Olof Edvard hette han, också känd som William Matson.

Förra veckan skrev jag om William Matson, storredare, svensk generalkonsul och välkänd. Vem han var har frågats många gånger och nu vet vi. Med hjälp av hans berättelse, ett ihärdigt letande och ny teknik kan hans historia nu berättas.

Den slutliga lösningen finns, efter att familjemedlemmar från Williams första äktenskap börjat leta på alla upptänkliga sätt. Drivande var och är Paul Stewart, barnbarns barnbarn till William. Han har letat länge och samlat mycket material runt släkten, men inte hittat den sista pusselbiten. Jag har vid ett flertal tillfällen tidigare varit inblandad i sökandet, men frågan har inte nått en lösning. För lite mer än ett år sedan så kom DNA in i bilden, Pauls mamma, hans kusin och han själv tog DNA-test. Det kom matchningar, men inte så många, det framkom uppgift om Y-DNA från James test. Testerna var gjorda på företaget 23andMe som har en begränsad mängd skandinaver i sitt utbud. Spåren var svåra att följa, var det verkligen Sverige han kom från, eller var det Finland eller kanske Ryssland. Ryska sjömän kom i strid ström nere utmed amerikanska västkusten. Och om han var från Sverige, kan han ha varit same, vissa tolkade hans utseende så. Kan Lysekil som han själv sagt egentligen varit Lycksele? Frågorna blev fler och fler.

b2ap3_thumbnail_young-matson-1860s-002.jpgb2ap3_thumbnail_young-matson-1860s-002.jpg

 

Jag övertygade Paul om att flytta testerna till FTDNA, som har betydligt fler skandinaviska deltagare. Bilden började klarna, men de genetiska avstånden var så stora att det var svårt att hitta kopplingar. Det kändes på gränsen till hopplöst, när Paul nämnde sin morfars syster, Carol Park, en pigg 99-åring. Williams barnbarn borde ha större möjlighet att få fram bra DNA-träffar. Efter en hel del besvär med att få till testet, att vänta på testet, som sköts fram flera gånger kom svaret. Det blev en del träffar och letandet kunde koncentreras till Bohuslän, även om vissa trådar ledde till Västergötland. Tiden gick, och den riktiga lösningen gömde sig.

Men så var det som proppen gick ur, flera träffar med hyfsat resultat dök upp och efter kontakter med flera, där träden var ganska små, så syntes ett mönster. Genom att testa flera kusiner så kunde en av träffarna, Eric Alexandersson, gaffla in i vilken del av släkten som var den aktuella.

Nästan ett år tidigare hade Maggie Andersson hittat en pojke, som var född tidigare än William, som var kvar i Sverige när William var i New York, men som blev föräldralös när han var 5 år. Han fanns med hela tiden, och nu, med hjälp av Harriet Hogevik, så blev kopplingen mellan Carol, Eric och William klar. 

Olof Eduard, född 19 november 1847, Rixö, Brastad förlorade sin far Matthias Engelbrektsson dagen innan sin femårsdag, den 18 november 1852. Dödsorsaken anges till br.skadad. Den 18 januari 1853 så förs Anna Stina Hansdotter in i dödboken, dödsorsak anges inte.  Uppgiften att båda föräldrarna omkommit i en brand i en tändsticksfabrik var kanske inte helt rätt, men att pappan avlider av brännskada stämmer helt och att Olof Edvard lämnas föräldralös med syskonen Amalia Josephina, född 10 december 1844 och den yngre brodern Martin Alfred, född 18 juli 1851, vid fem års ålder stämmer också.

b2ap3_thumbnail_Olof-edvard.jpgb2ap3_thumbnail_Olof-edvard.jpg

 

 

De tre syskonen står kvar som boende i backstugan Vindbräckan, utan någon vuxen, men säkerligen fanns det någon som såg till barnen. Martin Alfred flyttar som 9-åring till sin Qvarntorpet, där hans farfar bor. Systern flyttar 1862 från Vindbräckan och fortsätter 1869 till Norge. I Norge gifter hon sig och får barn. Broder Martin Alfred flyttar till samma plats i Norge år 1871.

Hur är det då med Olof Edvard, hans namn skrivs som Edvard förutom i födelsenotisen? Han står skriven i torpet Vindbräckan fram till 1863, då han blir dräng i Heden, Brastad. I en husförslängd blir han skriven som född 1837, men det rättas senare. Konfirmerad 1863 och enligt anteckning så har han tagit nattvarden sista gången 1866, överförd till obefintlighetsboken 1879.

