Önskedrömmar

Mitt i den hårda verkligheten är det skönt med andningshål. Att bara få sluta ögonen och koppla av, att låta tankarna flyga iväg, kanske sa man förr att tankarna fick vingar, numera finns de säkert de som säger att sinnena är som en drönare, inte från djurriket utan en sån där sak som flyger med en kamera på magen och ser allt från ovan. Ibland visar det den verklighet som vi vill se, ibland, om man får tro kritiker, så får den se det som inte är mening ska ses, och då ska den som ger sådana möjligheter förbjudas. Kanske kan det bli begränsningar av sådana nya uppfinningar, kanske kan nya byråkrater försöka hitta ursäkter till ingrepp i teknik eller användning. Så liknelsen med en drönare ska vi kanske stoppa tillbaka i asken den kom ifrån (även om den gör sig bra på bild).

Men oavsett om tankarna får vingar, eller det är en drönare, så finns det tillfällen då vi upplever ett nästan berusande tillstånd, det är när önskedrömmarna kommer, när de tränger undan stojet och besvärligheter från det verkliga livet. Vi kan, nästan ansvarslöst låta fantasin flöda och hitta på både det ena och det andra.

När det gäller min egen släktforskning, så finns det drömmar och förhoppningar. Det finns uppgifter som jag så innerligt önskar ska återfinnas, som ska stå på det nyligen frambläddrade arket eller återfinnas via något index, ett index som skapats av någon som vill dra sitt strå till stacken och visualisera hemligheter i någon udda källa. Och visst händer det att uppgiften kommer till mig, när jag sluter mina ögon och dagdrömmer. Oftast finns inte uppgiften kvar när jag vaknar, av naturliga skäl, men vid några tillfällen har det hänt att jag plötsligt fått för mig att leta på nya ställen, att titta där jag tidigare inte trott att något finns och där finns den, födseln, vigseln, flytten eller vad det nu månde vara som jag så gärna vill veta. Det är inte något övernaturligt, det är min önskedröm som fått min hjärna att ta ett nytt spår, att släppa det invanda mönstret och försöka något nytt.

Det finns naturligtvis många tillfällen till önskedrömmar, ibland en flykt från verkligheten och ibland bara en avkopplande stund, trots att allt är väl. Att kunna fly verkligheten är också ett sätt att hämta nya krafter, att orka gå vidare men det vi vet är att verkligheten finns där när vi är vi är tillbaka från drömmarna, men kanske i en ny belysning, kanske lite mer lätthanterad. Fast så är ju inte alltid fallet, det finns ju önskedrömmar som aldrig blir annat än drömmar, men det var skönt med en liten stund i en annan värld.

Just nu lever jag i en önskedröm, jag får tillbringa tid med hela min familj, vi får rå om varandra, vi kan göra saker spontant och det finns inga måsten. Jag vet att det kommer andra tider då jobb, skola, föreningsliv och en massa andra saker (kanske bloggskrivande) lägger hinder i vägen för den otvungna samvaron, men varför fundera på det, nu njuter jag, lever min dröm och önskar er, än en gång, en underbar sommartid.

Ha det bra!

Photo by Jakob Owens on Unsplash