Vänge (C)

Från Wiki-Rötter
Version från den 30 oktober 2010 kl. 12.43 av Cognatus (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Väderkvarnen vid Ekeby by

Innehåll

Vänge

Vänge församling ligger någon mil väster om Uppsala och angränsar till församlingarna Åland, Jumkil, Börje, Läby, Uppsala-Näs, Ramsta, Hagby och Skogs-Tibble. Vänge församling existerade som egen församling fram till 1895 då den slogs samman med grannförsamlingen i öster, Läby, till den nya församlingen Vänge och Läby församling. 1933 separerades de två församlingarna åter igen.

Tätorten Vänge är beläget 12 km väster om Uppsala. Även historiskt hette orten Vänge, men när järnvägen Uppsala-Sala byggdes bytte orten namn till Brunna för att inte blandas ihop med Vänge på Gotland eller Veinge i Halland. År 1995 återfick samhället namnet Vänge. Järnvägsstationen heter dock fortfarande Brunna även om det namnet inte används utanför järnvägen.[1]

Historik

Äldre tid

Kartan över Vänge visar att socknen i söder ligger 20 meter över havsnivån (Vängeåns utlopp) och i norr mellan 70 och uppåt 80 meter över. Dagens jordbruks- och bebyggelseområden ligger i stort sett 35-25 meter över havet. Den nuvarande landhöjningen är ca 50 cm per århundrade. 30-metersnivån nåddes mellan 2000-1800 f. Kr., 25-metersnivån 1500-1000. Det betyder, att Vänge från ca 2000 blev tillgängligt för invandring och bosättning. Spår av mänsklig bebyggelse finns också då här, alltså i slutet av stenåldern. Förmodligen ökade den under bronsåldern 1800-500 och äldre järnålder 500 f.Kr.-200 e.Kr. Centralplatser för området blev Håga i Bondkyrko socken och Broby i Börje.[2]

Medeltiden

En lokal gruppering av mäktiga jordägare existerade då kring Ekeby sjö, markerad i dag av stora rösen och stensättningar. Omkring 1000 e. Kr. fanns ett antal sådana betydelsefulla personer, vilket kan ses bl.a. av runstenarna. Sammanlagt finns sju sådana bevarade: vid Vänge kyrka, Brunna gård (nu försvunnen), Bärby, Fiby, Finnsta (nu försvunnen), Körlinge (nu vid Brunna gård) och Åltomta bro.

Arkeologiska utgrävningar 1998 visade bl.a. boplatser och fornlämningar i socknen. Under lång tid var de s.k. långhusen mycket typiska. Bebyggelsen var rörlig. Men mellan 700 och 800 e. Kr. övergavs flera bosättningar bl.a. vid Ekeby sjö. I stället fick vi en inflyttning till nya byar.

Under de följande århundradena fick centralmakten en ökande roll i form av skatter, nya byar och skiften. Dessa var uppdelade på olika ägare och jordnaturer som framgår bl.a. av Ekeby by. Vissa, exempelvis 1344 belagda bosättningar och byar, försvinner. Digerdöden spelade här en roll.

Träldomen fanns officiellt till 1335 men försvann redan tidigare, eftersom den var olönsam och krävde underhåll av människorna. Det var bättre med arrendatorer, som betalade för sitt uppehälle och ändå skötte jorden. Material från Fiby för år 1344 är här upplysande.

En kartbild över förhållandena 1540 visar då följande byar: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby. Bynamnen visar för ortnamnsforskarna inte bara deras innebörd utan också deras ålder. Åarnas roll för byarnas placering framgår tydligt av kartbilden. Ekeby, Finnsta, Kil och Långtibble är störst.

Bygdens kristnande och socknens och sockenkyrkans tillkomst kan följas enligt ett allmänt schema skapat och prövat av historikern Sigge Rahmqvist utifrån den uppländska medeltida utvecklingen och uppenbarligen med engelska förebilder. Först blir enskilda sockenbor kristna, sedan skapas ett ekonomiskt underlag för präst och kyrka och därefter tillkommer en socken. Schemat ger mening och sammanhang till skillnad från vissa tidigare förklaringsmodeller. Det visar enligt min mening övertygande vad som hände i Vänge.

Vänge kyrka är troligen uppförd i slutet av 1100-talet. Den är en gråstenskyrka i romansk stil och tillkommen på flera jordägares initiativ. Omkring 1300 eller först på 1400-talet skedde en tillbyggnad åt öster, då sakristia och vapenhus tillkommer. Västtornet är medeltida, ej från 1600-talet som hävdats bl.a. i kyrkobeskrivningen. De invändiga måtten är 20 x 6 meter. Den kan karakteriseras som en s.k. salkyrka.