Eftersom han enligt egen utsago var i New York 1863 så uppstår frågan om det är rätt person. Vi vet att han var i San Francisco 1867, och det datum är kanske viktigare. Det vi vet är att han är inskriven som kock den 9 januari 1866 på skonaren Elisabet, hemmahamn Lysekil, för resa till London. Nästa gång skonaren dyker upp i registren är ett år senare och då är han inte med. Eftersom han själv anger att han gjorde sin första resa som kabinpojk, så kanske han var i New York redan 1863, kom hem och sedan reste ut igen. Den sistnämnda delen återstår att undersöka. Farfar Engelbrekt dör 1877 och i hans bouppteckning 1878 anges att Olof Edvard gått till sjöss för mer än 10 år sedan och att hans vistelseort är okänd.

b2ap3_thumbnail_Olof-edvard2.jpgb2ap3_thumbnail_Olof-edvard2.jpg

Systern Amalia Josephinas ättlingar spåras fortfarande och brodern Martin Alfreds öden är okända, han anges i Norge som sjöman och är sedan borta.

Att kunna få klarhet i William/ Olof Edvards ursprung betyder en hel del för familjen i Amerika och just nu så skriver Paul på en beskrivning av Williams liv och familjehistoria, som kommer att publiceras inom en inte allt för lång framtid. Förhoppning om ett besök på platsen för torpet Vindbräckan och att träffa släktingar lever, är du är intresserad, håll öron och ögon öppna. Att det funnits ett stort intresse utanför familjen visar om inte annat alla tidigare försök att hitta hans ursprung, något som nu fått sin lösning.


Olof Edvards pappa var Matthias Engelbrektsson, född 28 januari 1820, till Engelbrekt Persson och Anna Svennungsdotter.
Hans mamma var Anna Stina Hansdotter, född 3 februari 1820 i Sköllungen, till Hans Hansson Gren och Johanna Hansdotter.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Med nattåg till släktforskardagarna 2008
Svenskar i Ryssland - del II
 

Kommentarer 5

Stig Johansson den onsdag, 07 mars 2018 21:17

Hej Mats, Jag är tremännings barnbarnsbarn till Olof Edvard Mathiasson. Hans anmoder Johanna Hansdotter var syster till min mfmfm Anna Hansdotter, gift Axberg. Då det blev träff med mitt släktträd, så har jag ganska mycket information och släktingar runt om. Vinbräcka (Windbräcka) är väl bekant med mig, då jag är uppväxt i Brastad och min morfar bodde i Holländaröd. Jag kan skicka dig rapporter ur mitt släktforskningsprogram om jag får din email.Bästa hälsningar//Stig

Hej Mats, Jag är tremännings barnbarnsbarn till Olof Edvard Mathiasson. Hans anmoder Johanna Hansdotter var syster till min mfmfm Anna Hansdotter, gift Axberg. Då det blev träff med mitt släktträd, så har jag ganska mycket information och släktingar runt om. Vinbräcka (Windbräcka) är väl bekant med mig, då jag är uppväxt i Brastad och min morfar bodde i Holländaröd. Jag kan skicka dig rapporter ur mitt släktforskningsprogram om jag får din email.Bästa hälsningar//Stig
Mats Ahlgren den onsdag, 07 mars 2018 22:16

Du kan nå mig på "opersonlig" adress: dna@genealogi.net

Du kan nå mig på "opersonlig" adress: dna@genealogi.net
Rustan Gandvik den söndag, 18 mars 2018 19:51

Olof Edvard Mattsson skrevs in vid Uddevalla Sjömanshus den 9 jan 1866 och mönstrade som kock på skonerten Elisabeth från Lysekil som seglade under befäl av Nils H Lycke. Efter att ha lastat havre i Sämstad vid Gullmarsfjorden blev fartyget liggande i Lysekil i nästan två månader i väntan på lämpligt väder. Den 23 februari hade fartyget avseglat och anlöpte London (Gravesend) den 3 mars. Efter att ha lastat i London och Shields & Newcastle kom Elisabeth till Göteborg den 18 april med last av kol. Plankor lastades och fartyget avseglade kring 14 maj till Clayhole & Spalding i England. Fartyget hade senare lastat (troligen trävaror) i Skellefteå då det 15 augusti kom till Flensburg (i Tyskland vid danska gränsen). Därifrån seglade man antagligen till Gävle och lastade trävaror och kom till Hull den 6 oktober. Den 8 november var Elisabeth tillbaka i Lysekil, troligen utan last. Den 12 november 1866 avmönstrade Mattsson och övriga i besättningen. (källor: Uddevalla Sjömanshus DIab:1, DIab:4, DIab:2 samt svensk dagspress)

