Rötterbloggen
Rötterbloggen

Släkt, släktnamn och Svenska släktkalendern

Svenska släktkalendern (SSK) är en publikation som kommit ut under olika huvudmannaskap sedan 1911. SSK använder en väldigt märklig släktdefinition för de släkter man publicerar: »I SSK redovisas i varje artikel en grupp kvinnor och män som har ett gemensamt ursprung på fädernelinjen bakåt i tiden. Metoden är sådan för att enskilda individer inte ska upprepas i mängder av olika artiklar, eftersom varje person härstammar från många olika släkter. Nämnda grupp sammanfaller mer eller mindre med dem som bär eller är födda med rubrikens släktnamn. I de fall som personer vidareför exempelvis sin mödernesläkts namn eller har upptagit exempelvis sin farmors eller styvförälders släktnamn redovisas också de (om namnet i fråga är det aktuella släktnamnet), liksom adopterade med efterkommande.«

För det första kan man konstatera att man utgår från en agnatisk släktdefinition. Det är inte så konstigt eftersom den är vanlig. Den är också rimlig för en publikation som SSK som systematiskt publicerar släkter. Motiveringen är att individer annars skulle redovisas i många olika släkter (om definitionen varit annorlunda får man anta).

För det andra följer en rad undantag från huvudregeln om agnatisk härstamning. Det handlar om att en person kan ha antagit exempelvis sin mammas eller farmors släktnamn. Av det skulle man kunna tro att den släktdefinition man i själva verket använder innebär att släktens medlemmar delar kognatisk härstamning och släktnamn. Vi skulle kunna kalla det en kognatisk namnsläkt.

Men så är inte fallet eftersom en person kan räknas till släkten (i vart fall redovisas inom den) om han eller hon antar en styvförälders släktnamn, alltså även om personen har helt annan kognatisk härstamning jämfört med övriga i släkten. Att adopterade ska räknas till en släkt definierad på härstamning oavsett vilken definition man använder anser jag vara självklart.

I inledning av SSK finns dock ytterligare en bestämning av släktbegreppet: »Det finns en möjlighet att publicera samtliga släktmedlemmar med det aktuella släktnamnet genom tiderna.« Här finns alltså en föreställning om en släkt, men det bara är de med ett visst namn som redovisas.

SSK:s definition av vad som är en släkt som ska publiceras i SSK står därför vid sidan av vad som är någon av de vedertagna definitionerna av en släkt; patrilinjär, matrilinjär respektive kognatisk linje. Det är heller inte vad jag ovan kallat en kognatisk namnsläkt. En konsekvens blir också att en person trots allt i praktiken kan komma att redovisas under flera släkter. Inte heller verkar det som agnatiska släktmedlemmar utan aktuellt släktnamn redovisas.

Det är självfallet var och en, även SSK, fritt konstruera egna släktdefinitioner för olika ändamål. Den här röriga släktdefinitionen är dock olycklig då SSK säkert har en normbildande funktion med sin utgivning. För en »institution« som SSK kan man därför kräva tydlighet med vad som gäller, att definitionen är klar och begriplig. Man kan också kräva att definitionen följs. Så visar sig inte heller vara fallet eftersom SSK 2018 publicerat en matrilinjärt definierad släkt. Här saknas alltså såväl gemensam agnatisk härstamning som namngemenskap. Jag tycker det i och för sig är lovvärt att publicera matrilinjärt definierade släkter, men det är inte det SSK säger sig göra.

När man nu alltså börjat redovisa matrilinjära släkter (i vart fall en) förfaller det rimligt att man gör en kraftig översyn av den släktdefinition som man säger sig använda för publiceringarna. Först och främst borde man se till att den blir klar och begriplig. Personligen skulle jag dessutom gärna se att man öppnade upp för olika släktdefinitioner. Det borde inte vara orimligt att använda alla de tre vanliga definitionerna (patrilinjära, matrilinjära och kognatiska linjer) och det som jag ovan kallade kognatisk namnsläkt parallellt och redovisa enligt vilken definition den aktuella släkten redovisas. Därmed så skulle man visserligen principiellt öppna för att kunna redovisa en person under flera släkter, men eftersom man i praktiken redan öppnat den dörren med den egna röriga släktdefinitionen spelar det knappast någon större roll. Det är beklagligt att redaktionen inte tagit utgivningen av den matrilinjära släkten som skäl för en sådan översyn.

Källhänvisning: Det första citatet kommer från hemsidan http://www.svenskaslaktkalendern.se som besöktes 2018-08-28. Det andra citatet kommer från SSK 2018 sid. 6

lundholm beskuren blogg2

 

Michael Lundholm är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har släktforskat av och till sedan 1971. Han är född 1959, bor i Vällingby i Stockholms Västerort, har tre vuxna barn och är särbo med två bonusbarn. Genom åren har han haft ett flertal uppdrag inom släktforskarrörelsen, bland annat som ordförande i Svenska Genealogiska Samfundet och styrelsemedlem i Genealogiska Föreningen och Sveriges släktforskarförbund. Michael Lundholm är dessutom årets mottagare av Viktor Örnbergs hederspris. Nu har vi glädjen att få presentera honom som gästbloggare under en tid här på Rötter.

