Skillnad mellan versioner av "Uruguay"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Slavättlingar)
m (Svenskar i Uruguay)
 
(14 mellanliggande versioner av en användare visas inte)
Rad 8: Rad 8:
 
==Kort historik==
 
==Kort historik==
 
[[Fil:Uruguay administrativ.png|thumb|250px|right|Administrativ karta över Uruguay - som verkar litet i förhållande till grannländerna men som till ytan är ungefär lika stort som Götaland och Svealand tillsammans.]]
 
[[Fil:Uruguay administrativ.png|thumb|250px|right|Administrativ karta över Uruguay - som verkar litet i förhållande till grannländerna men som till ytan är ungefär lika stort som Götaland och Svealand tillsammans.]]
Uruguay började koloniseras under 1600-talet och från 1776 tillhörde området det spanska vicekungadömet La Plata. Mellan 1810 och 1816 ingick provinsen, som först kallades ''Banda Oriental'' och sedan ''Provincia Oriental'', i det framväxande ''Provincias Unidas del Río de la Plata'' som sedermera utvecklades till [[Argentina]], men år 1816 annekterades området av ''Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve''. År 1821 införlivades provinsen till Portugal under namnet ''Cisplatinska Provinsen'' (Provincia Cisplatina). Men då ''Kejsardömet Brasilien'' år 1825 förklarar sig oberoende av Portugal (som ockuperats av Napoleon), ledde flera revolter i Uruguay, som försökte att frigöra sig från Brasilien och istället tillhöra Argentina, samt ett krig mellan Brasilien och Argentina om vem som hade rätt Uruguay, till ett politiskt dödläge. 1828 blev Uruguay självständigt genom att Storbritannien hjälpte till att medla mellan Argentina och Brasilien.
+
Uruguay började koloniseras under 1600-talet och från 1776 tillhörde området det spanska vicekungadömet La Plata. Mellan 1810 och 1816 ingick provinsen, som först kallades ''Banda Oriental'' och sedan ''Provincia Oriental'', i det framväxande ''Provincias Unidas del Río de la Plata'' som sedermera utvecklades till [[Argentina]], men år 1816 annekterades området av ''Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve''. År 1821 införlivades provinsen till Portugal under namnet ''Cisplatinska Provinsen'' (Provincia Cisplatina). Men då ''Kejsardömet Brasilien'' år 1825 förklarar sig oberoende av Portugal (som ockuperats av Napoleon), ledde flera revolter i Uruguay, som försökte att frigöra sig från Brasilien och istället tillhöra Argentina, samt ett krig mellan Brasilien och Argentina om vem som hade äganderätt till provinsen, till ett politiskt dödläge. 1828 blev ''República Oriental del Uruguay'' självständigt genom att Storbritannien hjälpte till att medla fram en kompromiss mellan Argentina och Brasilien.
  
 
==Administrativ indelning==
 
==Administrativ indelning==
Rad 70: Rad 70:
 
|Roosevelt 669, CP 75000 Mercedes<br>+59845322061
 
|Roosevelt 669, CP 75000 Mercedes<br>+59845322061
 
|-
 
|-
|'''San José de Mayos stift'''<ref>[http://www.iglesiauruguaya.com/san_jose.htm Diócesis de San José de Mayo]</ref><br>''Diócesis de San José de Mayo''
+
|'''San José de Mayos stift'''<ref>[http://www.iglesiauruguaya.com/san_jose.htm Diócesis de San José de Mayo]</ref><br>''(Diócesis de San José de Mayo)''
 
|Basílica Catedral y Santuario Nacio­nal de San José
 
|Basílica Catedral y Santuario Nacio­nal de San José
 
|25 de Mayo 477, CP 80000 San José<br>+5983423339
 
|25 de Mayo 477, CP 80000 San José<br>+5983423339
Rad 108: Rad 108:
 
De vanligaste uppgifterna man återfinner i ''kyrkböckerna (registro parroquial)'' är:  
 
De vanligaste uppgifterna man återfinner i ''kyrkböckerna (registro parroquial)'' är:  
 
*'''Dop''' ''(partida de bautismo)'' - barn döptes vanligtvis några få dagar efter födseln - födelsedatum, födelsort, dopdatum, barnets namn, föräldrarnas namn och födelseort (-land), [[legitimitet]], [[gudfäder]]s namn och adress och (ibland) mor- och farföräldrars namn och adress eller födelseort. I vissa fall har man senare antecknat vem barnet gift sig med.  
 
