Dödsvarsel och annat nyårsskrock

"Nyårsafton 1921 satt Lotta och hennes gubbe och åt kvällsvard. Då såg Lotta sin egen skugga på väggen, men inte sin mans. Han var utan skugga. Och det förstår en ju, vad det betyder. Han sjuknade också fram på våren och dog."

Ovanstående historia från Lerbo socken nära Katrineholm återberättas av Carl Herman Tillhagen i Folklig spådomskonst. Såsom en hopplöst insnöad släktforskare frågade jag mig inte vad Lotta egentligen såg, för det är förstås omöjligt att någonsin få svar på, utan om någon Lotta i Lerbo blev änka 1922. Jag plockade fram Lerbo F:2 och konstaterade att av de 22 personer som avled under året var 5 stycken gifta män. Därpå slog jag upp familjerna i församlingsboken, Lerbo AIIa:6, på jakt efter Lotta. Det visade sig vara med knapp nöd som varslet infriades, för först 12 december 1922 avled Katarina Charlotta Lundqvists make, Frans Robert Hellman i Katrineborg. Katarina Charlotta själv avled 1943, 88 år gammal.

                                 b2ap3_thumbnail_Bcker-folktro1.jpgb2ap3_thumbnail_Bcker-folktro1.jpg

Är det en tillfällighet att historien utspelas en nyårsafton? Nyårsnatten, när ett nytt år föds, var särskilt magisk. Då inföll önskestunden: en yttrad önskan att bli rik och lycklig vid denna tidpunkt slog in under det kommande året.  Om önskningen inte infriades, berodde detta på att någon ondsint person använt sig av motmagi. Rimligtvis inföll önskestunden vid tolvslaget.
Nyårsdagen var fylld med olika förmaningar och saker att vara uppmärksam på för att kunna förbereda sig för det nya året. Husmödrar borde undvika sysslor som de ogillade eftersom de annars skulle få ägna en stor del av året åt just dessa sysslor. Om man gav bort något på nyårsdagen skulle man bli fattig, men riktigt illa var det förstås om man hushållat så illa att julmaten var slut redan vid det nya årets början. Då skulle det bli ett riktigt hungerår. Det fanns förstås olika knep för att få ett lyckosamt år, till exempel att skjuta med lösa skott på nyårsdagen. Man var också garanterad ett hälsosamt år om man inledde det nya året med att äta en frukt till frukost. Det var också viktigt vem som var den första besökaren i hemmet under året. Om den förste besökaren var en man skulle det bli ett bra år, men om det var en kvinna väntade elände. Många såg därför till att bjuda hem någon man i bekantskapskretsen tidigt på nyårsdagens morgon för att inte drabbas av olycka.

Så börja redan nu planera vad du ska önska dig under önskestunden, iaktta vilkas skuggor du kan se runt matbordet, plocka fram en banan eller ett äpple till nyårsdagens frukost och bjud hem en trevlig karl på nyårsdagens morgon. Och så ägnar alla vi släktforskande kvinnor oss åt att gräva i kyrkböckerna i stället för att diska, dammsuga eller tvätta under dagen!

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Några tankar om släktforskning
Året 1815 och jakten på Wellington

Relaterade inlägg

 

