Rötterbloggen
Rötterbloggen

Tunna blodsband

I tidigare bloggar har jag diskuterat tre olika sätt att härleda släktskap från en förfader eller förmoder (s.k. linjer). Det var antingen genom endast män (patrilinjär linje), endast kvinnor (matrilinjär linje) och genom såväl män som kvinnor (kognatisk linje).

Den som på det ena eller andra sättet håller på med släktforskning med hjälp av DNA ser direkt att räknandet av släktskap antingen genom endast män eller endast kvinnor svarar hyggligt mot två av de tre DNA-test som släktforskare idag använder. Det patrilinjära släktbegreppet svarar (nästan) mot hur den manliga könskromosomen Y ärvs (YDNA). Skillnaden är att en dotter hör till sin pappas släkt enligt detta begrepp men inte ärver någon Y-kromosom från sin pappa. Det matrilinjära släktbegreppet svarar däremot exakt mot hur mitokondrie-DNA ärvs från mamma till barn (mtDNA).

Det gör att en stamtavla konstruerad efter det patrilinjära eller matrilinjära begreppet med traditionell släktforskning i arkiv kan testas med hjälp av ett Y-test eller ett mitokondrie-DNA-test. Det kräver förstås tillgång på relevanta testpersoner. De senaste årens har vi sett att många intressanta släktforskningsresultat kunnat etableras med DNA-tester.

Både YDNA och mtDNA ärvs alltså på olika sätt från föräldrar till barn, men barnen ärver inte alltid exakt föräldrarnas DNA. Ibland inträffar mutationer. Vi har alltså vad vi kan kalla »blodsband« med våra föräldrar men det YDNA och mtDNA vi får behöver inte vara helt identiskt. Sannolikheten för mutationer är dock liten då YDNA kan förväntas ändra sig vart 130:e år och mtDNA endast vart 2000:e år.

Merparten av vårt DNA är dock det autosomala som finns i alla våra 23 kromosompar. Autosomalt DNA ärvs slumpmässigt från såväl mamma som pappa. Man skulle kunna tro att det DNA-test för att identifiera det autosomala som släktforskare använder väl skulle svara mot det kognatiska släktbegreppet. Så är det dock inte riktigt.

Vi ärver nämligen inte säkert detta autosomala DNA i lika delar från båda föräldrar. De bidrar visserligen med hälften var av det DNA varifrån vårt eget kommer, men när det överförs får vi dels inte säkert lika delar från föräldrarna och dels DNAt kan dessutom rekombineras genom att det bryts upp i block; DNA från stora kromosomer och DNA från kvinnor rekombineras oftare. Eftersom vi inte säkert ärver lika andelar från våra föräldrar kan det därför bli så att  vi efter några generationer kanske inte alls har DNA från en ana.

Vilken är sannolikheten att vi inte har något DNA alls från en specifik ana säg n generationer tillbaka? Efter drygt tio generationer närmar sig den sannolikheten 100%. Se Bild 1. Om vi väljer en slumpmässig ana i generation tio har vi alltså nästan säkert inget DNA från den anan.

Hur många anor i generation n har vi faktiskt ärvt DNA ifrån (genetisk släktskap)? Vi vet att antalet anor (genealogisk släktskap) i en antavla ökar exponentiellt i antalet generationer. I generation n är det 2n personer i antavlan om vi bortser från anförluster. Antalet personer som vi faktiskt ärvt DNA ifrån ökar dock bara (ungefärligen) linjärt. Se Bild 2.

Bild 1. Källa: Graham Coop.04bild1 prob zero blocks

Bild 2. Källa: Graham Coop.04bild2 num genetics vs genealogical ancs

Under försommaren har många personer fått ett brev om att de härstammar från kung Gustaf Eriksson (troligen 1496–1560). Om vi tar det som utgångspunkt och antar att varje generation är 30 år så levde Gustaf Eriksson för ungefär 15 generationer sedan. I den 15:e generationen finns (utan anförlust) 32 768 personer i en antavla. De datorsimuleringar som Bild 2 bygger på visar dock att vi bara ärvt DNA från 968 personer (i genomsnitt) i den generationen.

Vi ärver visserligen allt vårt DNA från våra förfäder, men när vi blickar allt längre tillbaka blir blodsbanden snabbt tunnare än antalet anor. Detta i den speciella meningen att vi troligen inte alls delar DNA med en slumpmässigt vald ana (säg) 10–15 generationer tillbaka.

Det blir alltså en smula paradoxalt: Det kan vara så att vi inte ärvt något DNA från en person i vår antavla, men om den personen inte hade existerat så hade inte heller vi gjort det.