Olof Edvard Mattsson skrevs in vid Uddevalla Sjömanshus den 9 jan 1866 och mönstrade som kock på skonerten Elisabeth från Lysekil som seglade under befäl av Nils H Lycke. Efter att ha lastat havre i Sämstad vid Gullmarsfjorden blev fartyget liggande i Lysekil i nästan två månader i väntan på lämpligt väder. Den 23 februari hade fartyget avseglat och anlöpte London (Gravesend) den 3 mars. Efter att ha lastat i London och Shields & Newcastle kom Elisabeth till Göteborg den 18 april med last av kol. Plankor lastades och fartyget avseglade kring 14 maj till Clayhole & Spalding i England. Fartyget hade senare lastat (troligen trävaror) i Skellefteå då det 15 augusti kom till Flensburg (i Tyskland vid danska gränsen). Därifrån seglade man antagligen till Gävle och lastade trävaror och kom till Hull den 6 oktober. Den 8 november var Elisabeth tillbaka i Lysekil, troligen utan last. Den 12 november 1866 avmönstrade Mattsson och övriga i besättningen. (källor: Uddevalla Sjömanshus DIab:1, DIab:4, DIab:2 samt svensk dagspress)
Rustan Gandvik den söndag, 18 mars 2018 19:52

Tre veckor efter hemkomsten med skonerten Elisabeth mönstrade Mattsson som jungman på briggen Selma från Lysekil som seglade under befäl av W Svanberg. Den 4 januari 1867 var man till sjöss och anlöpte London (Gravesend) den 7 januari med havrelast. Via Newcastle återkom Selma till Lysekil förmodligen utan last och Mattsson och övrig besättning mönstrade av den 6 februari. (källor: Uddevalla Sjömanshus DIab:4, DIab:2 samt svensk dagspress)

Tre veckor efter hemkomsten med skonerten Elisabeth mönstrade Mattsson som jungman på briggen Selma från Lysekil som seglade under befäl av W Svanberg. Den 4 januari 1867 var man till sjöss och anlöpte London (Gravesend) den 7 januari med havrelast. Via Newcastle återkom Selma till Lysekil förmodligen utan last och Mattsson och övrig besättning mönstrade av den 6 februari. (källor: Uddevalla Sjömanshus DIab:4, DIab:2 samt svensk dagspress)
Rustan Gandvik den söndag, 18 mars 2018 19:55

Någon månad efter hemkomsten med briggen Selma mönstrade Mattsson i Göteborg den 15 mars 1867 som jungman på briggen Margaret från Lysekil som seglade under befäl av Anders Stenström. 1 april kom fartyget till London med last av havre och stångjärn. Vidare seglats är oklar eftersom sjömansrullan saknas. Eventuellt var fartyget i Norrköping för att efter lastning i Memel anlöpa Le Havre den 18 juni och Hartlepool den 8 juli. Den 14 september kom fartyget från Piteå till Assen i Danmark. Den 26 november 1867 förliste briggen Margareta vid nuvarande polska kusten nära Stettin. Alla i besättningen drunknade förutom kapten Stenström. Av de besättningsmän som hade mönstrat på den 15 mars, hade uppenbarligen Mattsson och ytterligare 3 man mönstrat av innan förlisningen inträffade.(källor: Göteborgs Sjömanshus DIb:74, svensk dagspress, dödböcker för Lyse, Dragsmark och Karlshamn)

Någon månad efter hemkomsten med briggen Selma mönstrade Mattsson i Göteborg den 15 mars 1867 som jungman på briggen Margaret från Lysekil som seglade under befäl av Anders Stenström. 1 april kom fartyget till London med last av havre och stångjärn. Vidare seglats är oklar eftersom sjömansrullan saknas. Eventuellt var fartyget i Norrköping för att efter lastning i Memel anlöpa Le Havre den 18 juni och Hartlepool den 8 juli. Den 14 september kom fartyget från Piteå till Assen i Danmark. Den 26 november 1867 förliste briggen Margareta vid nuvarande polska kusten nära Stettin. Alla i besättningen drunknade förutom kapten Stenström. Av de besättningsmän som hade mönstrat på den 15 mars, hade uppenbarligen Mattsson och ytterligare 3 man mönstrat av innan förlisningen inträffade.(källor: Göteborgs Sjömanshus DIb:74, svensk dagspress, dödböcker för Lyse, Dragsmark och Karlshamn)
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
18 april 2024

Captcha bild