Kommentarer 1

Mikael Schulman den måndag, 16 februari 2015 21:42

Underhållande historia! Folktro, skrock och sägner är ett av mina stora intressen och jag har flera av C-H Tillhagens böcker i min hylla. "Folklig spådomskonst" minns jag att jag anlitade redan som 12-åring då jag i skolan skulle hålla föredrag i ämnet. Det är i sanning en sällsam värld som öppnar sig i boken, och jag har ibland försökt ta reda på "extra fakta" kring de ytterst knapphändiga och objektiva redogörelserna. Några kyrkböcker har jag inte orkat börja bläddra i, men med Googles hjälp får man veta ett och annat.På samma uppslag i boken där Lotta och hennes skugglöse gubbe förekommer, berättas även om en kyrkoherde Freding i Mjöbäck, som får varsel om sin egen förestående död. Enligt tråden nedan avled han år 1827.http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/386070.html?1365972499På sidorna 107-108 skildras en syn som förebådar ångaren s/s Trafiks haveri vid Visingsö. Det skedde den 4 februari 1903. Se dessa länkar!http://www.sstrafik.se/fakta/historik/historik.htmhttp://www.zenobia.se/www.zenobia.se/Aren_runt_1900.htmlhttp://sv.wikipedia.org/wiki/S/S_Trafik_%281892%29På sidorna 110-111 berättar en kvinna hur hon drömmer en obehaglig dröm strax innan Gyttorps krutbruk springer i luften. Det har skett flera olyckor i Gyttorp, men här bör det röra sig om explosionen den 16 juli 1901. Emellertid var det fyra människor som omkom, inte tre som i kvinnans berättelse.http://na.se/nyheter/nora/1.2697614-den-svaraste-olyckan-i-gyttorphttp://www.tamu.edu/faculty/ccbn/dewitt/sweden/hagstromminer.htmhttp://www.oosf.se/attachments/article/36/2006nr02.pdf (i artikeln "En dalarnahistoria")Jag har också fascinerats av den synska Söderlunds-Anna från Skön, hon som på sidorna 105-106 får ett varsel om branden i Sundsvall 1888, och som på sidan 110 drömmer hur Pråm-Pelle krossas under en pråm och hur sågverksmaskinisten Niklas ömkligen mister huvet. Enligt Tillhagens kommentarer är det historier han minns från sin egen barndom (han levde 1906-2002), men jag skulle gärna veta lite mer om Anna själv. Hur gestaltade sig hennes levnad?Tack för en intressant blogg, och glad fastlagstisdag! Kom ihåg att åka för långt lin!

Underhållande historia! Folktro, skrock och sägner är ett av mina stora intressen och jag har flera av C-H Tillhagens böcker i min hylla. "Folklig spådomskonst" minns jag att jag anlitade redan som 12-åring då jag i skolan skulle hålla föredrag i ämnet. Det är i sanning en sällsam värld som öppnar sig i boken, och jag har ibland försökt ta reda på "extra fakta" kring de ytterst knapphändiga och objektiva redogörelserna. Några kyrkböcker har jag inte orkat börja bläddra i, men med Googles hjälp får man veta ett och annat.På samma uppslag i boken där Lotta och hennes skugglöse gubbe förekommer, berättas även om en kyrkoherde Freding i Mjöbäck, som får varsel om sin egen förestående död. Enligt tråden nedan avled han år 1827.http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/386070.html?1365972499På sidorna 107-108 skildras en syn som förebådar ångaren s/s Trafiks haveri vid Visingsö. Det skedde den 4 februari 1903. Se dessa länkar!http://www.sstrafik.se/fakta/historik/historik.htmhttp://www.zenobia.se/www.zenobia.se/Aren_runt_1900.htmlhttp://sv.wikipedia.org/wiki/S/S_Trafik_%281892%29På sidorna 110-111 berättar en kvinna hur hon drömmer en obehaglig dröm strax innan Gyttorps krutbruk springer i luften. Det har skett flera olyckor i Gyttorp, men här bör det röra sig om explosionen den 16 juli 1901. Emellertid var det fyra människor som omkom, inte tre som i kvinnans berättelse.http://na.se/nyheter/nora/1.2697614-den-svaraste-olyckan-i-gyttorphttp://www.tamu.edu/faculty/ccbn/dewitt/sweden/hagstromminer.htmhttp://www.oosf.se/attachments/article/36/2006nr02.pdf (i artikeln "En dalarnahistoria")Jag har också fascinerats av den synska Söderlunds-Anna från Skön, hon som på sidorna 105-106 får ett varsel om branden i Sundsvall 1888, och som på sidan 110 drömmer hur Pråm-Pelle krossas under en pråm och hur sågverksmaskinisten Niklas ömkligen mister huvet. Enligt Tillhagens kommentarer är det historier han minns från sin egen barndom (han levde 1906-2002), men jag skulle gärna veta lite mer om Anna själv. Hur gestaltade sig hennes levnad?Tack för en intressant blogg, och glad fastlagstisdag! Kom ihåg att åka för långt lin!
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
25 april 2024

Captcha bild