 

Att bygga en kyrka...
Äntligen!
 

Kommentarer 3

Anders Pemer den tisdag, 23 oktober 2018 14:16

SSK:s huvudprincip verkar för mig vara ganska enkel, men den har aldrig beskrivits just så: Man följer ett släktnamn, oavsett hur det ärvs. När agnatiska grenar av samma släkt antar andra namn, eller förändrar stavningen till en specifik egen version, blir det avgränsat som en egen släkt med det namnet (t ex Essén/Esseen, Devall m fl stavningar med uttal med kort a/de Wahl m fl stavningar med uttal med långt a).

Agnatiska medlemmar av den publicerade släkten som tappat släktnamnet medtas så länge de bär patronymika, men inte från och med att patronymika "fryser" till fasta "son-namn", eller nya släktnamn antas. Se Devall/de Wahl-publiceringen 2016 för en lång rad nya där ej medtagna släkter, samt den som det har visat sig felaktiga hänvisningen till artiklarna Jansson från Skokloster med Askäng och Saxeby 2010.

Det tycker jag blir ett ganska okej släktbegrepp, men det borde säkert kunna formuleras bättre. Och givetvis kan det diskuteras om det är ett optimalt begrepp. Men det är så jag brukar ställa upp artiklar om släkten XX också. Alla agnatiska ättlingar genom tiderna, oavsett vad folk har hetat, och alla grenar där styvbarn och döttrars barn och liknande vidareför släktnamnet XX, eller släktnamnet på sin gren av "ur-släkten" XX.

I övrigt brukar det väl noteras i artiklar när det är alla släktmedlemmar genom tiderna som publiceras, och säkerligen det stora undantaget med den matrilinjära släkten i nya årgången (som jag inte har införskaffat och sett än).

SSK:s huvudprincip verkar för mig vara ganska enkel, men den har aldrig beskrivits just så: Man följer ett släktnamn, oavsett hur det ärvs. När agnatiska grenar av samma släkt antar andra namn, eller förändrar stavningen till en specifik egen version, blir det avgränsat som en egen släkt med det namnet (t ex Essén/Esseen, Devall m fl stavningar med uttal med kort a/de Wahl m fl stavningar med uttal med långt a). Agnatiska medlemmar av den publicerade släkten som tappat släktnamnet medtas så länge de bär patronymika, men inte från och med att patronymika "fryser" till fasta "son-namn", eller nya släktnamn antas. Se Devall/de Wahl-publiceringen 2016 för en lång rad nya där ej medtagna släkter, samt den som det har visat sig felaktiga hänvisningen till artiklarna [i]Jansson från Skokloster med Askäng[/i] och [i]Saxeby[/i] 2010. Det tycker jag blir ett ganska okej släktbegrepp, men det borde säkert kunna formuleras bättre. Och givetvis kan det diskuteras om det är ett optimalt begrepp. Men det är så jag brukar ställa upp artiklar om släkten XX också. Alla agnatiska ättlingar genom tiderna, oavsett vad folk har hetat, och alla grenar där styvbarn och döttrars barn och liknande vidareför släktnamnet XX, eller släktnamnet på sin gren av "ur-släkten" XX. I övrigt brukar det väl noteras i artiklar när det är alla släktmedlemmar genom tiderna som publiceras, och säkerligen det stora undantaget med den matrilinjära släkten i nya årgången (som jag inte har införskaffat och sett än).
Anders Pemer den tisdag, 23 oktober 2018 14:17

Ska nyansera mig själv i allra första meningen: "...men den har kanske aldrig beskrivits just så:"

Ska nyansera mig själv i allra första meningen: "...men den har [i]kanske[/i] aldrig beskrivits just så:"
Michael Lundholm den torsdag, 01 november 2018 15:44

Visst kan man definiera ett släktbegrepp som du gör Anders men det är inte det SSK gör. Jag har helt öppen för olika släktbegrepp, vilket jag hoppas min serie gästbloggar visat, som används för olika ändamål. Men då måste man klargöra definitionen tydligt. Nu avviker ju SSK i senaset utgåvan från sin egen röriga defitnition genom att publicera en matrilinjär släkt. Publiceringen är bra tycker jag men ställer ju defitnionerna på hemsidan på kant.

Visst kan man definiera ett släktbegrepp som du gör Anders men det är inte det SSK gör. Jag har helt öppen för olika släktbegrepp, vilket jag hoppas min serie gästbloggar visat, som används för olika ändamål. Men då måste man klargöra definitionen tydligt. Nu avviker ju SSK i senaset utgåvan från sin egen röriga defitnition genom att publicera en matrilinjär släkt. Publiceringen är bra tycker jag men ställer ju defitnionerna på hemsidan på kant.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
17 november 2018
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Ted Rosvall
237 inlägg
Eva Johansson
208 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
48 inlägg
Helena Nordbäck
41 inlägg
Gästbloggare
19 inlägg