*'''Dop''' ''(partida de bautismo)'' - barn döptes vanligtvis några få dagar efter födseln - födelsedatum, födelsort, dopdatum, barnets namn, föräldrarnas namn och födelseort (-land), [[legitimitet]], [[gudfäder]]s namn och adress och (ibland) mor- och farföräldrars namn och adress eller födelseort. I vissa fall har man senare antecknat vem barnet gift sig med.  
*'''Vigslar''' ''(partida de matrimonio)'' - vigselort, vigseldatum, [[lysning]]ar, brudparets namn, adress, ålder och civilstånd före vigseln, födelseorter, yrken, föräldrars namn och adress (och ibland födelseorter). Vid omgiften kan även namn och dödsdatum för tidigare makar vara inkluderade. Brudens [[giftoman]] är ofta nämnd. Man gifte sig i allmänhet i brudens hemförsamling. Vigselregister började föras från 1664 i Argentina.<ref>[http://genargentina.com.ar/fuentes/expedientes_matrimoniales.html?option=com_content&task=view&id=54&Itemid=104 Expedientes matrimoniales - Gen Argentina]</ref>
+
*'''Vigslar''' ''(partida de matrimonio)'' - vigselort, vigseldatum, [[lysning]]ar, brudparets namn, adress, ålder och civilstånd före vigseln, födelseorter, yrken, föräldrars namn och adress (och ibland födelseorter). Vid omgiften kan även namn och dödsdatum för tidigare makar vara inkluderade. Brudens [[giftoman]] är ofta nämnd. Man gifte sig i allmänhet i brudens hemförsamling.
*'''Begravningar''' ''(partida de defunción)'' - avlidna i Argentina blev ofta begravda någon eller några dag(ar) efter personens död - den avlidnes namn, födelseort, dödsort, dödsdatum, begravningsdatum, [[civilstånd]], dödsorsak, samt namn då kvarlevande anhöriga. I vissa fall anges om den avlidne efterlämnat ett [[testamente]] ''(testo)''.
+
*'''Begravningar''' ''(partida de defunción)'' - avlidna i Uruguay blev ofta begravda någon eller några dag(ar) efter personens död - den avlidnes namn, födelseort, dödsort, dödsdatum, begravningsdatum, [[civilstånd]], dödsorsak, samt namn då kvarlevande anhöriga. I vissa fall anges om den avlidne efterlämnat ett [[testamente]] ''(testo)''.
  
 
[[Mormonerna]] har mikrofilmat de flesta uruguayanska kyrkböckerna fram till omkring 1930. Dessa finns förvarade i [[Family History Library]] i Salt Lake City, Utah, USA. Mikrofilmerna kan beställas och läsas i [[Mormonernas släktforsningscentra]] över hela Sverige: [http://www.jesukristikyrka.se/om-kyrkan/slaektforskning/slaektforskningscenter.html]. Internetportalen [[Family-Search]], som också drivs av [[mormonerna]] kan användas för att eftersöka digitaliserat material ur ''Family History Library''.
 
[[Mormonerna]] har mikrofilmat de flesta uruguayanska kyrkböckerna fram till omkring 1930. Dessa finns förvarade i [[Family History Library]] i Salt Lake City, Utah, USA. Mikrofilmerna kan beställas och läsas i [[Mormonernas släktforsningscentra]] över hela Sverige: [http://www.jesukristikyrka.se/om-kyrkan/slaektforskning/slaektforskningscenter.html]. Internetportalen [[Family-Search]], som också drivs av [[mormonerna]] kan användas för att eftersöka digitaliserat material ur ''Family History Library''.
Rad 140: Rad 140:
 
====Övriga européer====
 
====Övriga européer====
 
Stora grupper fransmän, britter, tyskar, portugiser, schweizare, ryssar och polacker invandrade också under den stora invandrarvågorna mellan 1850 och 1930, samt 1945 till 1960.
 
