Rötterbloggen
Rötterbloggen

Siffrorna berättar om livet

Vill du veta mer om omständigheter och livsvillkor för dina sedan länge döda släktingar finns mycket information hos SCB, Statistiska Centralbyrån.

En sådan skitsak som toaletter, eller dass eller avträde som de kanske oftast sa förr i tiden. Hur var det med det? Några generationer tillbaka, då var det utedass som gällde. I bostadsräkningarna kom det fram hur det låg till. På 1910-talet hade de flesta familjer inte tillgång till eget dass utan delade med andra. Och hur såg det ut 1960? Svaret finns hos SCB.


Utedasset låg bakom vedbacken på Abrahamsgården i Södra Kyrketorp, förmodligen som på många andra gårdar förr. Likadant var det på det gamla torpet vi hyrde för ett antal år sedan. Fotograf okänd. Bild från Falbygdens Museum, Public Domain.

Andra exempel:
Den svenska befolkningen i USA.
Så mycket potatis skördades i Sverige 1940.
Så många hästar fanns det 1918.
Pengars värde förr.
1869 föddes flest barn i september, de som föddes inom äktenskapet. Kanske kan vi ana varför. De flesta utomäktenskapliga barnen föddes på våren.
Livslängdens förändring över tid, illustreras med 100-åriga Maria Pettersson i Uddevalla 1955.
Förr gifte folk sig på vintern.
Statistisk årsbok 1917. Årsböckerna gavs ut varje år och det enklaste sättet att hitta dem verkar vara att googla på "Statistisk årsbok" plus det årtal du är intresserad av. I dessa finns också jämförelser med äldre tider.


Hur många hästar fanns det i Sverige för hundra år sedan? Foto: Gustaf Ferdinand Hallberg. Bild från Örebro Läns Museum, Public Domain.


Vinterbröllop var vanligt förr, som här i Bodums socken i Ångermanland. Foto: Petrus Hedström Ljungö. Bild från Nordiska Museet, Public Domain.

Den svenska befolkningsstatistiken är den äldsta i världen. Staten ville tidigt kunna kontrollera hur stor befolkningen var för att kunna planera samhällsutvecklingen och eventuella krig. Därför inrättades Tabellverket 1749, som blev föregångaren till Statistiska Centralbyrån.

Egentligen började det med Erik Benzelius (1675-1743), biskop i Göteborg och Linköping som kom på tanken att använda kyrkobokföringen för att räkna undersåtarna. Det ledde till att kyrkoherdarna från 1737 skulle skicka in uppgifter om befolkningen till staten, via länsstyrelserna. Prästerna fick i uppgift att skicka in uppgifter om antalet födda, döda och vigda, men också åldrarna på befolkningen och ståndstillhörighet. 1749 visade sig befolkningen uppgå till ungefär 1,8 miljoner människor.

Här finns statistik om befolkningsutvecklingen från 1749 till våra dagar. Bland annat visar den antalet födda och döda och det är en markant topp av döda 1773, med dubbelt så många döda som före och efter. Kanske har du flera i din släkt som dog då? På SCB:s hemsida får vi veta att den här toppen berodde på hungersnöd och sjukdomar, framför allt dysenteri. Det var en mycket större topp än nödåren på 1860-talet.

Jag måste nog erkänna att jag älskar statistik. Att analysera, se skillnader och likheter, utveckling över tid och hur det faktiskt var.

Välkommen, Mr Death!
Med släktforskning ringande i öronen
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Guest
23 juli 2018
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Ted Rosvall
221 inlägg
Eva Johansson
191 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Camilla Eriksson
85 inlägg
Mats Ahlgren
45 inlägg
Helena Nordbäck
29 inlägg
Peter Sjölund
16 inlägg
Fredrik Mejster
13 inlägg
Gästbloggare
10 inlägg