Rötterbloggen
Rötterbloggen

Två databaser

Känner du till Kråken och DDSS? Det är databaser med uppgifter från delar av de svenska kyrkböckerna.

Vi släktforskare använder nog databaser allt mer i vår forskning, inte minst sedan Arkiv Digital utökat sitt utbud med flera nya register, alltså sökbara databaser. De flesta av dessa ingår i allt-i-ett-abonnemanget.

Men det finns flera databaser som är gratis och fritt tillgängliga på nätet, utover de som ingår i det som tidigare var Svar. Här ska jag presentera ett par av dem, som jag tror att många av er redan känner till. De gäller för norra Sverige och södra Sverige. Känner du till större databaser för området där emellan? Berätta gärna om det i en kommentar.

DDSS är Landsarkivet i Lunds databas för födda, vigda och döda i många församlingar i Skåne, Blekinge och Halland (mest från Skåne). Dessutom ingår flyttuppgifter från vissa skånska socknar, Karlskrona sjömanshusdatabas och Sveriges skeppslistor samt öknamn från Örkeneds socken. Om du använder Arkiv Digital kan du se att det ibland står noterat att register finns i DDSS.

Nästan 1,7 miljoner poster ingår i DDSS. Nya tillkommer då och då. När du får träff på en sökning kan du via en knapp komma direkt till kyrkboken på rätt sida. Denna databas har funnits i många år och har varit gratis hela tiden, när betalabonnemang krävts för att kunna använda Svar.

Ett exempel från DDSS: Jag har sökt på en vigsel för Hanna Andersdotter som gifte sig i Fleninge socken 1824. Här ser du träffen i DDSS. Och så här ser det ut i kyrkboken som är länkad till träffen:


Hanna Andersdotter gifte sig med den manhaftige husaren nr 78 Pål Pryts den 29 oktober 1824. Bild från Riksarkivet, källa: Fleninge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13090/C I/3 (1800-1836), bildid: C0064722_00105.

Kråken är en stor databas gjord av släktforskaren Sven-Erik Johansson med hjälp av andra släktforskare. Den har funnits i ganska många år, jag minns inte när jag såg den första gången. I Kråken ingår uppgifter från norrländska kyrkböcker i, enligt presentationen, "från Örnsköldsvik upp mot Skellefteå och från Bottenhavet till norska gränsen". Den är tillgänglig för sökning på nätet men finns också på cd/usb. Har du anor i det området kan det vara en guldgruva att söka information om. I databasen ingår 455 000 personer.

Exempel på en sökning: Jag sökte efter Magdalena Larsdotter född i Lycksele:


Så här ser träffen ut i Kråken. Fem träffar på namn + församling. Jag klickar på den som jag bedömer är rätt och då öppnas den undre rutan med uppgifter.


I kyrkboken är det sedan lätt att hitta henne. Källa: Arkiv digital.

Precis som med alla databaser gäller att kontrollera uppgifterna i kyrkböckerna. Glöm inte det!

Fortsätt läs mer
  1466 Träffar
  6 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Rolf Lilja
Det finns en som heter Jämshögsdatabasen också
söndag, 17 juni 2018 13:51
Eva Johansson
Rolf: Menar du denna? http://jamshog.net/ovrigt/forsaljning.htm Det är ett bra tips och Jämshög och Kyrkhult är ju stora socknar. ... Läs mer
söndag, 17 juni 2018 19:09
Bo Nordenfors
Roligt att du nämner Kråken! Var min väg in i AC-län när jag började forska för 20 år sedan. DDSS är även värd nämnas!
söndag, 17 juni 2018 15:01
1466 Träffar
6 Kommentarer

GDPR för släktforskare

Från och med igår gäller GDPR, EU-förordning om integritet och som innebär att vi inte längre får hantera personuppgifter hur som helst. Det har nog inte undgått någon.


De här bilderna på min mamma, mormor, mormors mor och mormors mormor får jag publicera eftersom de alla är döda.

Det gäller enbart nu levande personer men även om vi släktforskare mest forskar om de döda så kommer det förmodligen att påverka släktforskningen en hel del. Redan nu har Riksarkivets digitala forskarsal (tidigare Svar) förändrats. Nu måste du ha ett konto och vara inloggad (men det är fortfarande gratis) för att se uppgifter som är yngre än 110 år. Och du får bara tillgång till det som är mer än 70 år gamla uppgifter, med ett undantag. En del arkivhandlingar har tagits bort. Läs mer på Riksarkivets hemsida.

På Sveriges släktforskarförbunds hemsida finns information om GDPR, publicerat i december förra året. Så vitt jag kan förstå krävs från och med nu samtycke från varje enskild nu levande person som du har i ditt släktträd – om du publicerar det. GDPR gäller däremot inte personuppgifter vi som privatpersoner sparar på våra hårddiskar.

Så tolkar jag det som skrivs om GDPR. Men se till att informera dig innan du publicerar uppgifter från ditt släktträd, på nätet eller i tryckt form.

Själv har jag nu gjort om mina släktträd som jag har på nätet så att bara döda personer visas. Jag har numera bara med generationerna före mig, och de är alla döda. Tidigare hade jag med namn och födelseår för båda mina föräldrars syskon, men eftersom flera av dem lever fortfarande så ändrade jag det nu. Jag tror inte de hade sagt nej till att vara med, men har inte hunnit fråga alla.

Annorlunda är det för företag, så vitt jag vet. Jag som släktforskar på uppdrag åt kunder kan få uppdrag från en kund som vill ge sin förälder eller make ett släktträd som present och som då ska utgå från den personen. Samtidigt kan ju inte hen tillfrågas eftersom det ska vara en överraskning. Frågan är om jag kan ta sådana uppdrag i fortsättningen. Det här är något att fundera på för alla som släktforskar professionellt.

Läs om GDPR hos Datainspektionen.

EU:s sajt om GDPR.

engelska Wikipedia och på svenska Wikipedia.

Två amerikanska släktforskares tolkning av GDPR, Thomas Macentee och Dick Eastman.


Även alla på den här bilden är döda och därför kan bilden publiceras utan att ta hänsyn till GDPR. Året är 1940. I mitten sitter min pappa och han är 14 år då. Till vänster hans farbror Karl och till höger en annan äldre släkting. De gräver till källaren på det nya huset som min farfar och farmor byggde detta år, efter att det gamla brunnit ner.

Fortsätt läs mer
  4660 Träffar
  0 Kommentarer
4660 Träffar
0 Kommentarer

Massor av databaser och register

För släktforskare finns många databaser, register och arkivhandlingar som är fritt tillgängliga på nätet. Här har jag samlat några, sådana som jag hittat vid min egen släktforskning eller som andra tipsat om. Vissa har jag använt mycket, andra bara sett att de finns och testat med enstaka sökningar. Alla är kollade den senaste veckan.

Jag har inte ordnat de på något annat sätt än att de mer generella är först i listan. Vissa har begränsning i det geografiska området, andra är avgränsade på andra sätt. Det finns säkert många fler, framför allt lokala register och databaser. Tipsa gärna om sådana i kommentarer under blogginlägget här så ska jag fylla på listan efter hand.

Arbetet med dessa databaser och register görs i de flesta fall tack vare föreningsmedlemmars ideella arbete och arbetslösa i arbetsmarknadsprojekt. Har du möjlighet att bidraga med något så tror jag att det tacksamt tas emot.

Alla länkar här är till fria databaser och register, alltså som man når utan kostnad.

Utöver dessa som jag tipsar om här finns förstås de stora aktörernas egna databaser, som Familysearch, Ancestry, MyHeritage m fl. Det får bli ett annat blogginlägg om dem.

Alla länkar öppnas i samma fönster. Vill du stanna kvar i blogginlägget när du går till en länk så högerklicka och välj att öppna den i ny flik eller nytt fönster.

Rötters faktabank:
http://www.genealogi.se/faktabanken
Porträttfynd, gravstensinventeringen, avrättade, samefynd, artiklar, hembygdsböcker mm.

