Efter Halmstad

Som jag skrev i mitt förra inlägg är de mest bestående minnena från Släktforskardagarna i Halmstad alla möten med andra släktforskare och avlägsna släktingar. Sedan jag kom hem har jag tänkt mycket på dem jag träffade och vad som sas. De flesta har jag inte namnet på, både för att jag glömt det och för att vi aldrig presenterade oss ordentligt. Jag hade ju en namnskylt på mig i bokhandeln och glömde nog fråga efter namnet ibland, en bara bubblar på...

Med flera kom jag överens om att vi skulle höras på mail efteråt och jag lämnade ut min mailadress till kanske fem-sex personer. Så nu väntar jag på kontakt.

Särskilt efterlyser jag släktingarna till Gustaf Wilhelm Segerman, den förste stinsen på Verkebäcks station 1879. Jag bloggade om honom 2013. Två systrar, eller kanske kusiner, kom och berättade för mig att de är släkt till stinsen och hade läst mitt blogginlägg och visade mig också en bild på honom och familjen. Om ni läser detta, så hör av er. Det är dags för ett uppföljande blogginlägg.

Jag efterlyser också dig som är släkt med Ingeborg Johnsson från Köinge, som jag bloggat om. Vi talade bland annat om hennes syster Elsa som blev lärare i Okome och den bygdebok hon skrivit. Den hittade jag i min bokhylla idag och jag vill egentligen bara bekräfta att det verkligen är systern som skrivit boken. Där finns bland mycket annat ett foto på hennes far.


Så många människor! Släktforskardagarna i Halmstad hade besöksrekord, 5375 besökare kom under helgen.

En annan släktforskare har jag redan fått mailkontakt med, en man som är släkt med mig på 13 olika sätt på min mormors och morfars sida. Fast det är långt tillbaka i tiden, vi får gå till 1700- och 1600-talen för att hitta våra gemensamma anor. En av dessa är bonden Olof Jönsson, eller kanske kallades han Ola Jensen på danska, i Gunnarps socken. Han föddes som dansk när Halland ännu hörde till Danmark och dog som svensk 1677. Olof Jönsson hade minst två söner, de hette Lars och Jöns. Båda två fick barn som fick barn som fick barn… Ett av brodern Lars barn hette Anna. Släktingen som jag träffade i Halmstad, han kommer från Annas släktgren, och på så sätt är vi tiomänningar. Några släktskap är lite närmare.

Om du som läser detta vet att vi pratades vid och att vi skulle höras av efteråt, då får du gärna ge dig till känna. Mitt minne är inte det bästa och det blev ibland lite stressigt där med köer till bokhandelsdisken.

Och så var det roligt att träffa er andra, Inger, Neta, Birgitta, Erica, Anna, Sven och Roy, och veta hur ni ser ut "på riktigt".


Det bästa mötet var ändå med min bror och svägerska, som båda två är släktforskare. Vi bor på var sin kust men har setts ganska många gånger i vår och sommar med anledning av pappas sjukdom och död och allt som följde därefter. Förra lördagen satt vi här på en restaurang på en pråm vid en kaj i Halmstad, åt gott och pratade och såg skymningen falla. Så fint det var att i lugn och ro i det sällskapet få stilla tankarna efter en hektisk dag. Tack för att ni kom!


Igår ägnade jag mig knappt åt släktforskning alls, vilket är ovanligt för mig tror jag. I stället blev det några timmar i skogen. Jag gick ut för att plocka lingon men kom hem med flera liter svamp. Kantareller, smörsopp, björksopp, taggsvamp och en stor blomkålssvamp. Det är höjdpunkter i livet, det också.

Fortsätt läs mer
2557 Träffar
0 Kommentarer

På Släktforskardagarna i Halmstad

Nu är det dags för Släktforskardagarna igen. Tiden går fort mellan varje år och igår var det dags att resa till Halmstad. Lördag-söndag är jag i Rötterbokhandeln och hjälper till, då ska jag bland annat sälja den nya handboken om hur man forskar om sjöfolk och som jag själv har skrivit. Det är väldigt roligt att ha fått möjlighet att göra den.


