Rötterbloggen
Rötterbloggen

Skattelängden från 1571

Älvsborgs lösen är en skattelängd som många släktforskare känner till. Den upprättades dels 1571, dels 1613. I Riksarkivets digitala forskarsal finns dessa skattelängder tillgängliga. De har funnits länge, i mormonernas svartvita filmversion från 50-talet. Men här om dagen fick jag se att åtminstone längderna från 1571 har fotograferats av på nytt, och nu i färg. Alltså lättare att läsa.

Säkert är det en och annan släktforskare som har nytta av dessa längder i sin forskning även om de flesta av oss inte kommer dithän. Dels är det ju ett hopp från de äldsta kyrkböckerna, dels är uppgifterna knapphändiga. Har du med hjälp av kyrkböcker eller mantalslängder lyckats spåra din släkt till de första decennierna på 1600-talet är ändå 1571 en eller två generationer bort. Så hur knyter vi ihop 1500-talsmänniskorna med de senare förfäderna? Jag vet inte, jag har inte i någon släktgren kommit så långt bakåt i min egen forskning. Så vitt jag förstår kan domböcker vara ett steg däremellan.

Mest är jag nog fascinerad av att det alls går att läsa vad skattskrivaren skrivit 1571 och att det är enskilda människor som träder fram här. De hette si och så och bodde på gårdar som ännu finns kvar. Ganska häftigt, tycker jag.

Läs om Älvsborgs lösen på Wikipedia. Läs på Wiki-Rötter

1
Visst är det vackert, inledningsbladet till en av längderna. 1500-talsskriften kan jag inte läsa men någon mer sentida har klottrat dit Tjust härad (och Tuna län), det härad där jag bor. Så här fortsätter jag bläddra mig fram. Bildkälla: Riksarkivet.

2
Jag bor i Västrums socken som 1571 var en del av Gladhammars socken i Tjust härad. Här har jag hittat två ställen jag känner igen. Överst är det Christoffer i Hörtingerum (som ligger mellan Västervik och Verkebäck) som verkar få betala 7 1/2 penning i skatt. Han verkar ha 1 ko, 4 kvigor och 2 får, men vad har han mer? Under honom kommer Jacob i Hultö. Jag skulle säga Jacob på Hultö, om det är den ö som ligger i Skaftetviken och inte så långt från där jag bor. Jag lyckas inte tolka hur många kor han har, för det ser ju ut som antingen 1/12 eller 1 1/2. Hans skatt verkar bli 4 penningar och 7 öre. Bildkälla: Riksarkivet.

3
Anledningen till att jag letade upp Älvsborgs lösen var att jag sökte en uppgift från Linneryds socken i södra Småland. Och då såg jag något intressant. Här är det kvinnor som är skattskrivna för gårdarna, den ena efter den andra. Män finns också, men påfallande många är kvinnor. Elin, Elin, Ingerd, Elin och Elsa. Sedan är det ett namn som jag först trodde är en Elin till men det är förmodligen ett annat namn. De måste väl vara änkor. Någon som vet hur detta kom sig? Varför satt så många änkor kvar på gårdarna 1571? Bildkälla: Riksarkivet.

Supersearch på Stadsarkivet
Spion - ett gammalt yrke
 

Kommentarer 8

Irene Johansson den lördag, 13 oktober 2018 08:32

Hej Eva!

Den sista personen i skattelängden är gångeschredder. Det intressanta är ju också att skrivaren har använt ett blad ur en medeltida missale till ingressen.

Vänliga hälsningar
Lisken/
Irene Johansson

Hej Eva! Den sista personen i skattelängden är [i]gångeschredder[/i]. Det intressanta är ju också att skrivaren har använt ett blad ur en medeltida missale till ingressen. Vänliga hälsningar Lisken/ Irene Johansson
Eva Johansson den lördag, 13 oktober 2018 16:32

Irene: Missale kände jag inte till men googlade nu och förstår vad det är. Men en gångeschredder, vad är det? En vandrande skräddare, alltså en sockenskräddare som vandrade mellan gårdarna? Eller något annat?