Släktdata:
http://www.slaktdata.org/regsearch
Stor databas över födda, vigda och döda i många socknar från hela landet, främst västra Sverige. I en registerlista visas vilka församlingar som finns inlagda.



DDSS:
http://ddss.nu
Födda, vigda och döda i många socknar i Skåne, Halland och Blekinge. Huvudman för databasen är Landsarkivet i Lund.

Rotemansarkivet:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx
Stockholms stadsarkivs databas som du inte kan vara utan om du har släktingar i Stockholm 1878-1926.

Stockholms stadsarkiv har många fler sökbara databaser:
Fotografier på kriminella:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholmspolisens-spaningsfotografier-1869-1920/Sok
Mantalsregister:
http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/mantalsregister-1901-1935/
Nyckel för fastighetsbeteckningar och gator:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/fastigheter-1730-och-1810-registernyckel/Sok
Adresskalendrar från Stockholm:
http://www.stockholmskallan.se/Soksida/?ft=Adresskalendrar
Register till äldre kyrkböcker:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/aldre-kyrkbocker/Sok
Hälsovårdsnämndens dödsbevis 1878-1926:
http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/dodsbevis/
Allmänna barnhusets register 1800-1916:
http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/allmanna-barnhuset/
Alla databaser och register på Stockholms stadsarkiv (det finns massor):
http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/a-o/

Centrala soldatregistret:
http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/search.sv.aspx
Björn Lippolds skötebarn. En fantastisk resurs för den som har soldater i släkten.

Ortnamnsregistret:
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/phpform/_helareg1.php
Här finns alla ortnamn. Drivs av Institutet för språk och folkminnen.

Socknar:
http://socknar.se/
Alla svenska socknar, med karta och information.

Församlingar:
http://www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna/forsamlingar.4.18e1b10334ebe8bc80002416.html
Skatteverkets register över Sveriges församlingar genom tiderna.

Digitaliserade svenska dagstidningar:
http://magasin.kb.se/searchinterface/
Kungliga Bibliotekets databas för gamla tidningar.

Valloner:
http://www.vallon.se/ind_forsk.htm
Bl a namnregister över vallonsläkter.

Banvakt:
http://banvakt.se/
Databas över banvaktställen, många med bild.

Adelssläkter:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/
Register och information om olika adliga ätter.

Soldater:
http://www.hhogman.se/militaria.htm
Allt om soldater. Släktforskaren Hans Högmans sida.

Emigranter:
http://www.emiweb.eu
Med ett gratisabonnemang kan du göra begränsade men enligt min mening mycket användbara sökningar.

Ellis Island mm:
http://www.stevemorse.org/
Steve Morses databaser över emigranter som kom till Ellis Island och Castle Garden i New York mm. Vissa kostar.

Blekinge släktforskarförening:
http://www.blekingesf.se/
Blekinge släktforskare har flera omfattande databaser. Gå till fliken "Våra register". Där finns databaser för båtsmän och skeppsgossar, stenhuggare, migranter, Listersläkten, flyttattester, födda på BB i Karlskrona och Karlshamn 1904-1920, med mera.



Sockenstämmoprotokoll:
http://www.lokalhistoria.nu/
Här finns avskrifter av framför allt sockenstämmoprotokoll från Hallands län (mest), men också från vissa socknar i Småland och Västergötland. Gå till avancerad sökning och välj län, kommun och socken i sökrutorna eller via kartan, eller sök som fritext.

Fångrullor i Östergötland:
http://www.ep.liu.se/databases/fangrullar/search.aspx
Fångrullor för Linköping kronohäkte 1806-1892, Norrköpings fångvårdsanstalt 1826-1886, Norrköpings spinnhus 1814-1920.

Kråken:
http://www.kråken.se/
Ett register med 350.000 personen i Västerbotten, Ångermanland och Lappland 1751-1965.

Folkräkningen 1890:
http://www2.foark.umu.se/folk/
Poster från Västerbottens, Norrbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Värmlands län.

Döda sjömän och sjömän på rymmen:
http://www.roskarl.se/folkhav/sjomen/sjomenb.htm
Sjömän inskrivna i Stockholm sjömanshus.

Fyrpersonal:
http://fyr.org/fyrpersonal/
Svenska Fyrsällskapets register över fyrpersonal genom tiderna.



Brandförsäkringshandlingar:
http://www.cfnonline.se/sv/soksidor/sok-byggnadsvarderingar-och-kartor/?hide=1
Byggnadsvärderingar och kartor.

Historiska löner:
http://es.handels.gu.se/avdelningar/avdelningen-for-ekonomisk-historia/historiska-lonedatabasen-hild/tabeller
Tabeller med löner för jordbruksarbetare (1865-1989), industriarbetare (1913-1990) och privata tjänstemän (1929-1990).

Svenskt porträttarkiv:
http://spa.dnagen.se/
Omar Henrikssons stora porträttarkiv från äldre böcker mm.

Härnösands stifts herdaminne:
http://www.solace.se/~blasta/
Inscannad bok.

Södra Vedbo härad:
http://www.sodravedbo.se/
Lokal databas för Södra Vedbo härad i Jönköpings län.

Kyrkböcker från Swede Town i Chicago:
http://library.northpark.edu/node/98
Till kyrkböckerna kommer du via länken till St Ansgarius Episcopal Church Records. Det finns också en länk till blandade böcker om svenskamerikaner mm.

 

Tillägg efter publicering:

Tack till er som i kommentarer här och på Facebook tipsat om fler länkar!

Projekt Runeberg med massor av äldre litteratur:
http://runeberg.org/

Databas om herrgårdar och deras ägare bl.a.: http://www.svenskaherrgardar.se/

Databas m begravningsvapen, mängder av böcker m personhistoria.: www.cognatus.se

Personhistoriska samfundet - ladda ned äldre utgåvor med personhistoria: http://personhistoriskasamfundet.org/

 

 

Fortsätt läs mer
  11305 Träffar
  3 Kommentarer
Taggad i:
Senaste kommentarer i detta inlägg
Barbro Stålheim
Databas om herrgårdar och deras ägare bl.a.: http://www.svenskaherrgardar.se/Databas m begravningsvapen, mängder av böcker m perso... Läs mer
söndag, 06 november 2016 15:15
Eva Johansson
Barbro! Tack så mycket!
tisdag, 08 november 2016 12:34
Birgitta Axelsson
Tack för alla användbara tips!banvakt.se är en trevlig adress. Man är välkommen att lägga in egen information om sina banvaktsanor... Läs mer
söndag, 11 december 2016 16:23
11305 Träffar
3 Kommentarer

Personminnen i sten

Så här i Allhelgonatider tänker vi lite extra på de som gått bort. Kanske besöker vi någon kyrka eller kyrkogård för att smycka de dödas gravar med blommor, eller tänder ljus för att skingra mörkret mellan Alla helgons dag och Alla själars dag. Om man som släktforskare besöker kyrkogården i helgen blir det nog även en och annan blick på de omkringliggande gravstenarna, dessa personminnen i sten som aldrig upphör att fascinera. Ja, Rötterbloggens ärade läsare har nog märkt att jag tillhör den skara släktforskare som gillar gravstenar, och varför inte – de är ju så intressanta! De kan vara stora eller små, pompösa eller oansenliga, utförliga eller kortfattade, men alla står de där som minnen över de människor som vandrat på jorden före oss.

De senaste åren har jag rest omkring i Skåne på jakt efter förfädernas och släktingarnas gravstenar, och även om det ibland känts omöjligt har glädjen blivit desto större när jag äntligen gjort ett fynd. Den svenska gravlagstiftningen är ju dock som bekant inte gravstenarnas bästa vän, och besvikelsen är stor när man efter envist jämförande hittar gamla kyrkogården, letar fram kvarter F, till slut lyckas lokalisera grav nummer 139 – och upptäcker en röjd gravplats. De flesta gravstenar som finns registrerade står dock kvar på sin plats, och om man vet var man ska leta brukar det inte vara några problem att till slut hitta rätt:

Gravar.se är en superb utgångspunkt, för där finns väldigt många registrerade gravstenar – även om en och annan församling lyser med sin frånvaro. Om en kyrkogård saknar gravkarta har man dessutom stor nytta av Gravar.se via sin smartphone. Istället för att söka på måfå brukar jag själv leta upp någon gravsten med ett ovanligare namn, och genom en sökning i Gravar.se får jag då fram i vilket kvarter den aktuella gravstenen finns. På detta systematiska vis hittar man rätt kvarter till slut, och förhoppningsvis även släktingens gravsten. Det optimala hade ju såklart varit om alla kyrkogårdar hade en gravkarta (eller åtminstone kvarterskarta) på plats, likt halländska Vinbergs församling som Eva Johansson bloggade om härförleden. Kanske drömmen blir verklighet om alla släktforskare tjatar lite på församlingarna och kyrkogårdsförvaltningarna?

SvenskaGravar har registrerat en del av de kyrkogårdar som av någon anledning saknas hos Gravar.se, och i nuläget finns där uppgifter från 36 kyrkogårdsförvaltningar. Förhoppningsvis kommer fler ansluta sig och bidra med sina gravböcker, men i skrivande stund finner man i varje fall bland annat Alingsås, Arvika, Borås, Helsingborgs, Karlstads, Landskrona, Lunds, Umeå och Uppsala pastorat samt Göteborgs kyrkogårdsförvaltning hos SvenskaGravar.

HittaGraven har registrerat de omkring 576.000 personer som vilar på någon av Stockholms elva allmänna begravningsplatser. Uppgifterna är ibland lite knapphändiga, och ofta saknas exempelvis födelse- och dödsdatum medan endast begravningsdatumet har registrerats, men det är väl värt en sökning för den som har släkt i Stockholmsområdet.

Gravstensinventeringen är det projekt som sedan 1986 drivs i regi av Sveriges släktforskarförbund (ursprungligen påbörjat under sent 1970-tal av Genealogisk Ungdom). Arbetet pågår fortfarande, och till dags dato har frivilliga släkt- och hembygdsforskare registrerat närmare 300.000 gravstenar med namn på nästan 650.000 begravda personer – ett fantastiskt exempel på vad samarbete kan åstadkomma. En stor fördel med Gravstensinventeringen är att man inte bara hämtat uppgifter från gravböckerna, som de tre ovanstående hemsidorna, utan faktiskt varit på plats och fotograferat, ritat och skrivit av gravstenarna, inte sällan inkluderande äldre stenar som inte omfattas av gravböckerna.

Begravda i Sverige 2 är en annan av Sveriges släktforskarförbunds skapelser som man kan ha stor nytta av. Denna CD-skiva bygger på ett samarbetsprojekt mellan förbundet och Sveriges kyrkogårdsförvaltningar, och innehåller uppgifter om cirka 6,4 miljoner begravda i Sverige från omkring tre tusen kyrkogårdar – alltså ungefär 95% av landets digitalt registrerade gravar.

b2ap3_thumbnail_Gravstenar.jpgb2ap3_thumbnail_Gravstenar.jpg

Riddaren Claus Bille och hans fru Lisbeth Ulfstand på 1500-talet, kyrkoherden Martin Elmgren på 1700-talet, bildhuggaren Wilhelm Larsson på 1900-talet – och min farfars morfars farmors bror, lantbrukaren Anders Löfgren på 1800-talet. Alla är deras gravstenar bevarade, som en stilla påminnelse om några av de människor som levt här på jorden före oss.

Nu är det ju inte bara i Sverige som man kan bli begravd, det finns många andra länder också – varav flera har registrerat gravstenar. Norska Gravminner växer så det knakar med sina över 2,5 miljoner poster, i Danmark har DK-gravsten nyligen nått över 430.000 och i Finland kan man göra en hel del fynd i det finska Genealogiska Samfundets databas Gravgårdar. För den som har emigranter i släkten är det en god idé att söka i databasen Find A Grave där de 154 miljoner posterna även innehåller mycket smått och gott från andra länder än bara USA, likaså hos Billion Graves som dessutom är kopplat till GPS så att man enkelt kan lokalisera en släktings eller förfaders grav. Ja, det finns många alternativ att välja mellan, och ofta måste man söka både vitt och brett – men ansträngningen till trots finns det inget som slår känslan av att äntligen hitta den där gravstenen som man letat efter så länge.

Fortsätt läs mer
  1544 Träffar
  0 Kommentarer
1544 Träffar
0 Kommentarer

Allt var inte bättre förr

I april bloggade jag om arkivbesök och hur digitaliseringen slukar allt, vilket kanske får Rötterbloggens ärade läsare att tro att jag är sån där gnällspik vars mantra är »det var bättre förr». Jag kan försäkra er om att så inte är fallet, för allt var inte bättre förr framförallt inte för oss släktforskare. När jag började forska för sexton år sedan tvingades man till exempel beställa mikrokort via SVAR om man inte hade turen att bo nära ett landsarkiv, och inte ens i det senare fallet var allt frid och fröjd. Landsarkiven hade nämligen bara mikrokort för de aktuella länens kyrkoarkiv, och dessa var i regel både repiga och bleka eller ibland så mörka så att man knappt kunde läsa ett enda ord i de redan svårlästa gamla kyrkoböckerna. Via SVAR kunde man dock forska i hela Sverige, men fick å andra sidan vänta i evigheter samtidigt som det kostade en vacker slant och som nybörjare fick man vara tacksam om man lyckades få ut ett enda datum eller namn av det enorma projektet med kuvert, brev, pengar och evig väntan. På den tiden fanns knappt några CD- eller onlineregister heller. DDSS var minimalt, man kunde bara drömma om digitaliserade äldre folkräkningar samtidigt som gravstensinventeringen ännu låg i sin linda och det var i princip omöjligt att spåra emigranter om man inte hade rejäla förkunskaper och en stor gnutta tur. 

Just emigranterna i släkten är något jag börjat fokusera på de senaste åren, mycket tack vare alla fantastiska onlineresurser som man bara kunde drömma om för sexton år sedan. Med lite envishet och smarta Google-sökningar kommer man långt (ibland hela vägen till dags dato), och via Facebook kan man knyta kontakter med okända amerikasläktingar något jag gjort flera gånger. En emigrant som dock vållade mig stor huvudbry var farmors farmors mors kusin Victor Carr, född 1867 på Södra Kärragården i Tåstarps socken, öster om Ängelholm. Redan vid två års ålder blev han moderlös, och när även fadern dog 1882 spreds syskonskaran för vinden. Det var dock inga problem att spåra de övriga syskonen, men Victor förblev ett mysterium. Det sista spåret kom från mormoderns bouppteckning 1889 då han sades vistas i USA, men längre än så kom jag inte. Inte förrän FamilySearch började lägga upp folkräkningar och andra intressanta källor från USA och Kanada lossnade det från Amerika hade Victor tydligen rest vidare till Kanada, där han justerade sitt namn (från Ernst Magnus Victor till Victor Ernest) och slutade sina dagar den 9 november 1941 i Cranbrook i British Columbia, inte långt från amerikanska gränsen. Genom folkräkningen 1900 fick jag även fram att han gifte sig med norskfödda Olive Sandvig (1870-1953) med vilken han fick dottern Alice (1898- ), men sedan tog det stopp igen.

Jag började fundera på alternativa sökvägar. Hade Victor något barnlöst syskon som dog efter honom, i vars bouppteckning eventuella syskonbarn kunde finnas omnämnda? Javisst brodern August Carr gifte sig visserligen på äldre dar med en trettio år yngre kvinna, men eftersom äktenskapet inte begåvades med några barn var förväntningarna stora när jag klickade iväg en beställning till landsarkivet i Uppsala. Efter någon vecka trillade det in ett mail, och det var jackpot!

