) ...du skulle utlysa en hittelön till den person som löser upp knutarna i din antavla.

23) ...du är minst lika intresserad av eftertexterna som av själva filmen – det kan ju hända att du känner igen något av efternamnen från ditt eget släktträd.

24) ...din hemsida uteslutande handlar om släktforskning.

25) ...du anser att ett brunnet arkiv är en utmaning, inte ett hinder.

26) ...de flesta av dina mail börjar med »Jag läste ditt senaste inlägg på Anbytarforum», »Det verkar som att vi har gemensamma anor» eller »Jag forskar kring släkten X, och släktforskaren Y rekommenderade mig att kontakta dig».

27) ...du tittar på en film eller tv-serie, och utifrån familjelikheten försöker bedöma hur realistiskt det är att den och den karaktären skulle kunna vara släkt.

28) ...du har förföljt brevbäraren eftersom du väntat på ett brev från en släkting, arkiv eller pastorsexpedition.

29) ...du har blivit erbjuden ett jobb på landsarkivet eftersom du vet mer om arkivet än vad de redan anställda gör.

30) ...du har spårat dina förfäder tillbaka till Adam och Eva, men vill ändå inte sluta släktforska.

b2ap3_thumbnail_026-Johannes-Oskar-Hans-Theodor-Eveline-Lina-Martha-Magnus-Marie-Henrik-1914-10-02-jpg.JPGb2ap3_thumbnail_026-Johannes-Oskar-Hans-Theodor-Eveline-Lina-Martha-Magnus-Marie-Henrik-1914-10-02-jpg.JPG

Fortsätt läs mer
  2870 Träffar
  0 Kommentarer
2870 Träffar
0 Kommentarer

Skriv för släkten!

Vill du komma igång och skriva din släktberättelse? Här är mina fyra bästa skrivtips:
1. Börja med en disposition med ungefärlig kapitelindelning och innehåll. Det blir ett stöd för skrivandet och kan hjälpa dig framåt.
2. Om det är svårt att komma igång: hoppa över inledningen och börja att skriva om det du tycker är mest intressant. Inledningen kan du skriva sedan.
3. Tänk på vem du skriver för. Skriv för dina läsare, inte för andra släktforskare.
4. Variera mellan spännande händelser och övergripande beskrivningar.

De här tipsen delade jag med mig av på en skrivarkurs för släktforskare, som jag höll igår i Nyköping hos Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening. 25 släktforskare som vill komma igång med att skriva om sin släktforskning för barn, barnbarn och andra släktingar.

Det är verkligen roligt att åka iväg och träffa släktforskare en hel dag. Himla kul! Så många trevliga släktforskare det finns. Och jag fick förmånen att få prata om det roligaste jag vet, att släktforska och att skriva.

Jag vill på alla sätt uppmuntra så många släktforskare som möjligt att skriva sin släkthistoria. Min kurs och min skrivhandbok kallar jag "Skriv för din släkt!" och det är precis det jag menar att man bör göra. När jag släktforskar då vill jag att resten av min släkt ska ta del av resultatet. Och är de inte släktforskare så är kanske enbart ett släktträd med namn, årtal och platser inte är det som får intresset att vakna.

Jag tror på att man ska lyfta fram det intressanta i den egna släkthistorien och servera det så att det ger ny kunskap och väcker nyfikenheten hos dem som inte släktforskar. Att visa att var och en i släkten ingår i en större kedja, ett sammanhang, som kan sträcka sig flera hundra år bakåt i tiden.

Hur kan man göra sin släktberättelse intressant och lockande? Det är i början av din text som du behöver fånga läsaren. Det ser man om man läser romaner. Ett trix är att börja sin berättelse på ett fängslande sätt, redan i de första meningarna. Det är som i verkliga livet, man har bara 15 sekunder på sig att göra ett första intryck.

