Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 5862
  • 0 Kommentarer
  • Skriv ut

Tolv miljoner "nya" döingar

Tolv miljoner "nya" döingar

Databasjätten Ancestry.com strikes again! I torsdags sjösattes en ny databas om 12 miljoner poster, som fått namnet:

Sweden, Indexed Death Records, 1840-1942

 

Den svenskspråkiga versionen, Ancestry.se, framhärdar med sina aningen oviga översättningar, i det här fallet: Sverige, urval av uppgifter om avlidna, 1840-1942. Vad är då detta? Jo, precis som det låter, ett megaregister över svenska dödsfall under mer än 100 år, ett komplement (konkurrent ?) till Sveriges dödbok. Som ivrig släktforskare kastar man sig omedelbart in i denna nya resurs för en testdrive. Fokus för mig ligger givetvis på tiden före 1901, då Sveriges dödbok tar vid, och i synnerhet före 1880, då Sveriges befolkning 1880 brukar avgöra vilka det är lönt att söka efter. Vad har jag då för hopplösa fall före 1880? Fram med pärmar, anteckningar och utskrifter! Var finns frågetecknen, var är alla de försvunna släktingarna, de som man så länge trott rymt till främmande land eller gått upp i rök? 

Klang och jubel och fröjd!

Testdriven blir till en nattlig orgie, där jag löser det ena problemet efter det andra. Försvunna personer uppenbarar sig plötsligt på oväntade platser och, innan man hinner säga killevippen, fylls irriterande tabelluckor igen. Här ett exempel:

b2ap3_thumbnail_vastervik004_20170415-104429_1.jpg

Pigan Maria Lovisa Widegren föddes 1806 i Västervik (bild ovan) som fjärde barn till trädgårdsarbetaren och betjänten Sven Wigren (1765-1824) från Dalhem och Lisa Edenholm (1771-1849) från Västra Ed. Eftersom det i Västervik fanns en betydande familj med namnet Widegren, förbättrades det enkla Wigren så småningom till Widegren i kyrkoböckerna. Maria Lovisa och hennes fem syskon lever enkelt och strävsamt. Maria Lovisa får tre utomäktenskapliga barn, men gifter sig aldrig. Måhända är det en och samme man som är far till barnen, kanske en sjöman av något slag, som redan är gift eller av andra skäl förhindrad att gifta sig med henne. Barnen är Carl Fredrik Widegren (1833), Sophia Albertina Widegren (1836) och Emilia Charlotta Widegren (1842). Sonen skrivs 1854 in i Västerviks sjömanshus, där jag har läst mig till att han tar hyra på ett fartyg med destination England. Som jag har letat efter den gossen i allsköns engelska och amerikanska register, dock utan resultat. Emilia flyttar 1858 till Stockholm och är sedan dess försvunnen.

Så meddelar Västerviks husförhörslängd, att Maria Lovisa tillsammans med dottern Sophia år 1860 också avflyttar till Stockholm. Okänd församling, så klart, och att ge sig in i Stockholms djungel av församlingar på jakt efter försvunna pigor och drängar får nog betraktas som överkurs. I över fyrtio år har jag försökt, men gått bet. D.v.s. dottern Sophia har jag faktiskt, tack vare befolkningsskivorna, hittat. Övergiven av sin man, gasarbetaren Hans August Molin från Kristianstad, drar hon sig fram i Stockholm, ofta kallad "hushållerska", samt avlider i Stockholm/Hedvig-Eleonora 1904. Men modern och syskonen har gäckat alla mina ansträngningar.

En titt i det nya dödregistret hos Ancestry löser på tolv röda sekunder samtliga problem. Så här står det:

Maria Lovisa Widegren, 55, * ca 1807 + 1862 5/3 Norrköping, Östergötland

Raskt in i Norrköpings dödböcker och där, i Olai församling, finns hon ju. Kyrkoböckerna hjälper mig att åla mig bakåt i tiden. Vistelsen i Stockholm, där hon fått arbete hos en slaktarmästare Nilsson, blev mycket kort. Samma år flyttar hon med sin arbetsgivare ut till Fredriksdal i Siklaö, och sedan bär det således av mot Norrköping, där dottern Sophia då är bosatt, och där Maria Lovisa året därpå avlider. 

