Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

  • Hem
    Hem Här hittar du alla blogginlägg på sidan.
  • Taggar
    Taggar Visar en lista på taggar som använts i bloggen.
  • Bloggare
    Bloggare Sök efter din favoritbloggare på sidan.
Postad av i Rötterbloggen
  • Teckensnitts storlek: Större Mindre
  • Träffar: 7392
  • 0 Kommentarer
  • Skriv ut

Gruppterapi för DNA-släktforskare

En av de mest spännande möjligheterna med att använda DNA i släktforskningen är att du kan kartlägga hur delar av din släkt förflyttat sig under tusentals år. På vägen kan du få reda på att du är släkt med en och annan förhistorisk människa, vars kvarlevor hittats vid någon arkeologisk undersökning.

Män kan göra detta genom att DNA-testa sin Y-kromosom (som ärvs från den raka fädernelinjen) och både kvinnor och män kan testa sitt mitokondrie-DNA (som ärvs via den raka mödernelinjen). Som svar på ett sådant test får du veta din så kallade ”haplogrupp”. En haplogrupp är benämningen på en grupp av människor vilka delar en gemensam anfader/anmoder och som har ärvt en särskild mutation av honom eller henne. När du vet din haplogrupp kan du få en bild av hur din fäderne- eller mödernelinje förflyttat sig genom årtusendena (se t ex kartan här nedan).

Här finns alltså stora möjligheter till släktforskning i tiden före de skriftliga källorna. Men de första ord en nybörjare inom DNA-släktforskningen brukar uttala när han eller hon får sitt testresultat är: -Hjälp! Vad betyder det här?!

Och det är inte så konstigt, för namngivningen av alla de hundratusentals grenar (haplogrupper) som ingår i det stora släktträdet för världens alla människor är inte helt enkel att få grepp om. Framförallt kan namnen på haplogrupperna i det manliga släktträdet vara knepiga att förstå. Jag tänkte därför försöka kasta lite ljus över hur du ska förstå svaret på ett test av din Y-kromosom, ett så kallat YDNA-test.

Wordcloud850px.png

Koder för YDNA-haplogrupper som finns hos testade personer med rötter i Sverige. Storleken på koden visar hur vanlig den är bland de testade i det så kallade ”Sverigeprojektet” hos Family Tree DNA.

Din plats i trädet

Alla människor härstammar ursprungligen från Afrika och för att beskriva släktskapet mellan alla män har forskarna skapat ett släktträd med ett antal huvudgrenar. Huvudgrenarna har givits varsin bokstav som namn. På varje huvudgren sitter tiotusentals mindre grenar och kvistar. Ett DNA-test visar vilken gren du tillhör. Så långt är allting ganska enkelt.

Y-tree.png

Det som krånglar till det är att resultatet av testet redovisas i form av en kod. En kod som kan variera, trots att det rör sig om en och samma huvudgren. Till exempel betyder både R-M518, R-M198 och R-Z283 att du tillhör huvudgrenen R1a. Så när två personer säger ”Jag tillhör R1a” och ”Jag tillhör R-M512”, menar de samma sak.

De olika koderna står för vilken mutation som testet visar att du bär på. Varje mutation som upptäcks får ett namn bestående av en bokstav och en sifferkombination. Och sedan anges din haplogrupp i form av vilken huvudgren och vilken mutation du har, t ex betyder R-M269 att du bär på mutationen M269, vilken tillhör huvudgrenen R. Känns det krångligt? Egentligen är det inte så svårt, det gäller bara att ta reda på vilken huvudgren din mutation tillhör.

I Sverige tillhör t ex de flesta män gruppen I-M253. I-M253 betyder helt enkelt att personen har mutationen M253, vilken finns på en gren som sitter på huvudgrenen I. Ju mer omfattande test du gör, desto längre ut i trädet placeras du, desto närmare nutid kommer du och desto mer detaljerad släktforskning kan du göra med hjälp av ditt DNA-test.

För att underlätta identifieringen av vilken gren i YDNA-trädet du tillhör har jag här sammanställt en tabell med huvudgrenar och de vanligaste mutationerna som du kan få som svar på ditt första YDNA-test.