Numera läser jag en hel del biografier. Ska man skriva är det bra att läsa mycket, det ger inspiration. Några bra inledningsmeningar som jag gillar är följande:

"Det hänger ett foto på min vägg som föreställer en kvinna som jag aldrig har träffat. Det vänstra hörnet är avrivet och ditsatt igen med tejp." Rebecca Skloot: Den odödliga Henrietta Lacks (Så klart vill jag veta vem kvinnan på fotot är.)

"Att tjäna pengar har aldrig varit släkten Kingsleys starka sida och ännu mindre att behålla pengar." Signe Höjer: Mary Kingsley (Oj, vad hände i den här släkten?)

"När de träffas är hon arton, mindre än ett år senare är de gifta. Hon är nitton år när det första barnet föds, sedan kommer det ett varje år, alla med olika födelseorter. När det sjätte barnet föds är hon 25, då bor de på skilda håll." Märta Tikkanen: Emma & Uno (25 år, sexbarnsmor och separerad! Hur gick det till?)

Jag måste också berätta om en annan rolig sak från Nyköpingsbesöket. Jag övernattade hos en av föreningsmedlemmarna (stort tack, Kersti med make!) och blev bjuden på frukost. På frukostbordet låg tabletter (tallriksunderlägg) som bestod av ett inplastat släktträd. Laminerat heter det kanske. Vilken smart och rolig idé! Det vore något att förse släkten med.
Jag borde tagit upp mobilen och fotograferat underläggen men det gjorde jag inte. Och Kersti kanske inte vill ha sitt släktträd i bloggen här. Men detta är verkligen något som gav mig inspiration.

Fortsätt läs mer
  3167 Träffar
  0 Kommentarer
3167 Träffar
0 Kommentarer

Några tankar om släktforskning

I alla tider har människor intresserat sig för släktskap och förfäder, och genom åren har det sagts mycket klokt, roligt, klockrent och tänkvärt om dessa ämnen. Under lång tid har jag samlat på sådana citat, både från litteraturen och internet; vissa av dem saknar upphovsman, andra är välkända, och många av dem är översatta från engelskan. I dagens blogg delar jag med mig av trettio sådana citat, som förhoppningsvis kan tjäna som inspiration, tankeväckare eller bara ge ett gott skratt som inledning på släktforskningsåret 2015:

b2ap3_thumbnail_Ola.jpgb2ap3_thumbnail_Ola.jpg

 

»Kom ihåg att hedra släkten som har kommit och gått före dig, eftersom de bidrog till att forma den du är.» 

– Okänd.

 

»Det finns ingen kung som inte haft en slav bland sina förfäder, och ingen slav som inte haft en kung bland sina.» 

– Helen Keller (1880-1968), amerikansk författare.

 

»Varje släktträd producerar ett par citroner, några nötter och en del ruttna äpplen.» 

– Okänd.

 

»Om du inte känner till historien, då känner du inte till någonting. Du är ett löv som inte känner till sin del av ett träd.» 

– Michael Crichton (1942-2008), amerikansk författare.

 

»Jag sitter fast i mitt släktträd och kan inte komma ner!». 

– Okänd.

 

»Avlägsna släktingar är den bästa sortens släktingar, och ju avlägsnare desto bättre.» 

– Frank McKinney Hubbard (1868-1930), amerikansk journalist och serietecknare.

 

»Om du vill leva ett långt liv måste du välja dina förfäder noga.» 

– Okänd.

 

»På alla tänkbara sätt är släkten en länk till vårt förflutna, en brygga till vår framtid.» 

– Alex Haley (1921-1992), amerikansk författare.

 

»Om du skakar om ditt släktträd, se upp för fallande nötter!». 

– Okänd.

 

»Det bästa med släktforskning är att söka efter förfäder och hitta vänner.» 

– Lawrence Dillard, amerikansk genealog.

 

b2ap3_thumbnail_2014-11-26-11.22.35.jpgb2ap3_thumbnail_2014-11-26-11.22.35.jpg

 

»Genealogi utan källor är mytologi.» 

– Okänd.

 

»Släktträdets torra grenar bär många behagliga och märkvärdiga frukter för de som vet hur man söker efter dem.» 

– Henry Ward Beecher (1813-1887), amerikansk författare.

