Senaste inläggen från Anbytarforum, Sveriges Släktforskarförbunds diskussionsforum för släktforskning. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i inläggen i Anbytarforum.

Rötterbloggen

Mats Ahlgren
18 april 2024
Ibland kan mina texter handla om det som hände för riktigt länge sedan, ibland ligger det närmare i tiden och just den här texten ligger väldigt nära nutid och till och med en bit in i framtiden. Släktforskning ska kanske inte handla om framtiden, me...

Kalendarium

Hitta föreningsaktiviteter nära dig

20
apr
Öppet Hus

Västerbergslagens Släktforskare


21
apr
Öppet Hus

Sällskapet Släktforskarna Sandviken


22
apr
BSF - Släktforskarrum öppet för medlemmar

Botvidsbygdens Släktforskarförening


23
apr
Öppet hus - kl. 13.00-16.00

Södertälje Släktforskarförening


23
apr
Jourhavande Släktforskare Flen

Katrineholm-Flen-Vingåkers Släktforskarförening


Se fler evenemang

Annonser

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

Har du Irländska Rötter? Då vet du säkert att en stor del av Irlands folkräkning från 1800-talet gick förlorad under det Irländska inbördeskriget. Men en glädjande nyhet är att man nyligen har digitaliserat de delar av folkräkningen som överlevde kriget och gjort dem tillgängliga på nätet – öppna för alla och helt gratis att söka i.

Dirland findmypastet är släktforskarföretaget findmypast som tillsammans med Irlands riksarkiv och FamilySearch för första gången gjort folkräkningen tillgänglig på nätet. Det kan förstås vara helt avgörande för släktforskare på jakt efter sina irländska rötter från 1800-talet.

Svårfunna anor

Det första du lära dig om irländsk släktforskning är att det är svårt. Mycket svårare att spåra släkten i Sverige. Den enskilt största förlusten för irländska familjehistoria var förstörelsen av de irländska folkräkningarna från 1800-talet. En stor del av folkräkningen förstördes nämligen då riksarkivet i Dublin sprängdes under det Irländska inbördeskriget 1922.

Men tack och lov var förlusten inte total. De dokument som inte förvarades på Riksarkivet fanns fortfarande kvar. Dokument avseende mer än 600 000 människor från folkräkningsregistren 1821, 1831 , 1841 och 1851 förvarades på annat håll vid tiden för sprängningen och för första gången har samtliga dokument nu blivit avfotograferade, transkriberade och publicerade på nätet.

Resursen är helt gratis, tillgänglig för alla.

Här kommer du till folkräkningen på findmypast.com

Bild: Irland. Från findmypast.com