Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 19 februari 2016 13:45

Tjuvar och charlataner i släktforskningens värld

Uppdaterad 7 okt 1996

Släktforskare är ärliga människor. Trodde du. Historiens vittnar tvärtemot om en rad individer som härjat inom släktforskningen och haft synnerligen dubiösa avsikter. De har förfalskat för att förbättra sina anor, de har stulit arkivhandlingar och de har bedragit okunniga, men släktintresserade personer. Fast detta brukar man tala ganska tyst om. Men det gör inte Nättidningen RÖTTER. Här nedan ges ett axplock ur den kriminella släktforskningens värld, från stormaktstid till nutid. (Vi vill dock poängtera att flertalet släktforskare faktiskt är mycket ärliga personer. Men det förstod ni säkert redan.)

Vi tycker oss ha märkt att skurkarna kan delas in i tre kategorier:

Urkundsförfalskare | Dokumentsnattare | Fuskforskare

URKUNDSFÖRFALSKARE

När vi talar om urkundsförfalskare rör vi oss verkligen inom en klassisk genre av den ädla konsten att bedra medmänniskor. Man kan anta att så fort det äkta dokumentet fick ett värde - som exempelvis bevis i rättstvister - uppstod hos vissa en önskan och lust att förfalska dokument. Bengt Hildebrand skriver både initierat och detaljerat om urkundsförfalskare som funnits i Sverige i äldre tider (i: Handbok i släkt- och personforskning, 1961, sid. 38 ff).

Nils Rabenius. Mest herostratiskt ryktbar bland svenska falsifikatörer är kyrkoherden i Hedemora Nils Rabenius, född 1648, död 1717. Rabenius drevs bland annat av en egenartad släktfåfänga att i äkta medeltidsurkunder radera ut namn och i stället skriva in fingerade medlemmar av en uppdiktad Rabbe-ätt. En del Rabeniusförfalskningar har tidigt vunnit allmän tilltro och spridning, och därför är det ytterst svårt att utrota uppgifterna ur litteraturen. En följd av Rabenius framfart är att han förstörde en rad medeltida urkunder så att det inte längre är möjligt att läsa de ursprungliga namnen. Rabenius bravader har klarlagts av Nils Ahnlund i monografin "Nils Rabenius (1646-1717). Studier i svensk historiografi" (1927).

Adolf Ludvig Stierneld. Överkammarherren Adolf Ludvig Stierneld, född 1775, död 1835, stiftade Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Men med tiden uppdagades att han var en verklig yrkesförfalskare. Han leddes liksom Rabenius av bland annat släktfåfänga och sökte härleda sin ätt från Gustaf Eriksson, Erik XIV:s son.

En annan förfalskare var antikvitetshandlaren Carl Gustaf Mauritz Samuelson, född 1807, död 1872, i Stockholm som inte bara samlade autografer utan också förfalskade dem. Han var specialiserad på svenska, särskilt adliga autografer. På 1900-talet finns den så kallade Helga De la Brache-historien, en genealogisk förfalskning som man kan läsa om i Svenskt Biografiskt Lexikon, band 10 (1931), sid. 593-599.

Gissningsvis är släktforskaren som av fåfänga förfalskar urkunder för att bevisa sin härstamning från adel och kungligheter numera en utdöd art. Varför kan man förstås spekulera i. Men helt säkert öppnar inte ädla rötter dörrar i dag på samma sätt som under 1700- och 1800-talet.

DOKUMENTSNATTARE

Dokumentsnattaren är vanligtvis ingen släktforskare. Han är filatelist. Och det som driver honom in i arkivens värld är lockelsen efter stora pengar och/eller lusten att äga de unika filatelistiska objekten. Men eftersom han måste röra sig i arkiven, förkläder han sig gärna till släktforskare. En frimärkssamlare i ett arkiv är nämligen i personalens ögon lika misstänkt som en person med damstrumpa över huvudet i en bank.

Den falske baronen. Den 5 oktober i år hölls en frimärksauktion i Järvenpää i Finland. Bland de objekt som bjöds ut fanns ett fjäderbrev som var sänt från Jomala socken på Åland till "Expeditionsfogden och kronolänsmannen välbetrodde herr J.F. Ravander, Nääs" i Saltviks socken, också det på Åland. Fjäderbrev är alltid intressanta för filaterlister, främst därför att de är sällsynta. Men säkert bidrar också den originella märkningen till att höja värdet. Det är minsann ingen vanlig etikett eller stämpel som säger att brevet ska befordras med ilfart, utan faktiskt en alldeles riktig fågelfjäder som fästs med lack. Den 12 oktober säljs ett nästan identiskt fjäderbrev på en auktion anordnad av firma Postiljonen i Malmö. Detta är adresserat till "Expeditionsfogden och kronolänsmannen högaktad herr J.F. Ravander, Nääs". Bara ett ord som skiljer i adressen: Ravander är högaktad i stället för välbetrodd.