 

»Du lever så länge du är ihågkommen.» 

– Ryskt ordspråk.

 

»Släktforskning, n. En redogörelse av ens härkomst från en man som inte var särskilt noga med att spåra sin egen.» 

– Ambrose Bierce (1842-ca 1914), amerikansk författare och journalist.

 

»Om du utgår från att det går tjugofem år på en generation, då har 1,048,576 personer under femhundra års tid varit involverade i att skapa dig.» 

– Okänd.

 

»Den som skryter om sin härstamning är som potatisen - det bästa hos honom vilar under jord.» 

– Franskt ordspråk.

 

»Släktens ansikten är som magiska speglar. När vi beskådar människor som tillhör oss, då ser vi dåtiden, nutiden och framtiden. Vi upptäcker saker om oss själva, och om dem.» 

– Gail Buckley (f. 1937), amerikansk författare.

 

»Om du tror att din släkt är normal, då är du troligen inte släktforskare!» 

– Okänd.

 

»Historien minns bara de berömda, släktforskning minns dem alla.» 

– Laurence Overmire (f. 1957), amerikansk poet och författare.

 

»Mina vänner förstår inte min besatthet av släktforskning - och jag vill inte slösa värdefull forskningstid på att försöka förklara». 

– Okänd.

b2ap3_thumbnail_Elna-Persdotters-bpt-1751-innel-handl-Catharina-Broman-och-Maria-Lundsten.jpgb2ap3_thumbnail_Elna-Persdotters-bpt-1751-innel-handl-Catharina-Broman-och-Maria-Lundsten.jpg

 

»Att vara okunnig om vad som hände innan du föddes är att ständigt förbli ett barn. För vad är en människas liv värt, om det inte är invävt i våra förfäders liv genom de historiska källorna?» 

– Marcus Tullius Cicero (106 f. Kr.-43 f. Kr.), romersk statsman och filosof.

 

»Ett släktträd kan vissna om ingen sköter dess rötter». 

– Okänd.

 

»Varför slösa pengar på att undersöka ditt släktträd? Engagera dig bara politiskt, så kommer dina motståndare att göra det åt dig.» 

– Mark Twain (1835-1910), amerikansk författare.

 

»Om vi vet var vi kommer från, kan vi bättre förstå var vi ska gå. Om vi vet vem vi kommer från, kan vi bättre förstå vilka vi är.» 

– Okänd.

 

»Våra avlidna är aldrig döda för oss, förrän vi har glömt dem.» 

– George Eliot (1819-1880), brittisk författare.

 

»Alla mina vänner postar foton och väderuppdateringar på Facebook, och här sitter jag och bara »Hurra! Jag hittade nyss min morfars farmors mormors flicknamn!»». 

– Okänd.

 

»Plötsligt är alla mina förfäder bakom mig. Var stilla, säger de. Titta och lyssna. Du är resultatet av tusentals' kärlek.» 

– Linda Hogan (f. 1947), amerikansk författare.

 

»Att glömma sina förfäder är som att vara en bok utan en upphov, ett träd utan rot.» 

– Kinesiskt ordspråk.

 

»Att släktforska utan grundläggande kunskaper är som att hoppa fallskärm utan fallskärm – man kraschlandar direkt».

– Markus Gunshaga (f. 1986), svensk genealog.

 

»Ge mig sinnesro att acceptera de förfäder jag inte kan hitta, modet att hitta de jag kan, och förstånd att dokumentera ordentligt.» 

– Okänd.

Fortsätt läs mer
  4852 Träffar
  1 Kommentar
Senaste kommentar i detta inlägg
Ted Rosvall
"Det folk som saknar historia, har inte heller någon framtid"Ted Rosvall, (f. 1952), svensk släktforskare
fredag, 02 januari 2015 09:02
4852 Träffar
1 Kommentar

Bloggare

Ted Rosvall
234 inlägg
Eva Johansson
204 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
47 inlägg
Helena Nordbäck
38 inlägg
Gästbloggare
18 inlägg