Rötterbloggen
Rötterbloggen

Onödiga fotnoter - några kätterska tankar

Rdluvan

Beakta följande lilla text, som utgör början på en känd saga:

En gång för länge sedan1  fanns det en liten flicka2, som alla tyckte mycket om, men mest av alla hennes mormor3. Hon skulle kunna ge detta barn vad som helst. En gång gav hon henne en liten röd luva4, som passade henne så bra att hon aldrig ville ha på sig något annat. Hon kallades därför för Rödluvan.

En dag sa hennes mor5 till henne: ”Kom Rödluvan, här är en bit av den nybakade kakan6 och en flaska vin7. Tag med dem till din mormor, hon är lite sjuk8 och det skulle göra henne gott. Gå innan det blir för varmt. Gå försiktigt och lämna inte vägen9, för då kan du ramla och slå sönder flaskan. När du kommer in i hennes rum10 skall du inte glömma att säga god morgon11, innan du springer runt i varje hörn.”

”Jag skall vara försiktig”, sa Rödluvan till sin mamma och gav sig iväg12.

__________

1.   Den 16 maj 1683
2.   Anna Christina Rödluvan, född den 3 oktober 1674
3.   Änkefru Margaretha Charlotta Grimm, född Messerschmidt, född 24 mars 1618
4.   Inköpt på marknaden i Rummelstadt den 28 maj 1682
5.   Fru Gretchen Rödluvan, född Grimm,  född den 4 april 1641
6.   Fruktkaka av tysk typ.
7.   Rummelstadt Riesling från 1681 [Nr 92170]
8.   En kombination av förkylning och gikt.
9.   Landsväg 228 mellan Rummelstadt och Bäbingen.
10. Här avses sovrummet om ca 8 m2
11. Förmodligen uttalat på tyska som ”Guten Morgen”
12. Se not 9.

*********

Ni förstår säkert vart detta är på väg. Dagens blogg handlar alltså om onödiga fotnoter, överflödig information som tynger och stör läsningen. Ibland är sidorna så belamrade med fotnoter att grundtexten knappt får plats. Overkill!

Det finns två typer av fotnoter; KOMMENTARER och KÄLLHÄNVISNINGAR. De förstnämnda kan ibland vara av stort intresse, t.ex. när det gäller att avgöra hur man rätt skall förstå en källa. Den kan utmynna i en diskussion kring varför man till sist väljer en tolkning framför en annan. Det kan också handla om små utvikningar och exkurser som inte hör till huvudspåret i texten, men som ändå kan vara av intresse för läsaren. Sådana inslag får dock inte dominera sidan varför det kan vara klokt att antingen arbeta in dem i brödtexten, placera dem i små faktarutor, i utökade bildtexter, eller som bilagor i slutet av artikeln. Slutnoter (Endnotes) är f.ö. ofta att föredra eftersom de inte stör läsandet av själva brödtexten.

a1sx2_Original2_Kllkritik.jpga1sx2_Original2_Kllkritik.jpg

Källhänvisningar är ett känsligt ämne och här hamnar jag förmodligen på kollisionskurs med 2018 års mottagare av Viktor Örnbergs hederspris – GRATTIS!Michael Lundholm, som 2016 gav ut förbundets värdefulla handbok: Källkritik och källhänvisningar. Ungefär så här brukar sådana noter se ut:

Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, volym F:3, död- och begravningsbok, sid 178. [Stockholms stadsarkiv]

För mig är detta en onödig fotnot. I varje släkt- eller personhistorisk utredning eller artikel där födelse-, vigsel- och dödsnotiser presenteras är det en självklarhet, menar jag, att uppgifterna är hämtade ur respektive ministerialböcker. För den som känner för att dubbelkolla källorna är det bara att gå tillbaka till rätt volym, numera extra bekvämt via nätet, och se efter. Det klarar varje läsare utan hänvisningar.

Om uppgiften däremot INTE är hämtad från den självklara kronologiska källan, utan kanske från en dubblettbok eller en husförhörslängd, måste författaren vara EXTRA NOGA med källhänvisningen, som då gärna får innehålla såväl volymnummer som sida och t.o.m. rad. Lika självklart är det att fotnota ned alla andra källor som kan ha använts: bouppteckningar, mantalslängder, domböcker, gamla brev o.s.v. Däremot är det alldeles onödigt att använda bildleverantörens [Arkiv Digital / SVAR / Ancestry] system för bildnumrering – det räcker så väl med arkivverkets volymnummer och sida.

Med de onödiga fotnoterna avskaffade blir framställningen plötsligt mycket mer aptitlig och lättillgänglig. ”Don efter person” brukar man säga, men här gäller också devisen ”Don efter innehåll”. Innan du fattar pennan – tangenterna – bör du tänka efter vilka som skall läsa din text, det som på nysvenska heter MÅLGRUPP. Är det ”bara” din familj och släkt eller skriver du för en större krets, en hembygdsförening kanske eller för släktforskarföreningens medlemsblad? Eller handlar det om en nationell publikation? Alla texter behöver inte vara akademiska till sin utformning, i en del sammanhang är det klart olämpligt med ett sådant format. Det viktiga, förutom att grundforskningen är korrekt och noga utförd, är att berättelsen kommer fram, att den blir intressant och lockar till läsning.

Släktforskarnas årsbok, 2018 års upplaga kommer i lådan strax före midsommar, kan sägas vara ett smörgåsbord av både ämnen och format. Här samsas glada amatörer med erfarna akademiska forskare om utrymmet. Och så ska det vara, en mix som visar både bredden, omfattningen och divertissemanget i svensk släktforskning. Välkommen med ditt bidrag, med eller utan fotnoter, till 2019 års upplaga av Släktforskarnas årsbok.

a1sx2_Original2_footnote_example.pnga1sx2_Original2_footnote_example.png

 

  

 

 

 

 

Min farfar är inte min farfar
Vad är ett torp?
 