Det handlar alltså om två brev som sänts till en statlig tjänsteman, en kronofogde och länsman. Just kronofogdarnas arkiv är vanligtvis mycket väl bevarade från omkring början av 1800-talet. Därför är det inte bara rimligt att anta utan man kan med nästan full säkerhet påstå att de utbjudna breven är stulna ur statliga arkiv. Och tjuven är sannolikt den falske baron som på 1970-talet och början av 80-talet härjade i finländska arkiv. Också Ålands landskapsarkiv fick påhälsning.

Under förevändning att han bedrev forskning fick bedragaren tillgång till arkivmaterial och rev helt sonika ut brev som var intressanta och kunde inbringa pengar på auktioner eller vid försäljning till frimärkshandlare. De sällsynta, värdefulla åländska kronobreven som än i dag cirkulerar på marknaden har veterligen undantagslöst passerat genom baronens snikna fingrar. Baronen avslöjades så småningom och den 7 februari 1986 dömdes han till fyra års fängelse och 1,6 miljoner finska mark i skadestånd (ca 2,4 miljoner kronor) för sina omfattande stölder. Det handlade om hundratals brev, och många kom aldrig till rätta. I dag är det omöjligt att avgöra, eller bevisa, att det är fråga om gammalt stöldgods som säljs. Det finns till exempel en handlare som fick domstolsutslag på att han handlat i god tro när han köpte brev av baronen, och breven kunde inte krävas tillbaka. Man kan säga att de blivit legala.

Den grånade akademikern. Ungefär samtidigt med den falske baronen härjade vid landsarkivet i Göteborg en annan dokumentsnattare. Han var en frimärkssamlare som också blivit intresserad av släktforskning och på så vis upptäckt vilken filatelistisk guldgruva ett arkiv kunde vara. Bara man letade i rätt volymer.

Han var stillsam till sättet och prydlig, med grått hår och glasögon. Han såg ut som en lektor vid en gymnasieskola, och jag tror också han var det. Jag vill minnas att han då, i slutet av 1970-talet, kan ha varit i 60-årsåldern. Snart gjorde han till sin vana att alltid sätta sig längst ner i forskarsalen. Därmed kom han långt från personalens vakande ögon samtidigt som han undgick att bakom sig ha andra forskare som kunde se vad han sysslade med. För säkerhets skull travade han också upp en försvarlig hög med volymer framför sig på bordet, för att dölja all insyn. Sedan var det bara att skrida till verket. Han gick systematiskt igenom volym efter volym, där det kunde tänkas finnas intressant filateli, och helst sådana där handlingarna låg lösa. När han fann något intressant smög han in det i sitt kollegieblock.

Hans fall blev att han började försöka sälja de stulna breven. Mest chockerad över händelsen lär mannens hustru och barn varit. Om jag minns rätt dömdes han till fängelse i några månder eller kanske något år.

Skandinaviska Släktforskningsagenturen i Malmö. Innehavaren av Skandinaviska Släktforskaragenturen dömdes till ett års fängelse för att ha knyckt handlingar på Malmö Stadsarkiv och i Lund. Personen har också bedragit släktforskare. I Släkthistoriskt Forum 2/96 läser vi att en dam kontaktade Sveriges Släktforskarförbund sedan hon beställt och även betalt en släktutredning, men aldrig fått något resultat. När hon efter ett år började undersöka saken närmare fanns agenturen inte längre kvar på den tidigare adressen och även postgironumret hade upphört.

FUSKFORSKARE

Fuskforskaren är en person som åtar sig att göra släktutredningar åt folk och sedan tar hutlöst betalt för ett undermåligt arbete. Den värsta sortens fuskforskare drar sig inte för att utnyttja uppdragsgivarens fåfänga och leder därför eftet ett antal generationer helt resolut in härstamningen på lite adel, varpå kungarna ramlar in på medeltiden.

En bekant fuskforskare är Ivan Jäderlund som härjade på 1930-talet. Arkivarie Ingemar Carlsson vid Riksarkivet har lagt upp en samling med antavlor tillverkade av Jäderlund. Så här långt efteråt vilar väl något av historiens skimmer över Jäderlund, men hans alster lever ibland vidare. Det berättas om en person som stolt visade sin jäderlundska antavla med härstamning från Harald Hårfager för en släktforskare. Släktforskaren upptäckte dock snabbt en i övrigt okänd dotter till kung Karl Knutsson (Bonde), varpå den kungliga härstamningen snabbt raserades, en upptäckt som inte föll i god jord.

Några mer moderna exempel av arten fuskforskare har jag för närvarande inte.