Då söker vi väl också efter de försvunna barnen, och si:

Carl Fredrik Widegren, 31, * ca 1834 + 1865 16/9 Katarina, Stockholm 

Emilia Carolina Widegren, 30, * ca 1843 + 1873 4/4 Hedvig Eleonora, Stockholm

Carl Fredrik vistas på Allmänna Försörjningsinrättningen och avlider där av "Morbus brighti" - en njursjukdom, som även tog livet av systern.

b2ap3_thumbnail_Allmnna-Frsrjningsinrttningen-p-Fleminggatan-2.jpg

Allmänna Försörjningsinrättningen på Fleminggatan 22 i Stockholm [Stockholmskällan]

Att Emilia fått fel mellannamn, Carolina i stället för Charlotta, förklaras av att den som  för SCS:s räkning skrev av Hedvig-Eleonoras dödbok 1873 helt enkelt skrev fel. Detta sätter fingret på de problem som även var uppenbara när Ancestry senast gjorde en satsning på det svenska källmaterialet, det stora födelsregistret: All Sweden, Indexed Birth Records, 1860-1941. Det är märkligt att Ancestry, när man bestämmer sig för att genomföra dessa storslagna indexeringsprojekt, konstant väljer fel källa. Hellre än att indexera de riktiga födelse- och dödböckerna "nöjer man sig" med SCB:s avskrifter. Detta trots att man, via Genlines bilder, numera har tillgång till alla originalböcker, åtminstone vad beträffar det äldre materialet. Detta är ett utomordentligt dåligt val eftersom

  1.  Avskrifterna är just avskrifter, och därmed kanske felaktiga från början
  2.  Handstilen i avskrifterna ofta är forcerad och trött och därmed än mer svårläst
  3.  Avskrifterna ibland har förkortningar, exempelvis initialer, i stället för fullständiga namn
  4.  Uppgifterna, särskilt kring födslar, saknar de kompletterande detaljer om t.ex. faderskap, som kan ha tillkommit efter det att avskrifterna  gjordes
  5.  Avskrifterna saknar de utmärkta sidhänvisningarna till husförhörslängden
  6.  SCB:s material är digitaliserat från mikrofilmer och/eller mikrokort och är därmed av sämre kvalitet och än mer svårläst än material som nydigitaliserats

En fördel med att använda SCB-materialet är att samtliga födelse- och dödböcker finns med, även sådana som man kanske i hastigheten glömmer bort, nämligen de från militära, icke-territoriella, sjukhus, barnbördshus, ålderdomshem, arbetsinrättningar, fängelser och religiösa enheter. Men det är i så fall också den enda fördelen. Varför? O, varför, kära Ancestry rådfrågar ni inte någon svensk expert, mig till exempel eller någon landsarkivarie eller så, innan ni väljer material för era i övrigt fantastiska indexeringsprojekt? 

För fantastiskt är faktiskt detta nya register, trots alla brister, för nästan alla släktforskare. Perioden 1901-2013 har vi ju redan tillgång till, med betydligt säkrare och mer fyllig information än vad Ancestry erbjuder, och delar av materialet från 1860-1900 väntar vi ju nu med spänning på. Men än så länge är perioden 1840-1900 jungfrulig mark för oss som törstar efter "nya" döingar.

Perioden 1840-1860 tycks bara vara påbörjad och det förefaller som om det finns betydande luckor även i det senare materialet. Ancestry brukar publicera sina nya register i omgångar, varför vi får hoppas på ännu fler poster så småningom. Likaså är länkningen till SCB-bilderna långt från färdig.

Nu hinner jag inte skriva mer! Måste fortsätta botanisera i Sweden, Indexed Death Records, 1840-1942 

b2ap3_thumbnail_Richard_Linderum_Sitzender_Mnch-Botaniker.jpg

  Richard Linderum:  Sitzender Mönch-Botaniker

 

Kommentarer