Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 1196
  • 2 Kommentarer
  • Skriv ut

Vad är ett mensalhemman?

Vet du vad ett mensalhemman är? Kanske inte. Och det visste inte jag heller förrän här om dagen. Då kom jag att släktforska om folk på gården Skeglinge nr 10 i Skeglinge socken i sydvästra Skåne. Det är inte min släkt utan jag forskade åt en kund. Kundens släktingar var under en tid brukare på denna gård. Jag funderade på om det kunde finnas någon information om gårdarna i Skeglinge, t ex hos hembygdsföreningen eller av någon som bor i området idag. En googling gav bland annat träff i NAD där det finns en arkivhandling som heter "Täckdikningsplan över eklesiastika lönebostället 1/4 mtl Skeglinge nr 10, Skeglinge socken, Frosta härad, Malmöhus län." Hmmm... eklesiastik, det borde vara kyrkans gård, men de brukar ju kallas kyrkohemman. Så jag kollade vidare.

En annan träff tog mig till boken "Svenska orter: atlas över Sverige med ortbeskrivning / Del I: ortbeskrivning" från 1932, som är inscannad av Projekt Runeberg. Där finns beskrivningar i text av olika platser, bland annat Skeglinge socken. Och här står det att gård nr 10 är ett mensalhemman. Enligt Förvaltningshistorisk ordbok och Nordisk familjebok, uggleupplagan är ett mensalhemman en gård som anslås som en extra gård till prästens försörjning, utöver prästgården. En sorts annexgård.

Annexgård kallas denna gård även i kartbeskrivningen från enskifteskartan 1806. Skeglinge nr 10 ägs då av kyrkoherde Ekelund och brukas av Ola Månsson. Enligt lantmätarens beskrivning är "tomten rymlig, åbyggnaden passabel" och har "en närbelägen hage där finnes någon plantering". Det var säkert en fin gård.


Kartan från 1764 visar en oskiftad by med alla gårdarna samlade i kyrkbyn.


Kartan från 1764 gjordes med anledning av en inägodelning. Här är det fortfarande små tegar i remsor. Det måste ju ha varit ganska opraktiskt, egentligen, så som bönderna hade det förr.


Enskifteskartan från 1806. Nu är det bara kyrkan och två gårdar kvar i byn, nr 7 och nr 10. Klockaren har en liten lott i gården, vid sockengränsen.


Enligt den beskrivande texten till enskifteskartan från 1806 ägdes gården nr 1 av prästen och övriga gårdar utom nr 10 av baron Ramel och greve Dücker.


Den häradsekonomiska kartan från 1910. Då fanns det bara ett skolhus där kyrkan tidigare legat. Gården nr 10 ligger precis ovanför skolan.


Detta kan möjligen vara det gamla mensalhemmanet Skeglinge nr 10, bakom minnesmärket över Skeglinge gamla kyrka, om bilden är tagen åt det hållet. Bild från Wikipedia, foto: Richard Johansson.

Skeglinge gamla medeltidskyrka revs på 1870-talet, sedan en ny kyrka byggts i grannförsamlingen Borlunda och som användes som gemensam kyrka för de båda socknarna. Om det var två präster, eller bara en, vet jag inte. Det här är väldigt små församlingar men förmodligen bodde det en hel del folk här för det var många gårdar i byarna. Ifall det fortfarande var två präster behövdes kanske en extra annexgård för att försörja dem.

Det är sådant här som är en del av tjusningen med arkivforkning. En stöter på något som bara måste förklaras, och får ny kunskap på köpet. Så nu vet ni vad ett mensalhemman är.

Alla kartbilder kommer från Lantmäteriets historiska kartor, en verklig guldgruva. Liksom Projekt Runeberg.

Taggad i: Kunskap

Kommentarer

  • Christer Kalin
    Christer Kalin måndag, 07 augusti 2017

    Från SAOB:
    http://www.saob.se/artikel/?seek=mensalhemman&pz=1#U_M577_237554

    Mensalgods-/hemman var alltså anslagna till prästbordets och prästens underhåll. Av latinets mensa = bord.
    Det fanns även fabricagods, som var anslagna till kyrkans underhåll och byggande.
    Ofta grundade sig båda kategorierna i donationer gjorda under den katolska tiden.

    hälsningar Christer

  • Eva Johansson
    Eva Johansson måndag, 07 augusti 2017

    Christer: Ja, det stämmer bra. Det är intressant med dessa gamla begrepp som en kan stöta på ibland.

  • logga in först för att lämna en kommentar