Kommentarer 3

Magnus Sälgö den måndag, 21 maj 2018 09:17

Blandar du inte ihop presentation och struktur och möjligheterna med att distribuera information elektroniskt? Presentationen skall vara utan störande inslag men "under" det hela skall det finnas belägg för vad som skrivs så att man får trovärdighet. En text kan presenteras på olika sätt beroende av målgrupp eller om det läses från en telefon eller en läsplatta.... dvs. detta kan styra om fotnoter skall vara med eller ej...Tittar du på Wikipedia så har dom mer eller mindre bra källbelagd text men under Wikipedia börjar ett nytt lager växa fram Wikidata som skall innehålla referenser för varje fakta. Det är referenserna som kan göra en källa som Wikipedia där alla kan redigera etc. trovärdig. Det är referenserna som gör att jag kan följa upp det hela och skapa mig en egen uppfattning. Bra referenser skall vara så tydliga att de kan förstås av läsaren.I den nya media världen vi har där alla kan publicera så är det källorna som skapar trovärdighet... dvs. det är den viktigaste komponenten. Vi ser mer och mer att Google och Apple presenterar fakta för oss utan källa vilket är ett otyg och bara för att du med 99.99% säkerhet kan hitta en primärkälla betyder inte det att den som läser texten också kan göra det. Exempel hur Wikidata kan presentera referenser för kvinnor som är med i Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon och har koppling till SVAR http://tinyurl.com/yca3ze28Eller samma sak men personer som ligger begravda på Adolf Fredriks kyrkogård https://tinyurl.com/yazaz92xReferenserna finns där under och SKALL finnas där men enligt mig så behöver dom bara visas för den "intresserade" läsaren

Blandar du inte ihop presentation och struktur och möjligheterna med att distribuera information elektroniskt? Presentationen skall vara utan störande inslag men "under" det hela skall det finnas belägg för vad som skrivs så att man får trovärdighet. En text kan presenteras på olika sätt beroende av målgrupp eller om det läses från en telefon eller en läsplatta.... dvs. detta kan styra om fotnoter skall vara med eller ej...Tittar du på Wikipedia så har dom mer eller mindre bra källbelagd text men under Wikipedia börjar ett nytt lager växa fram Wikidata som skall innehålla referenser för varje fakta. Det är referenserna som kan göra en källa som Wikipedia där alla kan redigera etc. trovärdig. Det är referenserna som gör att jag kan följa upp det hela och skapa mig en egen uppfattning. Bra referenser skall vara så tydliga att de kan förstås av läsaren.I den nya media världen vi har där alla kan publicera så är det källorna som skapar trovärdighet... dvs. det är den viktigaste komponenten. Vi ser mer och mer att Google och Apple presenterar fakta för oss utan källa vilket är ett otyg och bara för att du med 99.99% säkerhet kan hitta en primärkälla betyder inte det att den som läser texten också kan göra det. Exempel hur Wikidata kan presentera referenser för kvinnor som är med i Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon och har koppling till SVAR http://tinyurl.com/yca3ze28Eller samma sak men personer som ligger begravda på Adolf Fredriks kyrkogård https://tinyurl.com/yazaz92xReferenserna finns där under och SKALL finnas där men enligt mig så behöver dom bara visas för den "intresserade" läsaren
Michael Lundholm den måndag, 21 maj 2018 11:17

Den som läst min handbok vet att där diskuteras en rad olika sätt att utforma källhänvisningar och att jag egentligen inte förespråkar att man måste göra på ett visst sätt. Däremot att försöker jag diskutera potentiella problem med olika alternativ. Jag drar i vart fall två slutsatser som jag tycker man ska ha med sig när man funderar på detta: (1) Ju mer information man anger om källan desto mindre potentiella problem i framtiden med att tolka källhänvisningen. (2) Eftersträva stor noggrannhet i källdokumentation i forskningsfasen; först då har man ett alternativ när man ska berätta om sin forskning om vilken upplösning källdokumentationen ska ha. (Att inte alls dokumentera en källa i forskningsfasen kan bli problematiskt när man ska berätta om händelsen: Är uppgiften från t.ex. dödboken eller har jag bara glömt att föra i den korrekta källan när jag tog fram uppgiften?)

Den som läst min handbok vet att där diskuteras en rad olika sätt att utforma källhänvisningar och att jag egentligen inte förespråkar att man måste göra på ett visst sätt. Däremot att försöker jag diskutera potentiella problem med olika alternativ. Jag drar i vart fall två slutsatser som jag tycker man ska ha med sig när man funderar på detta: (1) Ju mer information man anger om källan desto mindre potentiella problem i framtiden med att tolka källhänvisningen. (2) Eftersträva stor noggrannhet i källdokumentation i forskningsfasen; först då har man ett alternativ när man ska berätta om sin forskning om vilken upplösning källdokumentationen ska ha. (Att inte alls dokumentera en källa i forskningsfasen kan bli problematiskt när man ska berätta om händelsen: Är uppgiften från t.ex. dödboken eller har jag bara glömt att föra i den korrekta källan när jag tog fram uppgiften?)
Stefan Simander den måndag, 04 juni 2018 09:37

Intressant och tänkvärt!

Intressant och tänkvärt! :p
Redan registrerad? Logga in här
Guest
23 oktober 2018
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Ted Rosvall
234 inlägg
Eva Johansson
204 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
47 inlägg
Helena Nordbäck
38 inlägg
Gästbloggare
18 inlägg