Boken jag skrivit börjar säljas idag, lördag. Jag är så glad över att jag fått möjlighet att göra den.

Det som är extra roligt med Släktforskardagarna tycker jag är alla möten och pratstunder med andra släktforskare. Det brukar bli många sådana tillfällen de här dagarna, särskilt när jag är i Rötterbokhandeln, nu för tredje året. Tänk så många trevliga släktforskare det finns! Säkert kommer jag också att träffa på en del personer jag är släkt med, eftersom jag har mina egna rötter i Halland.

När jag skriver det här är det fredagkväll och redan då har jag hunnit träffa både avlägsna släktingar och andra, kända och okända, som lett till diskussioner och utbyte av tankar. Himla roligt är det!

Förbundets årsstämma har hållits på fredagen och där var jag en av två ombud från Tjust Släktforskarförening. Några beslut från stämman: Släktforskningen Dag flyttas från mars till en dag i januari eller februari, Roger Lönnebjer valdes in som ny styrelseledamot efter Arne Sörlöv, Medlemsavgiften per föreningsmedlem ska vara fortsatt 12 kr/medlem 2018 men sedan höjas, Premiumprojektet (en databasportal) ändrar sin inriktning till att förbundet i stället diskuterar ett samarbete med Arkiv Digital, förbundet ska verka för att föredragshållares arvoden beskattas på samma sätt som inom idrotten samt att förbundet ser över möjligheterna att ordna utbildningar knutna till förbundets handböcker.


Det var många ombud samlade på förbundets årsstämma. I talarstolen Karl-Ingvar Ångström från valberedningen. Vid bordet: förbundsordföranden Erland Ringborg, Mikael Hoffsten som är ekonomi- och bokhandelsansvarig på förbundskansliet samt kanslichefen Johanna Ekerstrand.


Från stämman.


Före stämman hölls en information och en diskussion mellan Riksarkivets chef Karin Åström Iko och Jan Aronsson från Arkiv Digital om vad som kan bli följden om materialet i den digitala forskarsalen hos Riksarkivet/Svar blir gratis. I mitten förbundsordföranden Erland Ringborg.

När jag hinner ska jag uppdatera det här blogginlägget efter lördagen och söndagen, så att ni som inte har möjlighet att vara på plats kan se hur det har varit.

Tack, Hallands Släktforskarförening, för att ni ordnar detta!


Reklam för boken. Den affischen gillar jag.

Tillägg lördag 26 augusti:



Några av mina kollegor i Rötterbokhandeln. Det har varit en hektiskt men rolig dag, många samtal med släktforskare.


Intresset för DNA-test är verkligen stort och bara växer. Man kan topsa sig på mässan.


Föreningen Släktdata är med, i vanlig ordning. Jag är väldigt glad för det arbete som görs och är med i föreningen.


Långarydssläkten är kanske världens största kartlagda släkt, och finns med på mässan.


En föreläsning har jag hunnit med, Sven Larsson berättade om Ätradalens historia. Mina hemtrakter.


Hallands släktforskarförening har gjort ett bra jobb.

Det har varit hektiskt idag från morgon till kväll. Redan vid niotiden när portarna öppnades kom det många besökare och det mattades bara av en liten aning kring lunchtid. Jag har pratat med många släktforskare om sjömansforskning och med folk jag är släkt med på olika sätt, både som jag visste om förut och inte.

Det är ganska omtumlande att vara bland så mycket folk hela tiden, men kul och mycket givande.