Irene: Missale kände jag inte till men googlade nu och förstår vad det är. Men en [i]gångeschredder[/i], vad är det? En vandrande skräddare, alltså en sockenskräddare som vandrade mellan gårdarna? Eller något annat?
Guest - Irene Johansson den lördag, 13 oktober 2018 16:56

Vi tar väl, som så ofta, hjälp av SAOB
GÅNG-SKRÄDDARE. (gång- 1613. gånge- 1638—1658) (†) flyttande l. ambulerande skräddare. Norlind AllmogL 438 (i handl. fr. 1604). Huadh embetesmän som sittia på landet .. skola flyttia in i staden, vndantagandes gånge skreddare och skomakare som till Bondafolkzens nytta arbeta. VRP 1658, s. 1117. —
https://www.saob.se/artikel/?seek=g%C3%A5ngskr%C3%A4ddare&pz=2#U_G1351_196392

Vi tar väl, som så ofta, hjälp av SAOB;) GÅNG-SKRÄDDARE. (gång- 1613. gånge- 1638—1658) (†) flyttande l. ambulerande skräddare. Norlind AllmogL 438 (i handl. fr. 1604). Huadh embetesmän som sittia på landet .. skola flyttia in i staden, vndantagandes gånge skreddare och skomakare som till Bondafolkzens nytta arbeta. VRP 1658, s. 1117. — https://www.saob.se/artikel/?seek=g%C3%A5ngskr%C3%A4ddare&pz=2#U_G1351_196392
Eva Johansson den lördag, 13 oktober 2018 18:43

Ja, då hade jag alltså tänkt rätt.

Ja, då hade jag alltså tänkt rätt.
Bo Persson den lördag, 13 oktober 2018 15:36

Korrigeringar:

Christoffer i Hörtingerum har en förmögenhet bestående av 1 pund koppar, 4 kor, 2 tvåårs kvigor, 5 får, 1 svin samt hästar för 5 mark (d.v.s. 1 st.), för vilket han får betala ("löper penningar") 7 1/2 mark.

Jacob i Hultö redovisar 1 1/2 pund koppar, 3 kor, 8 får, 1 svin samt hästar för 5 mark (1 st.) och betalar 4 mark 7 öre.

Korrigeringar: Christoffer i Hörtingerum har en förmögenhet bestående av 1 pund koppar, 4 kor, 2 tvåårs kvigor, 5 får, 1 svin samt hästar för 5 mark (d.v.s. 1 st.), för vilket han får betala ("löper penningar") 7 1/2 mark. Jacob i Hultö redovisar 1 1/2 pund koppar, 3 kor, 8 får, 1 svin samt hästar för 5 mark (1 st.) och betalar 4 mark 7 öre.
Eva Johansson den lördag, 13 oktober 2018 16:34

Bo: Tack! Nu förstår jag. Det är alltså siffran efter som talar om antalet. Jag funderade faktiskt lite på det men har inte läst i dessa gamla skattelängder förut så jag visste inte riktigt hur det skulle vara.

Bo: Tack! Nu förstår jag. Det är alltså siffran efter som talar om antalet. Jag funderade faktiskt lite på det men har inte läst i dessa gamla skattelängder förut så jag visste inte riktigt hur det skulle vara.
Bo Persson den söndag, 14 oktober 2018 11:17

Beträffande missalet: bladet är taget ur en slaktad volym och använt som omslag till räkenskapen. Riksarkivet har under många år inventerat omslagen och byggt upp en databas över dem. Den är sökbar och återfinns under adressen https://sok.riksarkivet.se/mpo, där också upplysningar kring omslagen lämnas. Se även litteraturhänvisningarna där, särskilt till boken Helgerånet. Från mässböcker till munkepärmar (1993).

Beträffande missalet: bladet är taget ur en slaktad volym och använt som omslag till räkenskapen. Riksarkivet har under många år inventerat omslagen och byggt upp en databas över dem. Den är sökbar och återfinns under adressen [url=https://sok.riksarkivet.se/mpo]https://sok.riksarkivet.se/mpo[/url], där också upplysningar kring omslagen lämnas. Se även litteraturhänvisningarna där, särskilt till boken [i]Helgerånet. Från mässböcker till munkepärmar[/i] (1993).
Eva Johansson den tisdag, 16 oktober 2018 17:31

Tack för din kommentar, Bo! Intressant att sådant finns digitaliserat.

Tack för din kommentar, Bo! Intressant att sådant finns digitaliserat.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
17 november 2018
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Ted Rosvall
237 inlägg
Eva Johansson
208 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
48 inlägg
Helena Nordbäck
41 inlägg
Gästbloggare
19 inlägg