Källhänvisning: Uppgifterna om mutationshastigheterna är hämtade från Peter Sjölunds bok Släktforska med DNA. Handbok 9, Sveriges släktforskarförbund, 2018. LIBRIS-ID: 18316025. ISBN: 9789188341006. Bilderna samt uppgifterna som baseras på dem kommer från Graham Copps vid Population and evolutionary genetics, University of California, Davis. Uppgifterna återfinns på hans blogg (https://gcbias.org/2013/11/11/how-does-your-number-of-genetic-ancestors-grow-back-over-time/ [besökt 2018-09-14]).

lundholm beskuren blogg2Michael Lundholm. Foto: Petter Karlberg/RiksbankenMichael Lundholm är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har släktforskat av och till sedan 1971. Han är född 1959, bor i Vällingby i Stockholms Västerort, har tre vuxna barn och är särbo med två bonusbarn. Genom åren har han haft ett flertal uppdrag inom släktforskarrörelsen, bland annat som ordförande i Svenska Genealogiska Samfundet och styrelsemedlem i Genealogiska Föreningen och Sveriges släktforskarförbund. Michael Lundholm är dessutom årets mottagare av Viktor Örnbergs hederspris. Nu har vi glädjen att få presentera honom som gästbloggare under en tid här på Rötter.

Min stora släkt
Tre systrar ...
 

Kommentarer 3

Ingrid Bergström den onsdag, 19 september 2018 08:32

Nära 100%, men kan väl inte vara 100? Det man har måste komma från någon? Hur långt bort som helst.

Nära 100%, men kan väl inte vara 100? Det man har måste komma från någon? Hur långt bort som helst.
Jarmo Uusitalo den onsdag, 19 september 2018 13:49

Kurvorna gäller den totala mängden DNA, för y-kromosomen och mitokondrie-dna gäller andra regler. De ärvs (i stort sett oförändrade) från endast en förälder och det är därför de används för att följa rena fäderne- och mödernelinjer.
I övrigt kan man göra jämförelse med ett lotteri, någon vinner, men chansen att det är en viss bestämd lottköpare är väldigt liten. Varje gen kommer från en bestämd person, men att den kommer från en viss på förhand bestämd person är väldigt liten.

Kurvorna gäller den totala mängden DNA, för y-kromosomen och mitokondrie-dna gäller andra regler. De ärvs (i stort sett oförändrade) från endast en förälder och det är därför de används för att följa rena fäderne- och mödernelinjer. I övrigt kan man göra jämförelse med ett lotteri, någon vinner, men chansen att det är en viss bestämd lottköpare är väldigt liten. Varje gen kommer från en bestämd person, men att den kommer från en viss på förhand bestämd person är väldigt liten.
Anders Klarbring den fredag, 21 september 2018 10:02

Att tillväxten av antalet genetiska anor är linjär (verkar inträffa efter ungefär 12 generationer) innebär att antalet sådana anor i varje generation är konstant. Man kan då undra vad denna konstant har för värde? Men den som kommer ihåg sin matematikundervisning vet att detta ges av lutningen (eller derivatan för att anknyta till en nylig inte helt lyckat debattartikel) av den senare delen av den prickade kurvan i Bild 2. Eftersom Graham Coop faktiskt ger en ekvation for denna del av kurvan kan vi alltså få antalet genetiska anor per generation genom derivering. Resultatet blir 66. Detta kan verka lite lågt: har för mig att jag sett siffran 120 på andra ställen? Men hur som helst är storleksordningen given och den är nog betydligt lägre än vad många skulle gissa?

Att tillväxten av antalet genetiska anor är linjär (verkar inträffa efter ungefär 12 generationer) innebär att antalet sådana anor i varje generation är konstant. Man kan då undra vad denna konstant har för värde? Men den som kommer ihåg sin matematikundervisning vet att detta ges av lutningen (eller derivatan för att anknyta till en nylig inte helt lyckat debattartikel) av den senare delen av den prickade kurvan i Bild 2. Eftersom Graham Coop faktiskt ger en ekvation for denna del av kurvan kan vi alltså få antalet genetiska anor per generation genom derivering. Resultatet blir 66. Detta kan verka lite lågt: har för mig att jag sett siffran 120 på andra ställen? Men hur som helst är storleksordningen given och den är nog betydligt lägre än vad många skulle gissa?
Redan registrerad? Logga in här
Guest
18 oktober 2018
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Ted Rosvall
233 inlägg
Eva Johansson
203 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
47 inlägg
Helena Nordbäck
37 inlägg
Gästbloggare
18 inlägg