Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 14:12

Släktforskarnas årsbok ’95

arsb95Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 263
Utgivningsår: 1995

Visst är släktforskare intresserade av framtiden - också. I Släktforskarnas årsbok 1995 - den åttonde i raden av årsböcker utgivna av Sveriges Släktforskarförbund – tar flera framstående forskare upp aspekter kring den nya teknikens intåg i släktforskningen. För datorn håller på att förändra forskningen, på gott och ont. Inte minst etiken är nämligen en svårlöst fråga, som diskuteras i en av artiklarna i boken.

För alla som släktforskar i Ångermanland är just den här årsboken extra intressant. Ett par artiklar redogör för de bästa och mest givande källorna som finns att tillgå för den som har rötter i landskapet, ett par borgarsläkter i Härnösand presenteras och en artikel behandlar resandesläkter (”tattare”) som har haft hemort i Ångermanland.

Dessutom ingår mycket annat matnyttigt i årsboken, Tiondelängderna är den kanske viktigaste släktforskarkällan under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. En artikel beskriver ingående tillkomsten av denna nog ganska okända källserie. Och frågan hur vi bör stava förfädernas namn har många grunnat över. I årsboken finns svaret i ”Sveriges Släktforskarförbunds namnlista”, som ger en rekommenderad stavning för över 700 förnamn som användes i Sverige från 1500-talet till mitten av 1800-talet. Dessutom avslöjas adelsätten som aldrig funnits – trots att den finns med i de genealogiska standardverken!

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken. En del av artiklarna finns publicerade på RÖTTER. Följ bara länken!

  • Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt. (sid 11-30)
    Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga. Av Peter Olausson, Gillberga.
  • Bygg din egen genealogiska databas. (sid 31-42)
    Datorn är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel för släktforskaren. Här ges råd och tips hur du skapar en egen genealogisk databas av en forskare som under 20 år arbetade helt manuellt. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Datorn i släktforskningen. Lagar och etik. (sid 43-54)
    Den som samlar uppgifter om personer med hjälp av datorn måste känna till datalagen. Men vi behöver också etiska regler, både för släktingarnas och vår egen skull. Av Olof Cronberg, Växjö
  • Informationssamhället och släktforskningen. (sid 55-62)
    Att »surfa på nätet» blev ett modeuttryck i slutet av 1994. Det handlar om det världsomspännande Internet. Där har även släktforskningen en plats. Av Ulf Berggren
  • Personhistoriska databaser. (sid 63-78)
    Många släktforskare lämnar den egna släkten och börjar kartlägga invånarna i en socken eller soldaterna vid ett kompani. Här är en förteckning över sådana personhistoriska databaser. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • När släktforskning blir historieförvanskning. (sid 79-94)
    Varför är många släktutredningar så dilettantmässigt utförda? Gör verkligen de lokala släktforskarföreningarna vad de kan för att höja kunskapsnivån bland medlemmarna? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
    Bilaga 1: Hur »bunden» var namngivningen.
    Bilaga 2: Namngivningen på Åland – traditionstyngd eller fantasifylld?
  • Släkthistoriska källor för Ångermanland. (sid 95-106)
  • Den som är intresserad av äldre tiders Ångermanland är lyckligt lottad. Källmaterialet är rikt. Här förtecknas samtliga släkthistoriska källor som finns före kyrkböckernas tid. Av Carl Szabad, Enskede
  • Fakta om socknarna i Ångermanland. (sid 107-132)
    En sammanställning över grundläggande släktforskarinformation om socknarna i landskapet: deras historia, bevarade kyrkböcker, tingslagstillhörighet, byarnas namn, etcetera. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Släkten Häggdahl från Häggdånger. (sid 133-142)
  • Borgarsläkten Kiöhn från Köja i Ullånger. (sid 143-146)
    Två släktutredningar av klassiskt snitt, båda borgarsläkter i Härnösand med rötterna i ångermanländska myllan, det ena i byn Tjärnsjö i Häggdånger, den andra i Köja i Ullånger. Av Thord Bylund, Härnösand
  • En Nordingråprost på 1300-talet. (sid 147-156)
    Medeltidens människor är för det mesta försvunna i historiens dunkel. Men ibland kan vi faktiskt med hjälp av de fåtaliga historiska dokumenten ana konturerna av enskilda individer. Av Carl Szabad, Enskede
  • Resandesläkter i Ångermanland. (sid 157-184)
    Själva kallar de sig resande, av omgivningen har de ofta benämnts »tattare». De är ättlingar till zigenare, men har haft hemortsrätt i Sverige i flera hundra år. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet. (sid 185-202)
    Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Men hur kom egentligen dessa längder till? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • »En grufwelig gjerning». Ur Höks härads dombok 1782. (sid 203-214)
    Än i dag lever den muntliga traditionen i skånska Veinge om ett mord för över 200 år sedan. En sjuk och fattig kvinna rånmördades av sin granne. Av Ingeborg Brunkhorst, Lund
    Släkten Lemnius. (sid 215-224)
    En fatal felläsning är orsaken till att ätten Lemnie blev införd på riddarhusstamtavlorna. I själva verket har någon adelsätt med detta namn aldrig existerat. Av Pontus Möller, Stockholm
  • Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista. (sid 225-252)
    Förr i tiden kunde en persons namn stavas på olika sätt till och med i samma dokument. Så frågan är: hur ska vi stava förfädernas namn? Här ges svaret! Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Recensioner och granskningar. (sid 253-264)
    Den Alftanska släktkrönikan – av vilket värde?
    »Clemensson» klarar konkurrensen
  • Sveriges Släktforskarförbund 1995. (sid 265-281)
    Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 282-283)

Släktforskarnas Årsbok 1995 finns nu digitalt att läsa om du är Röttervän bakom Rötters Vänner-inloggningen. Läs mer om Rötters Vänner här eller logga in på Rötters Vänner.

