Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 2451
  • 3 Kommentarer
  • Skriv ut

Min julafton - en dröm

Min julafton - en dröm

Jag drömde att det var fullt med julklappar under granen på julafton. Massor av paket i olika färger. Det visade sig vara släktforskningsjulklappar! Man fick ju önska sig vad som helst till jul och min önskelista var diger, minst sagt.

Ett stort paket innehöll en folkräkning från 1830, digitaliserad och sökbar, med Johan Gidlöf och Carl Szabad som upphovsmän. I Danmark och Norge finns det tidiga folkräkningar, men inte här. Tänk om man kunde leta i en folkräkning från tidigt 1800-tal. Ancestry digitaliserar nu husförhören från 1880 (se Teds blogg) men där finns det ju sökbara folkräkningar.

Nästa paket, det såg likadant ut. Nämen – en folkräkning från år 1800 också! Hur har de lyckats fixa det? Vänta….det fanns mer, en folkräkning från 1850! Då kanske man kan hitta de tidiga utvandrarna, de som försvann före 1880 och inte finns i Emibas eller Emiweb, ofta för att de reste utan att ta vägen förbi prästen, speciellt om de skulle till Danmark.

Ett annat stort paket rev jag upp med stora förväntningar – ja! Det var domböcker från 1850 och framåt, fotograferade och läsbara från hemmet. Oj, nu kan jag verkligen ta rätt på vad som hände. Domböckerna innehåller massor av information om de som hamnade i domstolen. Och det var många. Kött på benen i släktträdet.

Och så ett litet kuvert. Där stod det att Släktforskarförbundet inlett förhandlingar med producenterna av avancerade programvaror för kartbearbetning och med Lantmäteriet om användning av digitala kartor, historiska och nutida. Allt till rimliga priser för medlemmarna. Nu kan vi visa hur det såg ut där anorna bodde, ibland kan vi placera in grannar och andra personer i byn också. Och vi kan se hur dagens landskap ser ut och vad som finns kvar från förr. Försvunna byar återuppstår på dataskärmen, åkrar och ängar finns där det idag är stad eller urskog.

Ett paket till, förväntningarna var stora. Jo, det var precis vad jag ville ha. Äntligen finns mängder av tidningar scannade och sökbara på nätet, många fler än vad som hittills funnits. Kungliga Biblioteket har löst upphovsfrågan och fått fart på digitaliseringen. Här finns en guldgruva till fördjupningar i släktforskningen.

En klapp för framtiden: Jonas Magnusson hade fått anslag till att fortsätta sitt föredömliga arbete med digitalisering av böcker på www.cognatus.se. Genealogiska föreningen hade också fått pengar och folk till att digitalisera delar av sitt enorma bibliotek i rask takt, så att alla medlemmar kan ta del av skatterna. Tidiga matriklar till skolor och universitet innehåller till exempel viktig information som hjälper oss att gå vidare.

Jag kastade mig lystet över en till julklapp – filmade originalhandlingar från Allmänna Barnhuset, de som refereras till i sökfunktionen på Stadsarkivets hemsida. De hade kastat in handlingarna från Konsistoriet också, de som är underlag för skilsmässorna på ett CD-register. Där hittar man hänvisningar till domstolarna, som datum för domen. Så kan man gå vidare och läsa om anledningen till skilsmässan, det är ofta tung läsning, skilsmässa fick man inte lättvindigt.

 

Så ett kuvert till. Riksarkivet har fått pengar för att hålla arkiven öppna på lördagar och fler kvällar. Allt kan man inte se på nätet, dessutom är det en speciell känsla att bläddra i originalen, man får liksom en länk till det förflutna. Det kräver tid och det blir inte många timmar man kan sitta när öppettiderna minskats.

 

 

Allt som jag skrivit i min önskelista fanns inte under granen, men det kommer ju fler jular. Jag övertalade sambon att sköta hunden och hushållet under de närmaste sex månaderna, tog ledigt från jobbet, låste in mig i arbetsrummet och satte igång.

 

(Bildkälla:http://www.publicdomainpictures.net/view-image.php?image=1470&picture=christmas-present)

Kommentarer

  • Anders Berntsson
    Anders Berntsson måndag, 20 april 2015

    Hej igen.

    I år har vi ju fått en tidig julklapp i form av ArkivDigitals beställningsfotografering av domböckerna. Det har redan börjat komma ut en del material och jag hoppas att intresset blir högt. Min ekonomi är inte den allra bästa, men jag har nu i alla fall bidragit genom att beställa en volym från Listers häradsrätt och jag har haft mycket nöje av de andra sju domböckerna vid samma häradsrätt som någon eller några har beställt. Jag kommer att beställa fler inom de närmsta månaderna och jag hoppas att fler hänger på tåget.

    Anders Berntsson, Olofström

  • Chris (Kerstin) Bingefors
    Chris (Kerstin) Bingefors tisdag, 16 december 2014

    Ja, Anders,det undrar jag också. Det skulle vara riktigt givande, de tar tid att läsa och att hitta i, så man hinner ofta inte under den korta tid man kan sitta på arkivet innan de stänger för dagen.
    Man stämde varandra för allt möjligt förr så chansen är stor att anorna finns där. Man får också en bra bild av samhället kring dem.

  • Anders Berntsson
    Anders Berntsson tisdag, 16 december 2014

    Den julklapp som står absolut överst på min önskelista är domböcker från 1800-talet och framåt och jag förstår faktiskt inte varför de olika digitaliseringsaktörerna inte lägger mer krut på dem, då väldigt många släktforskare skulle ha stor extremt nytta av dem.
    Visst finns det en hel del digitaliserat tidigt material, vilket naturligtvis är trevligt, men problemet med handlingar från 1600-talet är att det faktiskt inte är speciellt många som klarar av att läsa dem.
    Jag vill nog påstå att just domböcker är den absolut bästa källan att vända sig till om man vill få mer "kött på benen" på sina annars väldigt sparsamt beskrivna anfäder.
    I husförhörslängderna får man ju ganska ofta reda på om någon blivit dömd för något brott, men inte om de varit målsäganden eller vittnen. Tvister om skulder, mark, arv eller annat av den naturen är inte heller det något som syns i kyrkböckerna.
    Rättegångsprotokollen är sprängfyllda med information om de förekommande personerna, deras karaktär och livsförhållanden, som inte går att finna någon annanstans och är en riktig guldgruva för den som vill veta mer om sina anfädrar och anmödrar.

    Om domböckerna för Listers häradsrätt i Blekinge hade digitaliserats från 1800 och framåt hade jag nog inte ens behövt önska mig något mer i släktforskningsväg. Jag hade haft att göra i åratal.

    Anders Berntsson, Olofström

  • logga in först för att lämna en kommentar