Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 2041
  • 0 Kommentarer
  • Skriv ut

Välkommen, Mr Death!

Välkommen, Mr Death!

Minns ni den berömda sketchen om "Mr Death" i Monty Python-filmen The Meaning of Life. Några vänner har samlats till en måltid när LIEMANNEN plötsligt knackar på. Ingen i sällskapet förstår att det är döden som har kommit för att hämta dem, utan bjuder in honom varefter en absurd och mycket brittisk konversation vidtar. Till sist överbevisas de om att det är laxpastejen som har haft ihjäl dem varefter de som lydiga spöken snällt följer med Mr Death. 

Idag har vi släktforskare också anledning att hälsa döden välkommen, denna gång i form av den sjunde upplagan av SVERIGES DÖDBOK, som häromdagen släpptes. Tidigare versioner av denna monumentala databas har varje gång hälsats med jubel av släktforskare, historiker och andra normalt nyfikna. Det skall dock sägas att Sveriges dödbok 2017 endast är en förhandsversion inför den finala produkten om kanske ett år eller så.

b2ap3_thumbnail_dodboken_cd_dvd_2017-justerad-3.jpg

Förhandsversionen innehåller 11.3 miljoner poster med uppgifter om avlidna i Sverige från 1860-2016. Frivilliga medarbetare i projektet "Namn åt de döda" har kompletterat databasen med ca: 1.7 miljoner poster från åren 1860-1900, samt hundratusentals tillägg för perioden 1900-1970. Dessutom har tillkommit 285.000 poster från åren 2014-2016 ur Försäkringskassans databas. Cirka 70.000 inskickade rättelser är tillagda och sökbara. [Rötter]

Men, säger vän av ordning, allt detta finns ju redan hos Ancestry, nämligen i deras databas Sverige, urval av uppgifter om avlidna, 1840-1942:

b2ap3_thumbnail_Urval.PNG

Mja ... Ja och nej och kanske! Till synes börjar Ancestrys dödbok 20 år tidigare, men än så länge förefaller den tidiga perioden bara innehålla ett fåtal poster från en begränsad del av landet. Å andra sidan fortsätter Sveriges Dödbok där Ancestry slutar med ytterligare nästan 75 år (1943-2016). Finns det några andra skillnader mellan resurserna?

  • Valet av källmaterial! Ancestry använder sig nästan uteslutande och svårbegripligen av Statistiska Centralbyråns avskrifter vilka, förutom att vara svårlästa, inte alls är lika fullständiga och pålitliga som originalböckerna. Dessutom är de ju per definition just avskrifter och innehåller därmed en automatisk risk för avskriftsfel. Projektet NAMN ÅT DE DÖDA använde sig i början också av SCB:s avskrifter men det var för att man på många håll förvägrades tillgång till originalkällorna.

 

  • Kompletteringarna! Sveriges Dödbok hade redan från början höga ambitioner och nöjde sig inte med de sparsmakade uppgifterna i dödböcker och avskrifter. Här skulle på olika sätt kompletteras: Födelseort, Namn som ogift, Datum för civilståndsändring och mycket annat. Detta tilltag kritiserades hårt när det begav sig. Fundamentalisterna bland källkritiker menade att det inte är tillåtet att i efterhand förvanska ett källmaterial, inte ens om resultatet blir bättre.  Dessa bonusuppgifter gör emellertid materialet än mer fylligt och sökbart och idag är det knappast någon som piper ... Några motsvarande förbättringar finns inte hos Ancestry.

 

  • Sökbarheten! Ancestrys sökmeny är inte dålig och innehåller flera utmärkta filter och kombinationsmöjligheter. Men ingenting kan jämföras med Johan Gidlöfs geniala och blixtsnabba menyer och funktioner. Här är vi svenskar rejält bortskämda och det är bara att lyfta på hatten för datasnillet på Stockholms Stadsarkiv. Johan har förmågan att se vilka sökbehoven är och sedan snickra ihop de verktyg som behövs. Jag minns när förbundet för ett dussin år sedan skulle ta fram en CD-version av Emigrantdatabasen EMIBAS. Under ett samtal med Johan försökte jag framföra behovet av att, förutom en vanlig träfflista och enskilda poster, också kunna se vilka som reste tillsammans, familjegrupper o.s.v. Några snabba skisser på ett blädderblock och problemet var löst.

 

  • Plocklistorna! Förbundets och Johan Gidlöfs adelsmärke! Denna möjlighet att kunna browsa sig igenom alla namn, även de geografiska, tillför en dimension och en sökbarhet som få andra produkter erbjuder. Med tanke på all de namnvariationer och avskriftsfel som finns, utgör dessa listor ofta skillnaden mellan framgång och motgång.

 

  • Excerpisterna! Med risk för att bli kallad för alla möjliga fula namn, måste det ändå sägas: Svenska excerpister är, måste vara, skickligare på att rätt tyda och tolka svensk text, svenska person- och ortsnamn, än vad aldrig så dugliga medarbetare i Indien eller Pakistan någonsin kan bli. Det behövs "svenska ögon" för att få till goda svenska databaser. Ingen skugga över de flitiga fingrarna i låglöneländerna, men deras utgångsläge är verkligen inte det bästa. Det borde Ancestry och de andra drakarna inse, och snarast tillföra resurser så att åtminstone de värsta grodorna måtte korrigeras.

 

Så välkommen, Sveriges Dödbok 7 (Förhandsversionen) - Välkommen Mr Death!

 

Kommentarer