»3) avlidne brodern Victor Carrs efterlämnade i Amerika bosatta barn:

a) Alice, gift, tillnamn okänt, senast känd adress Creston, Canada.

b) Walter, senast kända adress Kilgore, Texas, U.S.A.

c) Rudolf, senast kända adress Creston, Canada.

d) Bertil, senast kända adress Creston, Canada.»

Det fanns alltså även flera söner, och eftersom tre av de fyra syskonen bodde i Creston fortsatte jag sökandet där via FamilySearch. Genom diverse jämförelser mellan kyrkoböcker och Social Security Death Index fick jag till slut fram barnens data, och två av sönerna stannade tydligen i Creston livet ut. Jag sökte vidare och några googlingar senare hamnade jag på hemsidan till The University of British Columbia, som tydligen skannat in och OCR-tolkat mängder av äldre dagstidningar från trakten samt gjort dem fritt tillgängliga i deras »Open collections». En av dessa dagstidningar var »The Creston Review», så jag knappade in »Victor Carr» och plötsligt framträdde emigranten som alldeles nyss varit släktträdets stora mysterium.

b2ap3_thumbnail_ladda-ned.jpgb2ap3_thumbnail_ladda-ned.jpg

Ur The Creston Review den 24 juli 1925.

Jag kunde läsa om hur Victor Carr sålde ponnyhästar och Collie-valpar 1922, handlade med timmer, engagerade sig i gruvnäringen och drev en ranch i gruvsamhället Alice Siding. Hur han blev vice ordförande i Creston Valley Liberal Association 1928, hamnade i skolstyrelsen i Alice Siding, och 1933 sålde jordgubbsplantor av sorterna Van San och British Sovereign till det facila priset av 4 dollar för tusen plantor. Inga detaljer besparas läsaren – i juni 1914 hade Victor varit i sta’n för affärer och antytt att det skulle bli en rekordskörd på hans ranch, fyra år senare vann han tre priser på den lokala lantbruksföreningens höstmarknad för sina hästar (»Victor Carr made quite a clean-up at the Creston fair in the horse section. With Walter up he also won first money in the pony race») och sensommaren 1922 kom svågern Mr. Sandvig på besök från staten Washington. Även de fyra barnen Carr omnämns titt som tätt i The Creston Review – i juli 1925 rapporterar man exempelvis att Walter hade återvänt med sin chevrolet rondster från Lewiston i Montana där han spenderat semestern med föräldrarna, och på vägen stannat till för att besöka systern Alice i Fernie, där hon under många år skötte byns telefoncentral.

Alice vidare öden är dock ännu okända, men sönerna lyckades jag så småningom lära känna tack vare diverse register och hjälpsamma amerikanare – Walter Carr (1903-1998) drev ett café i Texas, medan Rudolph Carr (1908-1990) förblev ogift och bodde kvar i Creston tillsammans med lillebror Bertel »Bertie» Carr (1910-1997). Bertie skänkte för övrigt en hel del pengar till historieföreningen i Creston, som därigenom kunde bygga ut det lokala museet en tillbyggnad som fått namnet »the Carr Building». Tyvärr fann jag inga uppgifter om att sönerna efterlämnat några ättlingar på den amerikanska kontinenten, eller ens namnet på dottern Alice' make  men det dyker väl upp förr eller senare. Tills dess fick jag i varje fall lära känna familjen Carrs dagliga liv i Creston, långt bort från Kärragården i skånska Tåstarp tack vare att allt inte var bättre förr!

Fortsätt läs mer
  1793 Träffar
  0 Kommentarer
1793 Träffar
0 Kommentarer

Duplettböcker

Häromdagen forskade jag kring den skånska klockarsläkten Fougstedt, som i början av 1800-talet höll till i Kågeröd. Denna sockens kyrkoböcker 1689-1894 är sedan länge registrerade i Demografiska Databasen Södra Sverige (DDSS) så det var inga problem att hitta födelse- och vigseldatum för klockaren Magnus Fougstedts döttrar, och en efter en föll uppgifterna på plats – förutom vigseldatumet för dottern Charlotte (1817-1888). Genom att gå bakvägen fick jag fram att hon gifte sig med vagnmakaren Johannes Friberg (1817-1905) från Södra Vrams by i Norra Vrams socken, dit hon flyttade 1858 från Kågeröd. Kanske äktenskapet ingicks efter att hon flyttat till Norra Vram?

Jag plockade fram Norra Vrams lysnings- och vigselbok 1853-1875 och började bläddra. Framlänges, och baklänges. Framlänges igen, och baklänges ännu en gång, men vigseln stod ej att finna. Var gifte de sig egentligen? Kanske var det ändå i Kågeröd? Men i så fall måste ju DDSS glömt att registrera vigseln i databasen? För att vara helt säker letade jag fram Norra Vrams inflyttningslängd 1858, där jag mycket riktigt fann Charlotte Fougstedt – inflyttad från Kågeröd som »Gift med wagnmakaren J. Friberg»!

Vigseln måste alltså ha skett innan hon flyttade till Norra Vram, så kanske låg det ändå nånting i vigseln missats i DDSS? Jag återvände till databasen, klickade fram de par som vigdes i Kågeröd under året 1858 och kontrollerade sedan registeranmärkningen. »Uppgifterna hämtade ur: Kågeröd E I:2 1844-1862» stod det, så jag plockade fram denna volym. Nej, vigseln hade tydligen inte missats i DDSS för bland 1857-1858 års vigda par fanns inte ett enda spår efter Charlotte och Johannes. Jag sökte vidare i Kågeröds kyrkoarkiv, och upptäckte en intressant volym – en lysningsbok för åren 1834-1862. Kanske där fanns någon ledtråd? Jag ögnade sakta igenom alla namn och datum, och efter en stund hittade jag denna notis bland 1858 års lysningar:

»Kågeröd. År 1858 den 8 October beviljades lysning till äktenskap emellan Enkl. Wagnmakaren Johannes Friberg från Södra Wram och Mamselle Charlotte Fougstedt från Bauseröd. Friberg var personligen tillstädes och företedde så väl intyg från PastorsEmbetet i Wram om hinderslöshet till det tilltänkta äktenskapet, som att vederbörligt arfskifte, å de omyndiges vägnar, godkändt af Joh: Friberg och Eskel Heljesson. Från Mamselle Fougstedt inlämnades skriftligt bifall till den begärda lysningen samt från Handlanden J. Fougstedt som äldste broder och förmyndare och N: Fougstedt yngste broder medgifvande till äktenskapet. Han 41 år. Hon 40.»

Detta var ju dock bara parets lysningsnotis, och huvudfrågan kvarstod – men denna notis måste ju innebära att paret faktiskt vigdes i Kågeröd. Så var fanns då vigselnotisen, om den inte fanns i vigselboken 1844-1862? Jag snokade vidare i Kågeröds kyrkoarkiv, och hittade ännu en volym, CI:8, som tydligen var en duplett för åren 1857-1873. Jag hade dock inget större hopp om att hitta vigselnotisen där, eftersom den ju saknades i den huvudsakliga vigselboken, så döm om min förvåning när jag bläddrade mig framåt från första lysningen den 8 oktober 1858 – och hittade parets vigsel, den 13 november 1858:

b2ap3_thumbnail_Vigseln-1858.jpgb2ap3_thumbnail_Vigseln-1858.jpg

»Vigdes i Stenestad vagnm: Enkl: Johannes Friberg i Vram och Mamsell Charlotte Fougstedt i Bauseröd» (Kågeröds kyrkoarkiv, vol. CI:8, 1857-1873, sid. 35. Bild: ArkivDigital).