Huvudgren Haplogrupp
E E-L117
G G-M201
I I-M170
I1 I-M253
I-L22
I-L1302
I-P109
I-L813
I-CTS743
I-DF29
I-Z63
I-L258
I2 I-M223
J J-M172
N N-M232
N-M178
N-L1025
N-L550
Q Q-M242
Q-F1161
Q-F1513
R1a R-M512
R-M198
R-Z284
R-Z283
R-Z287
R-CTS4179
R-L664
R1b R-M269
R-U106
R-P312
R-L238
R-DF27
Som du kan se i tabellen så är huvudgrenarna I och R uppdelade i I1/I2 respektive R1a/R1b. Det beror på att dessa huvudgrenar består av två tydliga förgreningar. Därför brukar man säga att man tillhör haplogrupp I1 eller I2 istället för att bara säga att man tillhör haplogrupp I.

 

Hur tar du reda på en mer detaljerad placering i trädet?

Det svar du får på ett enklare YDNA-test är väldigt ”grunt”, d v s det visar bara vilken av trädets grövsta grenar du tillhör. För att komma längre ut i grenverket och få nytta av ditt YDNA-test i släktforskningen, kan du välja två vägar:

  1. Få hjälp av experterna att bedöma vilken gren du kan tänkas tillhöra och sedan testa just den mutation som finns på den grenen. Det finns möjlighet att beställa test av en enskild mutation men det finns även paket där många mutationer testas samtidigt. Experthjälp får du genom att gå med i ett projekt som jobbar med just din huvudgren i trädet. Du kan även få hjälp genom att gå med i det så kallade Sverigeprojektet. Det är spännande på detta sätt att leta sig ut i trädets grenverk, mutation för mutation, men det är en lång och omständlig resa. Det går ofta inte att med säkerhet förutsäga vilken gren du tillhör och du riskerar därför att testa många mutationer som det visar sig att du inte har. För att slippa detta är nästa alternativ en mycket snabbare väg.
     
  2. Gör testet Big Y. Då testas tio miljoner möjliga mutationer och du får, på en och samma gång, reda på alla mutationer du bär på. Du får med detta veta precis vilken av alla kända kvistar i trädet du tillhör och dessutom bidrar du med ditt resultat till upptäckten av nya kvistar.

Hur tolkar du din lista över matchningar/släktingar?

Förutom att ett YDNA-test berättar vilken haplogrupp du tillhör, får du även en lista på ”matchningar”, alltså andra testade personer som har resultat som ligger nära ditt. ”Nära” betyder inte nära i tiden, för släktskapet kan ligga mer än 1000 år tillbaka. Du kommer därför oftast inte att kunna hitta ert släktskap i några skriftliga källor. För att få reda på hur långt bak i tiden släktskapen ligger krävs ett fördjupat YDNA-test, antingen genom testet Big Y eller genom att testa kända mutationer som uppstått i historisk tid.

På Facebook och andra diskussionsforum ställs ofta frågor om haplogrupper och matchningar. Till exempel ”Jag har fått haplogruppen R-M269 och den ska vara ganska vanlig i Sverige. Ändå tycks jag inte ha så många släktingar. Vad beror det på?” eller ”Jag har fått svar på min morbrors YDNA-test och han är I-M253, är det några av er andra som tillhör samma?”.

På den första frågan blir svaret: -Jo, det är många i Sverige som tillhör R1b (alltså huvudgrenen där R-M269 finns), närmare bestämt ca 20% av befolkningen. Men det finns tiotusentals grenar och kvistar på denna R1b-gren. Och uppenbarligen tillhör du en av de grenar där ännu inte så många har testat sig. Därför får du inte så många matchningar på ditt YDNA-test, men det kommer säkert fler i takt med att nya personer testar sig.

Den andra frågan kan besvaras med. -Ja, det är jättemånga som har samma, det är nästan 50% av befolkningen i Sverige som tillhör grenen I1 (alltså huvudgrenen där I-M253 finns). Den mutationen uppstod för mer än 25 000 år sedan, så det är ganska ointressant vilka andra som har den. Det är först när man börjar jämföra mutationer som uppstått närmare i historien som det börjar bli intressant ur släktforskningssynpunkt.

För att kasta lite mer ljus över hur de vanligaste haplogrupperna grenar ut sig från respektive huvudgren tänker jag i kommande blogg-inlägg gå igenom de olika huvudgrenarna och deras tillhörande grenverk av mutationer. Håll utkik efter det :-)
 

Y-migration.png

På denna karta ser du hur några av de vanligaste YDNA-haplogrupperna migrerat till Skandinavien, från det att de lämnade Afrika för mer än 50 000 år sedan. Med ett DNA-test får du veta till vilken av dessa grupper din fädernelinje hör. Och med förfinade tester kan du även kartlägga förflyttningen på en mycket mer detaljerad nivå fram till idag.

Taggad i: dna

Kommentarer