Stora grupper fransmän, britter, tyskar, portugiser, schweizare, ryssar och polacker invandrade också under den stora invandrarvågorna mellan 1850 och 1930, samt 1945 till 1960.
 +
 +
====Svenskar i Uruguay====
 +
Två måsten för de som vill få en inblick i svensk närvaro i Uruguay är böckerna ''Svenskar i Latinamerika'' av Martin Rogberg<ref>Paulin, Axel: ''Svenska öden i Sydamerika'', Norstedts, Stockholm 1951.</ref> och ''Svenska öden i Sydamerika'' av Axel Paulin<ref>Rogberg, Martin: ''Svenskar i Latinamerika'', AB Lindqvists förlag, Örebro 1954. (Särtryck ur ''Vår svenska stam på utländsk mark. Svenska öden och insatser i främmande land'', AB Lindqvists förlag.)</ref><br>
 +
[[Fil:Sven-am.jpg|200px|Klicka för större bild!]]
  
 
====Judar====
 
====Judar====
Rad 145: Rad 149:
  
 
====Slavättlingar====
 
====Slavättlingar====
Man beräknar att cirka nio procent av befolkningen i Uruguay härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Sydamerika under kolonialtiden, och att cirka omkring sex procent betraktar sig som afrouruguayaner<ref>[http://es.wikipedia.org/wiki/Afrouruguayo Sp.Wikipedia:Afrouruguayo]</ref>.
+
Man beräknar att cirka nio procent av befolkningen i Uruguay härstammar från de afrikanska [[Slaveri|slavar]] som fördes till Sydamerika under kolonialtiden, och att cirka omkring sex procent betraktar sig som afrouruguayaner<ref>[http://es.wikipedia.org/wiki/Afrouruguayo Sp.Wikipedia:Afrouruguayo]</ref>.
  
 
===Aristokrati===
 
===Aristokrati===
Rad 185: Rad 189:
  
 
===Genealogiska organisationer===
 
===Genealogiska organisationer===
Man kan skicka förfrågningar till dessa organisationer och de hjälper ofta mer än gärna till med både forskning och information om hur man tar sig fram. Det är dock viktigt att man korresponderar på spanska, då uruguayare i allmänhet inte kan prata engelska. Det är inte vanligt att släktforskare fördjupar sig i senare tiders invandrare, utan förutom de gamla koloniala släkter man i allmänhet härstammar från, ägnar man sig åt personer som betytt mycket i den stad man verkar i. Man ska också ha i åtanke att man ofta har en i svenska ögon stock-konservativ syn på släktforskning, som vi kan känna igen från svensk släktforskning från före andra världskriget - dvs det mesta handlar om statusjakt.  
+
Man kan skicka förfrågningar till dessa organisationer och de hjälper ofta mer än gärna till med både forskning och information om hur man tar sig fram. Det är dock viktigt att man korresponderar på spanska, då uruguayare i allmänhet inte behärskar engelska. Det är inte vanligt att släktforskare fördjupar sig i senare tiders invandrare, utan förutom de gamla koloniala släkter man i allmänhet härstammar från, ägnar man sig åt personer som betytt mycket i den stad man verkar i. Man ska också ha i åtanke att man ofta har en i svenska ögon stock-konservativ syn på släktforskning, som vi kan känna igen från svensk släktforskning från före andra världskriget - dvs det mesta handlar om statusjakt.  
  
 
:# [http://www.iegu.org.uy/ '''Instituto de Estudios Genealógicos del Uruguay'''] (Genealogisk förening)
 
:# [http://www.iegu.org.uy/ '''Instituto de Estudios Genealógicos del Uruguay'''] (Genealogisk förening)
:# [http://www.aadeg.com.ar/ '''Academia Americana de Genealogía'''] (Latinamerikansk släktforskarfederation)  
+
:# [http://www.aadeg.com.ar/ '''Academia Americana de Genealogía'''] (Latinamerikansk släktforskarfederation)
  
 
==Internetresurser för släktforskare (externa länkar)==
 
==Internetresurser för släktforskare (externa länkar)==
Rad 199: Rad 203:
  
 
Mormonerna har [[mikrofilm]]at en stor del av Argentinas kyrkböcker och andra register. För den som inte kan resa ner och forska på plats, finns möjligheten att skicka efter mikrofilm eller [[digitalisering|digitaliserat]] material direkt från Salt Lake City, där mormonerna har sina arkiv. Man kan då sitta på ett av deras [[mormonernas släktforskningscentra|släkthistoriska center]] och studera dokumenten i lugn och ro - för en självkostnadsavgift.
 