Vigseln fanns alltså i Kågeröds kyrkoarkiv hela tiden, dock inte i vigselboken utan i duplettboken. Varför har vigseln missats? Har det att göra med att brudens bror Ola Fougstedt (1812-1876) var klockare i Kågeröd vid tidpunkten? Och varifrån kommer den märkliga uppgiften att vigseln ska ha skett i annexförsamlingen Stenestad, när bruden bodde i Bauseröd i Kågeröds socken? (tilläggas kan att vigseln inte finns antecknad i någon av Stenestads kyrkoböcker vid samma tid). Den lilla vigselnotisen väcker många frågor, men besvarar i varje fall en – frågan om var och när Charlotte Fougstedt gifte sig med Johannes Friberg – och är inte minst en viktig påminnelse om att uppgifter ibland bara finns i duplettböckerna.

Fortsätt läs mer
  1550 Träffar
  1 Kommentar
Senaste kommentar i detta inlägg
Ted Rosvall
Tack Markus för denna intressanta introduktion till Dublettböckernas förlovade land. Efter att ha läst din blogg kom jag att tänka... Läs mer
fredag, 18 mars 2016 09:49
1550 Träffar
1 Kommentar

Kvinnorna i gruvan

Kvinnor har alltid arbetat, tro inget annat. Inte bara som pigor och bondhustrur utan på alla möjliga andra sätt. Men i arkiven syns det sällan, oftast inte alls.


Någon gång kring sekelskiftet 1900 togs den här bilden på de anställda vid tändsticksfabriken i Västervik. Som ni ser arbetade en hel del kvinnor där. Förmodligen var de allihop kyrkbokförda som döttrar och hustrur. Bilden finns på väggen bakom kassan på Västerviks museum.

På tisdag är det internationella kvinnodagen, kanske till skillnad mot alla andra dagar på året som verkar vara mansdagar. Speciella dagar brukar ju hållas för att lyfta fram minoriteter i samhället, men kvinnor har inte varit i minoritet, tvärtom. För ett år sedan meddelade SCB att vi för första gången sedan 1749 har fler män än kvinnor i Sverige. Så varför vi har en kvinnodag i stället för en mansdag har naturligtvis andra orsaker, som bekant.

Kvinnors arbete är mer eller mindre osynligt i arkiven. Kvinnor och barn räknades bara, och bokfördes i kyrkböckerna, i förhållande till mannen, husbonden. Först en bit in på 1900-talet, när även gifta kvinnor blivit myndiga 1921, finns deras yrken i församlingsböckerna. Då hittar jag både tändsticksarbeterska, bodbiträde och affärsbiträde, sömmerska, telefonist, kappsömmerska (hon hette Johanna Lovisa Lindell och var verksam i Västervik på 1910- och 1920-talet), kafébiträde, städerska med mera i Västerviks församlingsbok.

bruksmuseet i Åtvidaberg finns en utmärkt fast utställning om arbetet på orten under historisk tid. Här tas kvinnornas arbete upp. Ett par hundra kvinnor och barn arbetade under sommarhalvåret med skrädning av malmen, vilket innebär att de sorterade den brytna malmen i sådant som var rikt nog för att vidareförädlas och sådant som var för dåligt. Ett hårt manuellt arbete i anslutning till gruvan och som jag knappast hade föreställt mig att kvinnor sysslade med i större skala. En av dessa skrädningsarbetare var Maria Helena Frängqvist vid Bersbo gruvor. Läs om henne, hon är värd att minnas.


Illustration från bruksmuseet i Åtvidaberg som visar kvinnors och barns arbete med skrädning.


Bild från den fasta utställningen på bruksmuseet i Åtvidaberg.

På Uppsala universitet finns en grupp forskare som arbetar för att få fram mer information om kvinnors arbete tidigare under historien. Man hämtar information från till exempel domböcker där människors arbetsuppgifter beskrivs och lägger in det i en databas. Den är sökbar på nätet och finns här. Den omfattar uppgifter från 1550 till sekelskiftet 1800. Databasen heter Gender and work. I årets upplaga av Släktforskarnas årsbok kan du läsa mer om detta.

Ämnet kvinnors arbete kommer jag att återkomma till, var så säker. Till exempel till de kvinnor vars yrken faktiskt syns i arkiven. En av dem är spinnerskan Johanna Sundman som var verksam i Västervik under tidigt 1800-tal där hon står med sin yrkestitel i mantalslängden 1819. Hon är då 30 år och sjuklig. Hon sitter inte på något spinnhus utan ingår i klädvävaren Carl Lönnebergs hushåll. Kanske är hon den enda kvinnan i den här längden som står med eget yrke och inte bara som piga, hustru, änka eller dotter.

Fortsätt läs mer
  1935 Träffar
  1 Kommentar
Senaste kommentar i detta inlägg
Chris (Kerstin) Bingefors
Tack, Eva, för tipset om databasen!
söndag, 06 mars 2016 11:34
1935 Träffar
1 Kommentar

Släktforskningslänkar

b2ap3_thumbnail_Trd.jpgb2ap3_thumbnail_Trd.jpg

En bra släktforskare vet att man ska använda primärkällor i sin forskning, men den bästa släktforskaren vet att det finns genvägar dit – varför gå över ån efter vatten? På internet finns mängder av nyttiga register och databaser som kan spara massor av tid, de flesta av dem fritt tillgängliga utan vare sig inloggning eller abonnemang. Jag använder själv allsköns sökingångar i min släktforskning, sökingångar som många släktforskare inte verkar känna till. Jag tänkte därför dela med mig av dessa utmärkta register och databaser, som gör livet så mycket enklare för en släktforskarnörd.

Demografiska Databasen Södra Sverige (DDSS)

För oss som släktforskar i Skåne och Blekinge är Demografiska Databasen Södra Sverige (DDSS) ett utmärkt hjälpmedel – jag vet inte hur många timmars sökande jag sparat genom att knappa in namn och årtal i sökfälten. Databasen fylls på med nya poster efterhand, och i skrivande stund innehåller den 1 592 282 födelse-, vigsel- och dödsnotiser från Allerum till Östra Vram. Man kan även söka på in- och utflyttade i församlingarna Ekeby, Frillestad, Halmstad, Hässlunda, Hög, Kågeröd, Kävlinge, Sireköpinge och Stenestad till och med 1894, samt botanisera i databaserna Sveriges Skepplistor, Karlskrona Sjömansdatabas och Öknamnsdatabasen för Örkeneds socken. Än så länge har DDSS bara registrerat födda och döda i Skåne och Blekinge, men i gengäld finns där en databas över alla vigslar i Halland till och med 1860 – ett resultat av Hallands Släktforskarförenings mångåriga registreringsarbete.

Blekinge Släktforskarförenings register

En annan förening som gjort sina register fritt tillgängliga är Blekinge Släktforskarförening, och dessa hittar man via deras hemsida. Föreningens eldsjäl Björn-Åke Petersson (som tyvärr avled 2014) arbetade exempelvis i många år på ett attestregister, som jag själv haft stor nytta av när jag spårat släktingar som flyttat omkring i Blekinge.

Släktdata 

Om vi lämnar södra Sverige och förflyttar oss norrut hittar vi Släktdata, en ideell förening med målet att skriva av och indexera så många kyrkböcker som möjligt samt göra dem fritt tillgängliga för släktforskare. I skrivande stund innehåller databasen hela 7 947 278 poster, framförallt ur västgötska, bohuslänska och dalsländska kyrkoböcker, men de senaste åren har registreringen utökats till hela Sverige. I deras databas kan man göra många intressanta fynd, och tack vare Släktdata har jag själv lyckats spåra många av mina dalsländska förfäder.

ArkivDigitals register 

Om vi återvänder till Skåne finns där ännu en ovärderlig resurs, nämligen ArkivDigitals register. Vigselregistret till och med ca 1800 är en fantastisk sökingång för oss med förfäder i Skåne, men där finns även ett register över bevarade klockaremål i Lunds stift 1680-1891, bouppteckningsregister, frigivna fångar 1876-1910 och glädjekvinnor i Malmö 1874-1902. För många av bouppteckningarna har man även registrerat arvingar och närvarande släktingar, så det är väl värt en sökning om man har släkt i Skåne.