Kyrkan är försedd med kalkmålningar av den berömde Albertus Pictor med Marie kröning, Nådastolen och Jesus på förklaringsberget som viktiga motiv. Den har en dopfunt från 1100talets mitt och en del andra medeltida föremål.[3]

1500-1900

Bilden av vilka grupper i socknen som ägde och bestämde över jorden förändrades självfallet över tid. Nya ägare kom till och gamla försvann. De olika jordnaturerna visas bl.a. 1527. Socknen hade då 14 % skattebönder, dvs. självägande bönder, 27 % frälsebönder med adliga ägare, medan kyrkan hade 59 %, huvuddelen ägdes alltså av kyrkan. Reformationen ändrade bilden till förmån för frälset, dvs. adeln, och kronan. Under 1600-talet före reduktionen 1680 fanns som säterier och herrgårdar Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Kil, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby. Finnsta, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby skulle dock försvinna som säterier och övergå i bondebruk eller dras in till kronans militära organisation, indelningsverket. Akademins, dvs. Uppsala universitets hemman fanns också med i bilden. Samtidigt minskade adelns jordinnehav genom inköp av ofrälse s.k ståndspersoner. Byarna låg utlagda i s.k. sol- eller tegskifte och tvåsäde (hälften årlig träda). En norm för byn framträder i exempelvis 1798 års byordning för socknen. Jordbruket var den bärande näringen i bygden.

1865 hade vi följande ägandebild: skattebönder 42 %, kronobönder 22 % och frälsebönder 36%. Skattebönderna och kronan har tagit över, frälset har minskat och kyrkan är alltmer borta. Huvuddelen ägdes alltså av skattebönder och till en viss del av frälset.

Mellan 1882 och 1886 skedde sedan stora förändringar i kyrkans utformning beroende på befolkningstillväxten och den nya tidens krav. Den får då stora korsarmar och absid och samtidigt rivs sakristian.[4]

1900-

Den moderna utvecklingen visar, att jordbruksinriktningen fortsatte ännu omkring 1950 men det kom då nya inslag genom strukturomvandling, inflyttning, och en rikslagstiftning som ställde nya krav på kommunen. 1951 och 1972 kom nya kommunindelningar för att klara av socknens och kommunens finanser och åtaganden. Vi fick och hade fått en befolkningsökning och nya tätorter med Brunna som ett exempel. Med detta blev befolkningsstrukturen ytterst viktig och en ny kommunal organisation skulle krävas. Dessförinnan hade dock folkrörelserna slagit igenom i olika form: religiöst i frikyrkoorganisationernas församlingar, i nykterhetsorganisationerna och i idrottsrörelsen. De förebådade samhällets förändring och blev avgörande för den.[5]

Befolkningsutveckling

Först från omkring 1750 kan vi exakt ange, hur stor befolkningen var i socknen. En ersättning dessförinnan kan sökas i antalet hushåll, som indirekt anger folkmängden. År 1540 fanns 48 hushåll i Vänge, 1669 47, 1750 81, 1775 98, 1800 113, 1907 105 (därav 66 torpställen). Hushållen ökade och vi fick en befolkningstillväxt i antalet hushåll, men minskar i slutet av 1800-talet beroende på att folk då flyttar från torpen och backstugorna. Omvandlat i antalet individer betyder detta: 1750 637,1775 615,1800 727,1825 772,1865 801,1900 782,1935 901, 1950 712, 1960 590, 1965 781, 1970 1300. Senare ändras bilden kraftigt beroende främst på tätorten Brunnas tillväxt: 1950 203 invånare, 1970 980, 2000 bortåt 1700. Emigrationen var liten eller ingen. Däremot fanns det en stor årlig in- och utflyttning av tjänstefolk beroende på socknens statarsystem, som dock försvann i mitten av 1940-talet. År 2000 hade Vänge en folkmängd av 1.785 personer, varav Brunna hade huvuddelen.[6]

Ekeby by

Socken-/Församlingsbeskrivning

Vänge socken domineras av åkerbruksbygd och barrskog. Där finns en näringsfattig sjö, Fibysjön, och en före detta sjö, Ekeby sjö. Mellan dessa flyter Fibyån, som övergår i Vängeån och som efter Ekeby sjö heter Hågaån.

Bebyggelsen var fram till 1960-talet utspridda gårdar runt om i socknen samt ett 30-tal fastigheter inne i Brunna stationssamhälle. I slutet på 1960-talet skedde en markant befolkningsökning i samhället och det expanderade kraftigt.

Huskarta över Ekeby by. Illustration:Carin Ax

En bit öster om samhället finns Ekeby by. Ekeby by beskrivs i dagligt tal som en "oskiftad" by. En mer korrekt beskrivning är att det är en by som genomgått några skiften, men däremot skedde inge utflyttning ifrån byn i samband med dessa. Därför har Ekeby by bibehållit sin gamla bykaraktär med mellan- och ringgata. Idag förvaltas delar av byn av domkapitlet i Uppsala län och Vänge Hembygdsförening bidrar till skötsel och underhåll.

I anslutning till Ekeby by finns en väderkvarn. Kvarnen byggdes omkring 1806 och är av holländsk modell med vridbar hätta. Efter sekelskiftet 1900 övertogs malningen av de moderna ångkvarnarna och i Ekeby slutade malningen 1909. Kvarnen blev vinglös i en storm 1914. Vänge hembygdsföreningen bildades 1950 för att försöka rädda kvarnen till eftervärlden och fick den därför som gåva. Kvarnen renoverades i omgångar fram till 1963 då den kunde invigas på nytt. 1976 slet en vårstorm av ett par vingar men året därpå skedde en återinvigning.

