Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 609
  • 0 Kommentarer
  • Skriv ut

Synd och skam

Idag, lördag den 11 november 2017, är det Arkivens Dag. Precis som det brukar vara denna lördag i november varje år.

Årets tema är "synd och skam". Det kan förstås innebära mycket, men något som i stort sett alltid inneburit en skam och ansetts som syndigt är ju att få barn utan att vara gift. Och det var kvinnan som ansågs syndfull och den som skulle skämmas. Männen gick oftast fria från skamstämpeln. I många fall bidrog prästerna till att skambelägga kvinnan, t ex som i Vreta Klosters församling 1758. Dessutom fick många barn känna skammen det innebar att kallas oäkting.

De allra flesta släktforskare har förmodligen i sitt släktträd ett barn fött utanför äktenskapet och med i kyrkboken okänd far. Förmodligen var fadern känd i många fall men nekade.

I mitt eget släktträd har jag inte en enda person med okänd far. Är det unikt? Säkert inte, men kanske ovanligt. Det finns någon född lite före äktenskapet men trolovningsbarn och att föräldrarna sedan gift sig ganska snart och fått fler barn.

Jag har funderat på det ibland. Har jag extremt skötsamma släktingar? Ja, kanske det. Visst borde det funnits något barn med en ogift mor utan erkänd far till sitt barn i de tidigare släktleden? Men så är det inte.
 
Detta gäller alltså i rakt bakåtstigande led. Ingen av mina förfäder och förmödrar har en okänd far, även om någon kvinna kan ha fått ett barn med okänd far tidigare eller senare i livet. Så i mitt släktträd finns det en far till varje barn. Syskon har jag inte forskat på.

På min mammas sida är de flesta släktgrenar kartlagda till 1600-talet så där dyker det nog inte upp någon okänd far även om jag skulle hitta ytterligare någon generation. Där finns det i stället flera personer med okänd mor men känd far på 1600-talet och det beror förstås på att prästen inte skrivit upp kvinnans namn i födelseboken.

På min pappas sida är en del grenar ännu outforskade i de tidigaste kyrkböckerna så där kan det förstås tillkomma någon med ogift mor och okänd far. Det får vi se. 

Själv var jag ogift mor när äldste sonen föddes på 80-talet men i vår tid är det ju inte längre skambelagt, tack och lov.

Glöm nu inte att besöka närmaste arkiv idag!


Många barn har växt upp med frånvarande och okända fäder, inte minst förr i tiden, och fått skamstämpel som oäktingar. Det här är inte mina släktingar utan en bild från Bohusläns museums bildsamling, tagen i Gustafsberg 1894. Fotograf är Per Gustaf Bergin. Bildlicens: public domain.

Kommentarer