FamilySearch 

En databas som ibland kan kännas lite rörig, men där man faktiskt kan göra revolutionerande fynd är FamilySearch. Jag har tidigare berättat om hur jag till slut fann min anfader Daniel Appelqvists ursprung, ett av många genombrott som varit möjliga genom denna fantastiska resurs. Jag har även lyckats spåra mängder av släktingar i USA eftersom en sökning hos FamilySearch även ger träffar i folkräkningar, värvningslistor, Social security death index och andra amerikanska källor, och tack vare de många avfotograferade handlingarna i databasen har jag till och med kunnat forska i peruanska kyrkoböcker – det ni!

Gravar.se 

Om man vill lokalisera sina släktingars gravar i Sverige är Gravar.se en perfekt start. Det är långt ifrån alla, men i varje fall väldigt många svenska gravar som finns registrerade i denna databas. Ibland hittar man även uppgifter om yrke och annat intressant, och alltid exakta uppgifter om gravens plats på den aktuella kyrkogården, med kvarter- och gravnummer.

Find A Grave 

Om man har släktingar som fått sin sista vila i USA (eller ja, numera ingår gravar över hela världen) ska man absolut börja sitt sökande i databasen Find A Grave. I skrivande stund innehåller den 141 miljoner poster, ofta med fotografier på gravstenarna, genealogiska uppgifter och intressanta länkar med kompletterande uppgifter.

Centrala Soldatregistret (CSR) 

Ryttare och soldater i släkten är spännande, men det är inte alltid helt lätt att lokalisera dem bland alla regementen och kompanier. Då är Centrala Soldatregistret en ypperlig sökingång, som hela tiden fylls på med nya knektar. Databasen omfattar de soldater och ryttare som antogs mellan åren 1682–1901, och den fylls inte bara på med jämna mellanrum utan nya uppgifter tillkommer för redan registrerade knektar. Den innehåller 39 indelta regementen från Andra Livgrenadjärregementet till Östgöta regemente, och med hjälp av de registrerade uppgifterna brukar det inte vara några problem att söka sig vidare till originalkällorna.

Tabellverket på nätet 

Ibland kan man behöva komplettera eller kontrollera uppgifter i släktträdet, och då är Tabellverket på nätet en ovärderlig resurs. Tabellverket grundades 1749 som föregångare till Statistiska Centralbyrån (SCB), och sedan många år finns Tabellverkets folkmängds- och mortalitetstabeller 1749-1859 registrerade och fritt sökbara online. Tabellverket kallas de statistiska formulär som prästerna fyllde i och skickade in till Tabellkommissionen under åren 1749 till 1859. Materialet är alltså en sekundärkälla, men ibland kan det fungera som primärkälla – om notiser glömts bort, kyrkoböcker saknas och så vidare. Tabellverkets material är faktiskt den enda källan till två av mina förfäders dödsår, den ena av dem Ludvig Fredriksson i Lyngby socken. Tack vare denna församlings tidiga husförhörslängder fick jag veta att han föddes omkring 1708, men att hitta dödsdatumet var däremot svårare. När jag följde honom framåt hittade jag honom nämligen senast i mantalslängden 1776 (upprättad i november 1775) men i 1776 års husförhörslängd fann jag bara »Ludvigs änka». Han bör alltså ha dött under året 1776, men finns inte antecknad i dödboken. Enligt Tabellverkets mortalitetstabeller avled dock en man mellan 65 och 70 år gammal i Lyngby av ålderdoms bräcklighet 1776, men eftersom någon sådan person inte finns i dödboken det året måste det ju vara Fredrik Ludvigssons död som förts in i 1776 års mortalitetstabell. Kanske noterade prästen dödsfallet på en löslapp som togs med i statistiken, men sedan slarvades bort? Vi lär aldrig få veta, men tack vare Tabellverket vet vi i alla fall när Ludvig Fredriksson slutade sina dagar.

Fortsätt läs mer
  4610 Träffar
  0 Kommentarer
4610 Träffar
0 Kommentarer

Databaser för alla

Nu blir det reklam för Arkiv Digital men det får ni stå ut med. Det jag skriver om nu kan jag ju inte låtsas att det handlar om något annat.

På Släktforskardagarna i Nyköping presenterade Arkiv Digital sin nya version av programmet AD online, version 2.0. Den är ännu inte klar men man kan prova en förhandsversion om man redan har ett konto. Jag tror att programmet fortfarande är under utveckling.

Den nya versionen laddade jag ner när jag kom hem från Nyköping och har nu använt den en hel del. När det gäller kyrkböckerna och andra arkivhandlingar märker jag ingen större skillnad, utom att gränssnittet har fått nytt utseende. Men det bästa med det nya programmet är sökning i register, som är en helt ny funktion. Man har börjat med Sveriges befolkning 1950. Det är ett sökbart register, alltså en databas där uppgifterna skrivits in. Man skiljer alltså på avfotograferade arkivhandlingar och sökbara databaser, precis som hos SVAR. När du är inloggad väljer du om du vill söka i arkivhandlingar (som i det gamla programmet) eller i register.

1950 års folkräkning har jag redan haft stor nytta av. Här kan jag hitta personer som levde 1950 och som är födda så pass sent att någon födelsebok inte finns tillgänglig digitalt eller om jag inte känner till födelseförsamlingen. I våra tjugo socknar i Tjust varierar slutåret för de digitaliserade födelseböckerna mellan 1894 och 1939, många slutar på 10- eller 20-talet. Det innebär att jag nu kan hitta dem som är födda i glappet mellan den senaste digitaliserade födelseboken och 1950. Om jag letar efter en person som levde 1950 kan jag hitta hen i registret från folkräkningen 1950 och därifrån också gå vidare via direktlänk till födelseboken i rätt församling, om den finns avfotograferad. Mycket bra, tycker jag.
 
Hela familjen finns med i folkräkningen 1950. Det gör att jag kan hitta föräldrarna till de allra flesta födda efter 1935 men också många födda från cirka 1930, de som fortfarande bodde hemma då. Nej, jag har ingen skärmdump här som visar hur en sökträff ser ut för de sökningar jag hittills gjort har visat nu levande personer i familjebilden. Ni får titta själva, nu eller senare.

Vet jag födelseförsamling och har abonnemang på SVAR kan jag också gå till SCB-arkivet och leta, när födelsebok saknas (SCB-registren finns numera också hos AD för åren från slutet av 30-talet och fram till sekretessgränsen 1944). Där står ju det födda barnets namn och föräldrarna och så får jag gå till kyrkböckerna sedan. Det är en start även om det är avskrifter och inte en primärkälla. Givetvis ska man också komma ihåg att folkräkningen 1950 inte heller är en primärkälla. Även folkräkningen 1960 ska komma på Arkiv Digital, enligt en artikel i HD.

Anledningen till att jag är särskild glad för detta register i nya AD online är att det ger mig ett nytt och mycket användbart verktyg som jag kan använda obereonde av teknisk plattform. Jag har Mac och jag har en så ny dator att den inte har någon CD-läsare. Jag kan alltså inte använda Sveriges dödbok, Begravda i Sverige, folkräkningsskivorna med flera släktforskningsdatabaser. Dessa är stängda för oss Macanvändare och för allt fler PC-användare med nya datorer.  Det vill säga om jag inte skaffar ett program för att skapa en virtuell PC i min Mac plus en Windowslicens plus en CD-läsare... Det är kostsamt och obekvämt. Därför är Arkiv Digitals nya registerlösning så himla bra. Jag skulle till exempel väldigt gärna vilja kunna använda Sveriges dödbok (via USB-minne) men kan alltså inte det utan att betala betydligt mycket mer än andra släktforskare.

Fast det finns ljus i mörkret. Senaste versionen av Sveriges dödbok finns numera på USB-minne (men fortfarande bara för PC) och Riksarkivet ger också ut vissa av sina CD-skivor i en ny version för Mac, nämligen Sveriges befolkning 1880, 1910 och 1990 samt Rotemannen 2 (Sveriges befolkning 1910 finns även på USB-minne). Så det rör på sig åt rätt håll i den tekniska utvecklingen för släktforskare.