 

Senaste nytt

2017-05-22 11:07
foerkoep-biljetter-till-slaektforskardagarna
Om du inte redan har spanat in hemsidan för Släktforskardagarna 2017 är det hög tid att göra det nu! Här hittar du allt du behöver för att få ut så mycket som möjligt av ditt besök, såsom fakta om parkering och övernattningsmöjligheter, en...
2017-05-19 09:26
en-utmaning-foer-handskriftslaesare
Om du är en fena på tyda gammal handskrift – kanske efter att ha läst "Vad står det?" – finns det i morgon, lördag, en utmaning att anta på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Forskarna som är knutna till museet bjuder nämligen in till en...
2017-05-17 10:08
roetterbokhandeln-firar-syttende-mai
Grundlovsdagen, som Norges nationaldag egentligen heter, firas till minne av att prinsregenten Christian Frederik valdes till kung samt skrev under Norges grundlag den 17 maj 1814. Den 26 juli samma år gav sig den svenske kungen Karl XIII ut...
2017-05-16 16:26
ett-avgiftsfritt-svar-foer-11-miljoner
Riksarkivet vill se en fri tillgång till den digitaliserade arkivinformation som i dag ligger bakom SVAR:s betalvägg. Att slopa avgifterna skulle dock innebära ett inkomstbortfall på runt 11 miljoner kronor om året – pengar som myndigheten i så...
2017-05-16 11:09
sture-bjelkaker-in-memoriam
Sture Bjelkåker, Linköping, framstående släktforskare, under många år aktiv inom Föreningen DIS och en av de två revisorerna i Sveriges Släktforskarförbund, har avlidit vid 72 års ålder. Förbundet har anledning att med tacksamhet se tillbaka...
2017-05-15 15:03
om-dna-forskning-i-svt-i-kvaell
Har du också snöat in på DNA-släktforskning och är nyfiken på ditt allra äldsta ursprung? Då ska du kolla in kvällens avsnitt av Vetenskapens värld i SVT. Programmet innehåller bland annat ett reportage om Atlas-projektet, ett svenskt...
2017-05-15 13:14
de-tar-oever-efter-svenska-migrationscentret
Till slut blev det klart vilka som tar över efter Svenska Migrationscentret i Karlstad: Kinship Center, en nygammal förening som tänker låta det mesta vara sig likt. I mars i år stod det klart att Svenska Migrationscentret i Karlstad gått i...
2017-05-11 12:04
emigranttema-hos-genealogiska-foereningen
Kan du inte få nog av emigrantforskning? Alldeles efter släppet av "Emigrantforska på nätet" bjuder Genealogiska Föreningen in till en heldag på emigranttema. Det hela går av stapeln nu på lördag, den 13 maj, och innehåller minst sagt...
2017-05-10 16:24
emigrantforska-pa-naetet-finns-ute-nu
Äntligen finns den att köpa i Rötterbokhandeln – "Emigrantforska på nätet" av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman. Boken vägleder dig till det rika utbud av resurser som numera finns tillgängliga på nätet. Har du emigranter i släktleden är den...
2017-05-09 14:43
projektledaren-foer-namn-at-de-doeda-intervjuad-av-hd
Helsingsborgs Dagblad har intervjuat Anders Berg – projektledare för Namn åt de döda. I artikeln som publicerats på Rolands Classons blogg på HD.se berättar Anders Berg om hur arbetet inom projektet fortlöper, och om hur man steg för steg tar...
2017-05-09 11:11
soekbar-lista-med-doeda-1899-1903
En sökbar lista över döda i Sverige 1899-1903 har publicerats på nätet av universitetsbiblioteket i Chicago. Listan, som ursprungligen trycktes på uppdrag av Personhistorisk Tidskrift, bygger på dödsannonser publicerade i 25 olika tidningar....
2017-05-05 15:00
barnen-i-fokus-i-eva-f-dahlgrens-nya-bok
När Eva F Dahlgren hade skrivit klart sin uppmärksammade bok "Fallna kvinnor" 2013 fanns det en fråga hon inte kunde släppa: Vad hände med barnen till de kvinnor som spärrades in på anstalt i början av förra århundradet? Nu har hon tagit upp...
2017-05-03 14:09
staengt-foer-planeringsdag-den-4-maj
Torsdagen den 4 maj håller förbundskansliet och Rötterbokhandeln stängt. Detta på grund av planering inför Släktforskardagarna i Halmstad. Går bra att beställa Vill du beställa under torsdagen kan du göra det direkt i...
2017-05-03 09:40
emigrantforska-pa-naetet-firas-med-bokslaepp
Onsdagen den 10 maj släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny handbok: "Emigrantforska på nätet" av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman. De båda författarna gav 2009 ut storsäljaren "Emigrantforskning", men sedan dess har mycket hänt. En lång...
2017-05-02 13:53
5-000-foeljer-oss-pa-facebook-goer-du
Du har väl inte missat att du kan följa Sveriges Släktforskarförbund på Facebook? På så vis missar du inte när nya artiklar läggs upp här på Rötter eller när nya, bra erbjudanden dyker upp i Rötterbokhandeln. Det händer också att våra...