Senaste nytt

2017-05-24 09:58
staengt-foer-kristi-himmelsfaerd
I dag, onsdag, stänger Sveriges Släktforskarförbunds kansli och Rötterbokhandeln klockan 12. Vi kommer därefter att hålla stängt för Kristi himmelsfärd och öppnar åter på måndag, den 29 maj. Går bra att beställa Självklart går det bra att...
2017-05-22 11:07
foerkoep-biljetter-till-slaektforskardagarna
Om du inte redan har spanat in hemsidan för Släktforskardagarna 2017 är det hög tid att göra det nu! Här hittar du allt du behöver för att få ut så mycket som möjligt av ditt besök, såsom fakta om parkering och övernattningsmöjligheter, en...
2017-05-19 09:26
en-utmaning-foer-handskriftslaesare
Om du är en fena på tyda gammal handskrift – kanske efter att ha läst "Vad står det?" – finns det i morgon, lördag, en utmaning att anta på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Forskarna som är knutna till museet bjuder nämligen in till en...
2017-05-17 10:08
roetterbokhandeln-firar-syttende-mai
Grundlovsdagen, som Norges nationaldag egentligen heter, firas till minne av att prinsregenten Christian Frederik valdes till kung samt skrev under Norges grundlag den 17 maj 1814. Den 26 juli samma år gav sig den svenske kungen Karl XIII ut...
2017-05-16 16:26
ett-avgiftsfritt-svar-foer-11-miljoner
Riksarkivet vill se en fri tillgång till den digitaliserade arkivinformation som i dag ligger bakom SVAR:s betalvägg. Att slopa avgifterna skulle dock innebära ett inkomstbortfall på runt 11 miljoner kronor om året – pengar som myndigheten i så...
2017-05-16 11:09
sture-bjelkaker-in-memoriam
Sture Bjelkåker, Linköping, framstående släktforskare, under många år aktiv inom Föreningen DIS och en av de två revisorerna i Sveriges Släktforskarförbund, har avlidit vid 72 års ålder. Förbundet har anledning att med tacksamhet se tillbaka...
2017-05-15 15:03
om-dna-forskning-i-svt-i-kvaell
Har du också snöat in på DNA-släktforskning och är nyfiken på ditt allra äldsta ursprung? Då ska du kolla in kvällens avsnitt av Vetenskapens värld i SVT. Programmet innehåller bland annat ett reportage om Atlas-projektet, ett svenskt...
2017-05-15 13:14
de-tar-oever-efter-svenska-migrationscentret
Till slut blev det klart vilka som tar över efter Svenska Migrationscentret i Karlstad: Kinship Center, en nygammal förening som tänker låta det mesta vara sig likt. I mars i år stod det klart att Svenska Migrationscentret i Karlstad gått i...
2017-05-11 12:04
emigranttema-hos-genealogiska-foereningen
Kan du inte få nog av emigrantforskning? Alldeles efter släppet av "Emigrantforska på nätet" bjuder Genealogiska Föreningen in till en heldag på emigranttema. Det hela går av stapeln nu på lördag, den 13 maj, och innehåller minst sagt...
2017-05-10 16:24
emigrantforska-pa-naetet-finns-ute-nu
Äntligen finns den att köpa i Rötterbokhandeln – "Emigrantforska på nätet" av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman. Boken vägleder dig till det rika utbud av resurser som numera finns tillgängliga på nätet. Har du emigranter i släktleden är den...
2017-05-09 14:43
projektledaren-foer-namn-at-de-doeda-intervjuad-av-hd
Helsingsborgs Dagblad har intervjuat Anders Berg – projektledare för Namn åt de döda. I artikeln som publicerats på Rolands Classons blogg på HD.se berättar Anders Berg om hur arbetet inom projektet fortlöper, och om hur man steg för steg tar...
2017-05-09 11:11
soekbar-lista-med-doeda-1899-1903
En sökbar lista över döda i Sverige 1899-1903 har publicerats på nätet av universitetsbiblioteket i Chicago. Listan, som ursprungligen trycktes på uppdrag av Personhistorisk Tidskrift, bygger på dödsannonser publicerade i 25 olika tidningar....
2017-05-05 15:00
barnen-i-fokus-i-eva-f-dahlgrens-nya-bok
När Eva F Dahlgren hade skrivit klart sin uppmärksammade bok "Fallna kvinnor" 2013 fanns det en fråga hon inte kunde släppa: Vad hände med barnen till de kvinnor som spärrades in på anstalt i början av förra århundradet? Nu har hon tagit upp...
2017-05-03 14:09
staengt-foer-planeringsdag-den-4-maj
Torsdagen den 4 maj håller förbundskansliet och Rötterbokhandeln stängt. Detta på grund av planering inför Släktforskardagarna i Halmstad. Går bra att beställa Vill du beställa under torsdagen kan du göra det direkt i...
2017-05-03 09:40
emigrantforska-pa-naetet-firas-med-bokslaepp
Onsdagen den 10 maj släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny handbok: "Emigrantforska på nätet" av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman. De båda författarna gav 2009 ut storsäljaren "Emigrantforskning", men sedan dess har mycket hänt. En lång...