Jag har i flera sammanhang på senare år tagit upp detta, att släktforskardatabaser sitter fast i en snart föråldrad teknik. Jag menar att alla databaser som finns på CD-skivor behöver göras tillgängliga på USB-minne redan idag, som ett första steg. Men snart försvinner väl USB-ingångarna på datorerna också och all överföring ska ske trådlöst.

Den enda rätta lösningen är tillgång via nätet och abonnemang, så att alla släktforskare kan ta del av de databaser man vill, oberoende av typ av dator. Då spelar det ingen roll om jag har en Mac eller PC eller en padda eller annan surfplatta eller vill söka via min mobil. Gränssnitten finns ju redan, både i Arkiv Digitals nya program och i de sökbara databaserna i SVAR:s abonnemang.

Det jag allra helst önskar mig nu är den släktforskningsportal som diskuteras inom förbundet, där jag via abonnemang kan ta del av många olika databaser från de olika släktforskarföreningarna. Jag hoppas innerligt att man i föreningarna inser vart framtiden bär och inte tror att släktforskare ska fortsätta köpa CD-skivor i all framtid, för så kommer det inte att bli. Jag betalar väldigt gärna en avgift för att få söka i en lokal eller regional databas på nätet, per sökning eller per månad eller hur man nu vill lösa det. Men som det är idag har jag ingen nytta av alla dessa CD-skivor över huvud taget, och jag vet att jag inte är ensam om att vara i den här situationen.

Kanske tycker du att det är bara att byta till en PC. Men jag har aldrig haft något annat än Mac under de runt 30 år jag haft egen dator så det är inte aktuellt för mig. Och allt annat jag jobbar med fungerar så bra så på Mac.

Bilden överst har ingenting med texten ovan att göra, den har jag med bara för att det ska vara en fin ingångsbild med en människa på. Den lille pojken är fotograferad kring förra sekelskiftet och levde förhoppningsvis 1950, då han bör ha varit drygt 50 år gammal. Om jag visste vad han heter skulle jag i så fall kunna hitta honom i registret. Vem han är vet jag inte, så känner du igen honom eller bilden får du gärna berätta det för mig. Han kallades Tjalle och var sommarbarn hos släktingar till min pappa på torpet Stenaljung utanför Rolfstorp i Halland i början av 1900-talet. Ingen i släkten vet längre vem han var.


 

Fortsätt läs mer
  3905 Träffar
  9 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Eva Johansson
Givetvis är möjligheten till kontinuerlig uppdatering av innehållet också en viktig faktor i argumenten för att ha databaserna til... Läs mer
söndag, 04 oktober 2015 12:23
Bernt Hansson
Nu har jag inte Mac men jag antar att du har en USB-ingång, så då är det väl bara att köpa en extern DVD/CD-läsare, 349 kronor är ... Läs mer
söndag, 04 oktober 2015 14:49
Eva Johansson
Nej, det är inte så dyrt. Men då skulle jag ändå inte ha nytta av mer än de fyra CD-skivor som SVAR nu konverterat för Mac. Jag ty... Läs mer
söndag, 04 oktober 2015 21:33
3905 Träffar
9 Kommentarer

Nicolai eller Nikolai? Fel i databaser

Register, databaser och publika släktträd är alla fantastiska hjälpmedel och genvägar i forskningen, men de ska förstås användas med försiktighet. Ibland insmyger sig fel, oftast på grund av att uppgifter förvanskats under en persons levnad. Det är lätt hänt att en siffra i födelsedatumet förväxlas i samband med en flyttning eller att födelseförsamlingen plötsligt ändras, varefter den felaktiga uppgiften följer personen till graven.
När jag började forska för två decennier sedan fanns väldigt få av dessa hjälpmedel och ytterst lite 1900-talsmaterial var tillgängligt. Att följa äldre släktingar var därför mödosamt. Särskilt svårfunna var min mf fars båda systrar: Edit Maria, född 25 augusti 1891 och Anna Ingeborg, född 18 april 1899, vilka båda såg dagens ljus i Nyköpings Sankt Nicolai. Det tog mig över 15 år att hitta deras giftermål, barn och dödsdatum.

b2ap3_thumbnail_Sveriges-Ddbok-4-5-6.jpgb2ap3_thumbnail_Sveriges-Ddbok-4-5-6.jpgDe tre senaste versionerna av Sveriges Dödbok, här fotograferade på mitt köksbord

Men, säger då vän av ordning, det var väl bara att leta rätt på Edit och Anna i Sveriges Dödbok? Nu är materialet är inte bättre än det underlag som finns till hands. Om uppgifter saknas i underlaget så blir det också en lucka i dödboken.

Efter ett mycket långt telefonsamtal med min morfars släktforskande syster Gudrun fick jag veta att hennes faster Anna nog var bosatt i Linköping och hade en dotter Rut som var jämnårig med Gudrun. Raskt gick jag igenom födelseböckerna i Linköpingsförsamlingarna tills jag så hittade lilla Rut. Tidigare hade jag gått bet på att hitta faster Anna  på Sveriges befolkning 1970, men det visade sig bero på att hon dog redan 1969 i Linköping. I den senaste versionen av Sveriges Dödbok, 1901- 2013, har Anna korrekt födelsedatum, men "ingen uppgift om födelseort". Eftersom jag numera har kunnat följa faster Anna från föräldrahemmet till Linköping, återfunnit vigseln och de båda barnens födelsenotiser samt följt familjen så långt sekretessreglerna medger i församlingsböckerna, är jag säker på att den Anna Ingeborg född 18 april 1899 som är änka efter "min" Annas make, också är identisk med min morfars faster Anna.

Edit var knepigare att följa. Som 15-åring blev hon piga hos sin moster, men flyttade två år senare till Hällefors. Sex år senare återvände hon till Nyköpingstrakten och arbetade i två år vid Harg gårds i Helgona. Där gifte hon sig 1916 och flyttade sedan åter till Bergslagen med sin make. Så småningom bosatte sig makarna i Hudiksvall, och där avled Edit 1981. Så långt jag kunde följa familjen, till 1930-talets slut, anges hennes födelseort till Nikolai, Södermanlands län, medan hennes make är född i Hällefors, Örebro län. Vid någon senare flytt noteras även Edit såsom född i Örebro län, så i Sveriges Dödbok 1901- 2013 anges hon vara född i Örebro Nikolai. Felet finns redan i Sveriges befolkning 1950.

Varken Anna eller Edit hade alltså korrekt födelseförsamling i Sveriges Dödbok. För Annas del saknades ju uppgift helt och behövde kompletteras, och för Edits del behövde församlingen - eller snarare länet - rättas. Vad gör man när man är helt säker på vilken en saknad uppgift är, eller att någon uppgift blivit felaktig? Använd Rätta-knappen! Läs de tydliga instruktionerna, fyll i den uppgift du önskar rätta, uppge källa och skicka in.

Arbetet med Namn åt de döda pågår. Nästa version planeras omfatta åren 1860 till 2017 eller 2018. Du kan göra en insats genom att registrera de döda i en församling åren 1860- 1900. Mitt älskade Södermanland ser nästan ut att bli först klart, men i många andra landsändar behövs frivilliga. Läs på länken ovan hur du adopterar en församling, vilka församlingar som ännu är lediga och hur registreringen sedan går till. Din insats kommer att glädja tusentals entusiastiska forskare!