I anslutning till Fibysjön finns Fiby urskog och Kvarnberg. Fiby urskog är en skog som alltsedan 1966 är fridlyst. Skogen med sin smått trolska natur hade dock redan under den första halvan av 1900-talet tilldragit sig sådant intresse att botanister ville skydda den.

Kvarnberg var en period (1755-1795), utöver kvarn och såg, även porslinsfabrik. Under denna period, i slutet av 1770-talet, döptes porslinsfabriken om till Gustafsberg. År 1796 flyttades verksamheten till Bredsjö gård i Järlåsa socken. Efter en period av svårare år efter sekelskiftet 1800 kom verksamheten igång på allvar igen och flyttades till Fredriksdal. Ägaren blev dock tvungen att tänka om då det blev problem med krediter och började då med ett tegelbruk Gustafsberg på Värmdö. Dit fraktades fabriksutrustningen från Fredriksdal 1829. Så Kvarnberg har på ett inte alltför oväsentligt sätt bidragit till grundandet av den verksamhet som idag finns Gustavsbergs Porslinsfabrik på Värmdö.

Geografiska platser

1540: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby.

Forskningskällor

Tillhörigheter
Pastorat: -1961 Vänge och Läby
1962- Vänge, Läby, Järlåsa, Skogs-Tibble och Åland
Kontrakt: -1928 Ulleråker
1928-1961 Ulleråker och Norunda
1962- Norunda
1989- Norunda
Kyrklig samfällighet: -
Stift: Uppsala ärkestift
1989- Uppsala
Fögderi: 1720-1878 Tredje
1879-1885 Andra
1886-1917 Uppsala läns mellersta
1918-1966 Tiunda
1967- Uppsala
Länsmansdistrikt: -1917 Ulleråkers härad
Landsfiskalsdistrikt: 1918-1959 Ulleråker
1960-1964 Tiunda
Polisdistrikt: 1965- Uppsala
Åklagardistrikt: 1965- Uppsala
Kronofogdedistrikt: 1965- Uppsala
Län: 1634- Uppsala
Härad: Ulleråker
Tingslag: -1903 Ulleråkers härad
1904-1970 Tiunda
Domsaga: 1680-1714 se Balingsta
1715-1926 Uppsala läns mellersta
1927-1970 Uppsala läns södra
1971- Uppsala
Kommun: 1863-1951 Vänge
1952-1970 Norra Hagunda
1971- Uppsala
Landskap: Uppland
Militär indelning: LIF-REGEMENTETS DRAGON-CORPS Upsala Sqvadron,
Norra Uplands Kompani UPLANDS REGEMENTE,
Upsala Kompani Extra Soldat-Roteringen UPPLANDS REGEMENTE,
Bälinge (Uppsala) kompani,

-1791 LIVREGEMENTET T HÄST, Norra Upplands kompani,
1791-1815 LIVREGEMENTSBRIGADENS KYRASSIÄRKÅR, Norra Upplands skvadron
1815-1834 LIVREGEMENTETS DRAGONKÅR (DRAGONER) Norra Upplands skvadron Uppsala skvadron
1834- LIVREGEMENTETS DRAGONKÅR (DRAGONER)

Digitalt material

CD-/DVD-skivor
Internet

Tryckt litteratur

  • Vi i Vänge - en hembygdsbok, 376 s.
  • Vänge Hembygdsförenings årsskrift Vi i Vänge, 1990-2010
  • Det medeltida Sverige, 1 Uppland, Tiundaland: Ulleråker, Vaksala, Uppsala stad. 1984 (Riksantikvarieämbetet)
  • Uppland. Årsbok för medlemmar i Upplands Fornminnesförening och Hembygdsförbund.
  • Herdaminne, Uppsala ärkestift.
  • Sveriges bebyggelse, Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Uppsala län IV. 1949.
  • Svenska Gods och Gårdar, Del X, Uppsala län. 1938.

Arkivalier

Kyrkoarkivalier
Juridiska arkivalier
Militära arkivalier
Övriga arkivalier

Lokala arkiv

Register & avskrifter

Föreningar

Övrigt

Här kan man ta upp annat som kan vara till nytta vid släktforskning för denna församling/socken.

Länkar

Fotnoter

  1. Wikipedia [1]
  2. Sven Lundkvist, Vänge i ett historiskt perspektiv, Vi i Vänge 2009
  3. Sven Lundkvist, Vänge i ett historiskt perspektiv, Vi i Vänge 2009
  4. Sven Lundkvist, Vänge i ett historiskt perspektiv, Vi i Vänge 2009
  5. Sven Lundkvist, Vänge i ett historiskt perspektiv, Vi i Vänge 2009
  6. Sven Lundkvist, Vänge i ett historiskt perspektiv, Vi i Vänge 2009