Fortsätt läs mer
3837 Träffar
0 Kommentarer

Släktforskardagar att längta till

Släktforskardagar att längta till

Detta är ett gästinlägg på Rötterbloggen, skrivet av Inger Gärdfors – ordförande i Hallands Släktforskarförening som står som värd för Släktforskardagarna i Halmstad. Här spanar hon in i framtiden och berättar om vad som väntar oss den 26-27 augusti.

b2ap3_thumbnail_Inger-Grdfors-2017.jpgb2ap3_thumbnail_Inger-Grdfors-2017.jpgHar du läst Selma Lagerlöfs ”Nils Holgerssons underbara resa” där han flyger på gåsen Akka över Sverige? Då minns du kanske att Halland inte fanns med på kartan.

Men nu finns Halland på kartan och jag tänkte göra en liten flygtur inne på Halmstad Arena under Släktforskardagarna 26-27 augusti 2017.

När jag kommer in i entrén tittar jag plötsligt ner på den fina vepan med uppmaningen att bygga mitt eget släktträd. Jag tror att jag ska följa uppmaningen och ta mig in i utställningshallarna. Jag får böja lite på nacken innan jag kommer in i den stora, ljusa C-hallen med befriande högt i tak. Vad ser jag? Jo, först naturligtvis Arkiv Digitals stora monter alldeles innanför dörrarna – Arkiv Digital som hjälpt och hjälper så många att hitta rätt i kyrkböckerna. Men där finns ju fler giganter! Där är Släktforskarförbundet, Riksarkivet och DIS, som också har mycket att visa. Och där finns andra föreningar från olika delar av landet.

Jag kanske ska ta en titt på Kungliga bibliotekets digitala tidningar? Och titta där, där finns ett stort antal tyska föreningar. Så spännande! Då kanske jag kan få hjälp att hitta någon släkting till min mormors mors syster, som arbetsutvandrade till Tyskland under senare delen av 1800-talet. Hoppas de talar svenska. Javisst ja, det ska ju vara en föreläsning just om hur man släktforskar i Tyskland – på svenska! Får inte missa den.

När jag tagit mig runt över montrarna i den stora salen blir jag lite sugen på en paus. Jag tar mig därför in i rummet bredvid, till B-hallen. Där finns påpassligt ett kafé. Så bra! Jag ser mig omkring och upptäcker att jag hamnat precis rätt om jag vill veta mer om Halland. Här finns både Hallands Släktforskarförening, ett antal hembygdsföreningar och Hallands Arkivförbund. En guldgruva.

Innan jag lämnar lokalen ser jag en av föreläsarna sitta vid ”signeringsbordet” alldeles nära utgången till föreläsningssalarna. Här sitter minsann Patrik Leonardsson och signerar några av sina böcker, sedan han just hållit en föreläsning om Halland och visat ett fantastiskt bildspel. Jag hör ivriga och entusiastiska kommentarer runt honom.

Föreläsning ja – vilken ska jag ta mig till? Eftersom temat är ”Väger till Västerhavet” borde många av föreläsningarna handla om vilken betydelse åarna haft och har i Halland. De har tjänat som färdvägar, gett vatten till kraftverken och utgjort grunden för industrier och många jordbruk. Det här blir inte lätt. Många måste också ha följt åarna när de tog sig till havet för att emigrera västerut. Vilken föreläsning ska jag välja? 33 olika möjligheter. Otroligt!

Jag har kommit på att jag måste flyga ett varv till genom båda utställningshallarna och sedan bestämma vad jag ska lyssna på. Mellan varven måste jag också göra ett besök i någon av de andra serveringarna och bara sitta och lyssna lite diskret till samtalen runt omkring. Plötsligt får jag ny inspiration.

Det är tur att jag kan vara här två hela dagar, så att jag kan ta till mig än mer. Och jag behöver inte förboka plats, eftersom jag sitter över de andras huvuden. Det kan nog bli ganska trångt på föreläsningarna, för det var många som köade i entrén – trots fyra kassor.

Av: Inger Gärdfors

Hemsidan för Släktforskardagarna 2017 hittar du på www.sfd2017.se.

Fortsätt läs mer
2785 Träffar
0 Kommentarer