Var bodde de?

Helgerum där jag bor var fram till 1925 ett större gods. Då avstyckades slottet med slottsparken från själva gården, en stor skogsgård på flera hundra hektar mark. Helgerum var ett säteri med många anställda och många torpare.

Nej, jag är inte godsägare. Vi hyr en lägenhet i ett hus som byggdes som arbetarbostad 1918 och vi flyttade hit från stan (Västervik) 2009. Idag är det tre lägenheter i huset, från början var det fyra. Ytterligare ett hus med fyra lägenheter byggdes samma år, de är snarlika men det andra är ett enfamiljshus sedan länge och numera fritidshus.

Här om dagen pratade jag med en granne om hur mycket folk det var förr i tiden på en så här stor gård och så mycket mer liv. Idag är vi 14 vuxna här och tre barn. För 150 år sedan får jag det till 96 personer när jag räknar i husförhörslängden (AI:15 1861-65). Det är både barn och vuxna, kanske hälften av varje. Det var en hel del ogifta anställda och en del äldre.


Bild från Västrums hembygdsbok. Arbetsfolket på Helgerums gods är fotograferade en sommarmorgon 1918,
när de väntar på att vällingklockan ska ringa igång dagens arbete. Jag räknar till 16 personer, och de här männen
och unga pojkarna har säkert både hustrur, mödrar, föräldrar, systrar och bröder som också bor här då.
Den äldre mannen i hatten till höger är min mans farfar och ett par av de andra är hans söner.


Grannen och jag pratade också om var folk bodde förr. Det måste ha funnits flera bostadshus som nu är borta. Var låg de? Var bodde folk? Det undrar jag.

Godsägaren bodde på slottet och troligen också guvernanten, bokhållaren, pigorna och betjänten. Kanske också inspektorn? Jag vet var rättarfamiljen, kusken och trädgårdsmästaren bodde, de husen finns kvar ännu. Men statarna, de gifta drängarna och arbetskarlarna, murardrängen och trädgårdsdrängen med sina familjer? Det kryllade ju av folk.

I husförhörslängderna ser jag att det fanns tio familjer på gården vid mitten av 1800-talet, familjer som det inte går att koppla till något särskilt hus som t ex rättarbostaden eller trädgårdsmästarvillan. Så här fortsätter det en bra bit in på 1900-talet, med nio-tio familjer som varken är torpare eller att mannen har ett yrke kopplat till en särskild tjänstebostad.

Av de två arbetarbostadshusen som byggdes 1918 ligger det ena på grunden efter ett äldre bostadshus. Kanske är det så också för vårt hus, men jag har aldrig hört talas om det. I stället ska det ha legat ett uthus ungefär här.


Överst: Helgerums slott och rättarebostaden. Slottet byggdes på 1750-talet och rättarebostaden 1857.
Underst: De två husen som byggdes som arbetarebostäder för tillsammans åtta familjer 1918. Vi bor i det vänstra.

Torpen har jag någorlunda koll på, och de är ett kapitel för sig. Flera är skyltade efter en tidigare torpinventering och andra har jag hittat rester efter i skogen. Torpen står ju också med sina namn i husförhörslängderna men statare, arbetskarlar och gifta drängar som inte var torpare, var bodde de med sina familjer? Att folk bodde trångt vet vi ju och det var nog inte ovanligt med mer än en familj i en bostad. När jag går ute i markerna här omkring spanar jag ofta efter spår efter var folk kan ha bott eller spår efter andra hus. Det är skog ganska tätt inpå tomten och kanske har det varit öppen mark och hus där det sedan fått växa igen. På några ställen har jag sett stenar som ligger på rad och som uppenbarligen är ditlagda av människor. Egentligen tror jag att de flesta sådana lämningar är efter lador och andra uthus, snarare än bostäder. Tyvärr har jag inte hittat någon detaljerad karta mellan 1788 och 1925 för just den här gården, så därför blir det mycket gissningslek.


Alldeles vid sidan om en väg ligger de här stenarna på rad, några hundra meter från gården. Har det stått ett hus här tro?
Förmodligen ingen bostad för det finns inga rester efter någon skorstensmur. Den kan förstås ha forslats bort men
troligare är nog att det varit en lada eller annat uthus. När jag först såg dessa stenar tänkte jag att det kan vara resterna
av en väg, men den leder bara till en bergknalle.


När maken och jag var ute och såg oss omkring idag upptäckte vi den här stenkanten med en parallell rad
lite längre bort. En husgrund av något slag. Intill finns en grop som kan ha varit en jordkällare. Detta är ganska
nära den del av gården där ladugårdar tidigare stått.


Några meter bort ligger tegelstenar kvar. Almviks tegelbruk är ett lokalt tegelbruk norr om Västervik, idag industrimuseum.


Vid teglet ligger den här gamla skon. Vem har gått i den? Kanske dansat? För den är nött så det blivit hål i sulan.
Kanske har den bara råkat hamna här, efter att något djur dragit fram den.


Men spännande och roligt är det. Jag tror att många släktforskare gör som jag, ger sig ut i markerna och letar spår efter dem som levt före oss. En hel del gamla torp och gårdar är ju övergivna och borta idag, men rotar man lite i det vissna fjolårsgräset eller kikar in bland snåren så kan resten av en husgrund finnas där. Kanske inte alltid efter bostadshuset men efter en lada, en loge, en jordkällare eller ett brygghus. Och gamla stengärdsgårdar finns det gott om, särskilt här i Småland.

Allra bäst är förstås att ha en gammal karta om det finns en. Bra hjälpmedel för att lära sig förstå vad man ser är Niklas Cserhalmis bok "Fårad mark".

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Årsmötet - fest eller pest?
Svartrockar

Relaterade inlägg

 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild