När FamilySearch löste gåtan
När jag släktforskar använder jag emellanåt de register som finns tillgängliga hos FamilySearch, och även om de publicerade släktträden måste tas med en rejäl nypa salt är samlingarna av indexerade dokument en värdefull sökingång till källmaterialet. Genom dessa register har jag spårat försvunna anförvanter, upptäckt avlägsna amerikanska släktingar och hittat nya förfäder, och för ett par år sedan lyckades jag lösa en släktforskningsgåta som uppenbarade många nya grenar i släktträdet.
b2ap3_thumbnail_Fam.jpg
I många år sökte jag efter föräldrarna till min förfader Daniel Appelqvist (1723-1778), som var hemmansåbo i Stora Råby och Knästorp utanför Lund och som även innehade burskap i staden. Jag hade inga problem med att hitta hans hustrus, Elna Christina Dahlstedts (1721-1807) familj - hon var klockardotter i Stora Råby, och det unga paret hade övertagit gården från hennes far, klockaren Petter Dahlstedt (1691-1763). Daniels ursprung var däremot ett stort mysterium, och jag hittade inte ett enda spår som ledde bakåt. En dag satt jag och sökte på måfå bland FamilySearchs register, och hade väl inga större förhoppningar när jag knappade in Daniel Appelqvist, född omkring 1720-1725 i Sverige. Förvåningen blev därför stor när jag plötsligt fick en träff på en person med detta namn, »Born about 1723 in Svenskop, Malmohus, Sweden» som son till en Lars Appelqvist och Ingiar Sommar!
Jag började genast plöja igenom Svensköps kyrkbok 1690-1739, men hittade ingen Daniel född omkring 1723. Kanske sökträffen hos FamilySearch bara var en sån där »kvalificerad gissning», som så ofta skickar oss släktforskare fel? Jag sökte vidare i Svensköps kyrkbok, och gjorde till slut ett fynd - i oktober 1728 föddes en flicka vid namn Elsa Maria »som tillhörde Hr Mantahls Commiszarien Ärborne och Wälbetrode Lars Appelqvist och däs Elskeliga Kiäraste Madamme Ingiär Danielzdotter Sommar». Eftersom jag sedan tidigare hade studerat Otto Lindbergs ypperliga bok Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö, 1919) visste jag att mantalskommissarier tjänstgjorde vid landsstaten, och alltså bör finnas i Lindbergs bok. På sidan 356 hittade jag mycket riktigt Lars Appelqvist:
b2ap3_thumbnail_Appelqvist-s-356.jpg
Ur Otto Lindbergs, »Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917» (bild: ArkivDigital)
Inte heller där fanns en son Daniel, så varifrån hade FamilySearch egentligen hämtat denna uppgift? Jag funderade på att ge upp, men med tanke på att Ingar ju var dotter till en Daniel så borde de fått en son med detta namn, och eftersom de gifte sig i juni 1722 - men enligt Lindberg inte fick sitt första barn förrän i augusti 1724 - så borde det ju få plats en liten Daniel däremellan. Min magkänsla sa åt mig att inte ge upp, så jag gjorde ett nytt försök och dök ner i Svensköps oerhört röriga och kladdiga kyrkbok. Till slut hittade jag det jag sökte! - »Anno 1723 d 19 Aprill blef till Wärlden födh et drengebarn på N:o 1 här i Swenskiöp som till hörde Hr Quartermästaren Lars Appelqvist och Madamme Ingiär Sommar, d 21 boret till döpelsen af fru Hr Magisterskan Madamme Catharina Preys i Huarydh och kallat Daniel Tåstarius».
b2ap3_thumbnail_Svenskp-1723.jpg
Ur Svensköps kyrkoarkiv, vol. CI:1 (1690-1739), opag. (bild: ArkivDigital).
Sedan dess har jag hittat fler bevis för att det faktiskt är rätt Daniel som föddes i Svensköp 1723, och det var verkligen en spännande släktkrets som trädde fram. Daniels mor tillhörde nämligen samma Sommar-släkt som författarinnan Victoria Benedictsson (1850-1888), mer känd som »Ernst Ahlgren» - Daniel var kusin med Victorias farmors far, prosten Magnus Sommar. Eftersom dennes dotter Johanna gifte sig Bruzelius och hennes dotter Hedvig i sin tur gifte sig med biskop Petrus Muncks son David, så finns det en hel del anmärkningsvärda Bruzelius och Munck af Rosenschöld bland ättlingarna. Daniels mormors far, kyrkoherden Peder Fristrup (död 1686) blev för övrigt begravd i Huaröds kyrka, och en stor svart gravsten framme vid altaret markerar ännu hans sista vilorum.
Även om det tyvärr finns en hel del felaktigheter i FamilySearchs material kan det alltså vara en god idé att knappa in namn och årtal i deras sökregister. Fallet med Daniel Appelqvist är dessutom ett lysande exempel på att man inte heller ska lita blint på litteraturen, utan alltid undersöka originalkällorna, och framförallt vara envis. Förr eller senare hittar man den där saknade pusselbiten - kanske med hjälp av FamilySearch?
När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.
Kommentarer 2
FamilySearch kan vara bra! så länge man inte användet det i sig som källa!jag har också löste en gåta för längesen genom en sökning där. Min ana Anna Margareta Pilgren hade jag ingen aning om var hon kom ifrån. Hon bodde i Skåne men inga husförhör eller indikationer på varifrån hon kom. Men i family-search fanns det registrerat att en sådan person föddes i Småland, och bouppteckningen efter fadern visade att det var rätt
Jag har också haft en del hjälp av Familysearch för att hitta ledtrådar till min mans anor i Tyskland/Östpreussen. Jag trodde att jag hade skannat av det som var värt att ta fasta på. Men nyligen när jag skulle uppdatera mig på ett dödsdatum för min mans morfars mormor råkade ögonen landa på namnen närmast nedan i listan. De stämde visserligen inte med efternamnen på "mina" anor, men kombinationen av förnamn stämde. Jag blev lite nyfiken och gjorde fler sökningar. Jag blev ganska säker på att jag plötsligt hade hittat svaret på en gåta som jag inte lyckats lösa, nämligen varifrån min mans morfars far härstammade. Förutom förnamn stämde även vissa datum. Orten var fullt logisk. Men när efternamnen inte stämmer är det ju dåligt bevisvärde... Haerich var i stället Rorich. Och Parplies var i stället Sorglos. Men med lite fantasi var det ändå inte så långsökt att tro att någon läst fel. Mitt skäl för att över huvud taget leta var att jag ville passa på att göra en beställning av dödsbevis för min förstnämnda ana när jag ändå skulle till Landsarkivet i Berlin. Nu fick jag alltså underlag för ytterligare en beställning. Jag hade läst att det var åtskilliga veckors väntetid för ett forskningsuppdrag att leta fram dokument i de gamla Östpreussiska registren (som nyligen har förts över till Landsarkivet, men som inte är allmänt tillgängliga ännu i alla fall), men jag blev glatt överraskad. På mindre än en vecka kom svaret som bekräftade mina aningar. Och plötsligt satt jag med en nyupptäckt generation och nya ledtrådar i en ny ort. Jag har dessutom etablerat kontakt med en forskare i trakten, som redan fixat ytterligare en pusselbit åt mig. En annan nylig upptäckt borde jag ha kunnat göra redan tidigare. Men ibland tar det ju lite tid för polletten att trilla ner. Min mans farmors bakgrund har varit lite svårfångad, för i de dokument vi har står bara hänvisningar till att hon var född i Berlin. Det är en så gott som omöjlig uppgift att göra något av på distans och utan digitaliserade handlingar, för redan i slutet av 1800-talet var Berlin en storstad med mängder av församlingar. Jag har haft mina aningar om stadsdel, med utgångspunkt i Berlins gamla adressböcker och med en viss koncentration av namn i en del av staden, men inga konkreta fakta. Trots att hon också finns med vid en sökning i Familysearch så framgår det inte ens att hon är född i Berlin, utan endast "Brandenburg". Men när polletten väl hade trillat ner, att jag borde kolla om mormonernas filmnummer kunde ge någon ny ledtråd genom en sökning på själva filmnumret, så fick jag svaret pronto. Mina misstankar bekräftades återigen och nu vet jag vilken församling jag ska leta i nästa gång jag besöker ansvarigt arkiv i Berlin. Så Familysearch kan vara ett väldigt värdefullt hjälpmedel, särskilt i ett land som Tyskland som inte har så samlade eller digitaliserade arkiv som vi har.