Fortsätt läs mer
  2061 Träffar
  0 Kommentarer
2061 Träffar
0 Kommentarer

Bland epitafier och begravningsvapen

Äldre tiders adliga begravningar var storslagna tillställningar med nästan kunglig ståt, där man med hjälp av »christelig Lijk-Predikan», »hederlig Process och Högförnämbligit Medföllie», fanor och begravningsvapen lyfte fram den dödes börd och anor när kistan fördes till familjegraven. Begravningsvapnen bestod av ett huvudbanér, som bars före den döde, samt anvapen som bars på ömse sidor om kistan. Antalet anvapen berodde på hur många anor den döde kunde räkna på fäderne och möderne, men vanligast var sexton anvapen. Huvudbanéret var ursprungligen ganska blygsamt, men det växte med tiden och nådde sin höjdpunkt omkring år 1700 – den bekante fältmarskalken Erik Dahlberghs (död 1703) huvudbanér var till exempel över två och en halv meter högt! Efter begravningsakten hängdes vapnen upp över den dödes grav eller i en annan kyrka med koppling till den döde, och i många kyrkor och museer förvaras ännu dessa begravningsvapen som minnen över adelns ståtliga likprocessioner.

b2ap3_thumbnail_Ehrenborg.jpgb2ap3_thumbnail_Ehrenborg.jpg

Över norra porten i Lunds domkyrka hittar man ett sådant huvudbanér (ovan), som bars genom Lunds gator då Richard Ehrenborg (1655-1700) fördes till sitt sista vilorum. Han var professor i juridik men tillhörde även adliga ätten Ehrenborg, och som adelsman förärades han givetvis en ståtlig begravning. Huvudbanéret flankeras av två figurer som bär anvapnen, och i den gyllene kartuschen kan man läsa att »Hans Kongl. May:ts trotienare och Juris professor vid Kgl. Academien i Lund den Vellborne och Höglärde Herren Herr Richard Ehrenborg är född på Spannerup d. 2 Januarii åhr 1655 och blef död her i Lundh d. 27 Martii 1700». De flesta huvudbanér innehåller sådana genealogiska uppgifter, och kan därför vara en viktig källa för släktforskare.

b2ap3_thumbnail_2015-08-03-16.24.41.jpgb2ap3_thumbnail_2015-08-03-16.24.41.jpg

Nu är det ju emellertid långt ifrån alla släktforskare som har adel i släktträdet, men i kyrkorna hänger även mängder av minnestavlor och epitafier (från grekiskans epi, »till», och taphos, »grav») över allt från präster och handelsmän till militärer och klockare. I Sankt Nikolai kyrka i Simrishamn lät till exempel rådmannen Petter Mörck (död 1710) år 1709 uppsätta ett epitafium över sina tidigare bortgångna hustrur, och eftersom Simrishamns kyrkoböcker börjar först 1724 är uppgifterna på epitafiet (bilden ovan) ovärderliga för släktforskare:

»Detta Epitafium Hafwer Fordom Ehreborne och wälförståndige H: Rådman Petter Petterson Mörck Låtit förferdiga uthi Set Lefwande Lif, Gudz Nampn Till ära, Gudz Huus Till Prydna, Sina Liffz Arfwingar Till Äro Minne för sig och sina 2ne Hustrur, och aflat med den Första Hustrun 2ne Sönner och en Dotter, och Med Den andra en Son som blef wid födslen dödh uthij des Moders 50de åhr, alle Theras Siällar äro uthi deras Frelsares Jesu Siöte Har intett dödz Qual rörer them, men deras Lekamen Huilar her i grafwen Till den yttersta Dommen, då theras återlösare Jesus skal them upwäckia Till Ewinnerligit Lijf. ANNO 1709:»

På de flesta epitafier finns även porträtt, utförda av mer eller mindre talangfulla konstnärer. Här nedan syns till exempel Anne Jacobsdatter (död 1675) tillsammans med sina makar Peter Uppendick (död 1654) och Jens Torsen (död 1686), båda borgare och handelsmän i Ystad, och de sammanlagt sex sönerna och tre döttrarna med bedjande händer och blomkransar i håret. Familjen fick sitt vilorum i Sankta Maria kyrka i Ystad där även epitafiet uppsattes på en pelare i mittgången, och i över trehundra år har familjen fromt blickat ner mot kyrkans besökare.

b2ap3_thumbnail_2015-08-03-11.46.29.jpgb2ap3_thumbnail_2015-08-03-11.46.29.jpg

I utkanten av mitt släktträd hittar man överstelöjtnanten och kommendanten Daniel Ramfelt (1634-1705). Han fick sin sista vila i Silvåkra kyrka där även huvudbanéret (se nedan) hängdes upp, men det har sedermera flyttats till Lunds universitets historiska museum. Tyvärr är inskriptionen sedan länge förstörd, och det är numera bara det ståtliga lejonet på vapenskölden som avslöjar att det tillhör ätten Ramfelt. Epitafier i Skåne och Blekinge kan emellertid kompletteras med hjälp av Lunds domkapitels arkiv, där serien FIIja (»Uppgifter i vissa ämnen insända av prostar och kyrkoherdar») innehåller »Kyrkornas märkvärdigheter». Detta är förteckningar som prästerna i Lunds stift sände in till biskopen, och som innehåller avskrifter samt mer eller mindre detaljerade beskrivningar av kyrkornas tillhörigheter anno 1830. I denna serie hittade jag en förteckning från kyrkoherden i Silvåkra, som berättade att det på kyrkans norra vägg hängde ett stort vapen »med många krigsinstrumenter utsiradt» och påskriften

»Konlig Majestetz Bestalter Öfverstelieut: aff Cavall:e vid Adelsfahnan och Commend: på Malmö Slott, Den välborne Herrn H:r Daniel Ramfelt, föd:de A:o 1634 d: 10: Jul: Dödde A:o 1705 d: 26: Jani: på Malm:o Slott, som har lefvat i 70 år 6 månad, och 10 dagar».

b2ap3_thumbnail_Ramfelt1.jpgb2ap3_thumbnail_Ramfelt1.jpg

Hur ska man egentligen veta vilka begravningsvapen och epitafier som finns bevarade? En person som varit framsynt inom detta område är släktforskaren Jonas Magnusson. Sedan några år tillbaka driver han hemsidan Epitafier.se och Facebook-gruppen Svenska Epitafier, där tanken är att frivilliga krafter ska inventera och registrera de begravningsvapen, minnestavlor och epitafier som hänger i kyrkor, museer och slott runt om i Sverige. Jonas Magnusson utnämndes nyligen till Årets Eldsjäl 2015 av Sveriges Släktforskarförbund, bland annat med hänvisning till Epitafier.se, och det är inte svårt att förstå när man ser vilket jobb han lagt ner. Som han själv skriver på hemsidan är det emellertid användarna som står för den största arbetsinsatsen, för inventeringen sker inte av sig själv och dessutom är ju begravningsvapnen och epitafierna utspridda över hela landet. Det krävs därför gemensamma insatser för att ro projektet i land, och jag har själv spenderat åtskilliga sommardagar i kyrkor runt om i Skåne. Bidra du också, och hjälp årets eldsjäl med att bygga upp denna fantastiska genealogiska resurs!

 

Referenser:

»Begravningsvapen», i Kulturen : en årsbok till medlemmarna av Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, 1939.

Begravningsvapen (Wikipedia).

Epitafium (Wikipedia).

Fortsätt läs mer
  2632 Träffar
  4 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Carin Olofsson
Är det mina ögon det är fel på eller finns det bara två flickor med kransar i håret? Hittar inte den tredje.Vad jag hört är att om... Läs mer
fredag, 14 augusti 2015 11:09
Elisabeth Nyhammer-Gustavsson
Jag tror inte att de med kransar i håret är flickor. Flickorna bör vara de två flickorna längst till höger som är lite äldre samt ... Läs mer
fredag, 14 augusti 2015 23:13
Markus Gunshaga
Jag tolkar det också som att de två gossarna med blomkransar i håret har avlidit i unga år, men tyvärr ger epitafiet inga andra le... Läs mer
lördag, 15 augusti 2015 11:13
2632 Träffar
4 Kommentarer

Bloggare

Ted Rosvall
224 inlägg
Eva Johansson
194 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
46 inlägg
Helena Nordbäck
32 inlägg
Gästbloggare
10 inlägg