Mormonerna har [[mikrofilm]]at en stor del av Argentinas kyrkböcker och andra register. För den som inte kan resa ner och forska på plats, finns möjligheten att skicka efter mikrofilm eller [[digitalisering|digitaliserat]] material direkt från Salt Lake City, där mormonerna har sina arkiv. Man kan då sitta på ett av deras [[mormonernas släktforskningscentra|släkthistoriska center]] och studera dokumenten i lugn och ro - för en självkostnadsavgift.
 +
 +
==Se även==
 +
* [[Spanskamerikansk Släktforskning - Genealogía Hispanoamericana]] (svensk släktforskarförening för spansktalande latinamerikaner)
 +
* [[Basker]]
 +
* [[Kreoler (criollos)]]
 +
* [[Hidalgos]]
 +
* [[Spanska för släktforskare]]
 +
* [[Vatikanens hemliga arkiv]]
 +
* [[Den spanska kolonisationen av Amerika]]
 +
* [[Argentina]]
  
 
----
 
----
Rad 206: Rad 220:
 
[[Kategori:Länder]]
 
[[Kategori:Länder]]
 
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]
 
[[Kategori:Släktforskning i andra länder]]
 +
[[Kategori:Invandringen till Sverige]]

Nuvarande version från 9 januari 2014 kl. 15.41

Uruguays flagga

Det finns idag cirka 2 500 personer födda i Uruguay i Sverige[1], varav 85% har svenskt medborgarskap. Den urugayanska invandringen till Sverige har varit mindre än den chilenska men betydligt större än den argentinska under samma tid, räknat i procent av invånarantalet. Av de uruguayaner som kom hit som flyktingar undan militärdiktaturerna under 1970- och 1980-talen, har den största majoriteten flyttat tillbaka till Uruguay men förhållandevis många blev ändå kvar.


Si entendés castellano (español) te recomendamos a buscar información en Guía Genealógica o en la página FamilySearch - Uruguay.


Innehåll

Kort historik

Administrativ karta över Uruguay - som verkar litet i förhållande till grannländerna men som till ytan är ungefär lika stort som Götaland och Svealand tillsammans.

Uruguay började koloniseras under 1600-talet och från 1776 tillhörde området det spanska vicekungadömet La Plata. Mellan 1810 och 1816 ingick provinsen, som först kallades Banda Oriental och sedan Provincia Oriental, i det framväxande Provincias Unidas del Río de la Plata som sedermera utvecklades till Argentina, men år 1816 annekterades området av Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve. År 1821 införlivades provinsen till Portugal under namnet Cisplatinska Provinsen (Provincia Cisplatina). Men då Kejsardömet Brasilien år 1825 förklarar sig oberoende av Portugal (som ockuperats av Napoleon), ledde flera revolter i Uruguay, som försökte att frigöra sig från Brasilien och istället tillhöra Argentina, samt ett krig mellan Brasilien och Argentina om vem som hade äganderätt till provinsen, till ett politiskt dödläge. 1828 blev República Oriental del Uruguay självständigt genom att Storbritannien hjälpte till att medla fram en kompromiss mellan Argentina och Brasilien.

Administrativ indelning

Uruguay är indelat i 19 departement (departamentos) styrda av intendenter (intendentes): Artigas, Canelones, Cerro Largo, Colonia, Durazno, Flores, Florida, Lavalleja, Maldonado, Montevideo, Paysandú, Río Negro, Rivera, Rocha, Salto, San José, Soriano, Tacuarembó och Treinta y Tres. Större orter med fler än 2000 invånare har sedan år 2009 rätt att bilda kommuner (municipios/alcaldías) ledda av borgmästare (alcaldes).

Offentliga arkiv och bibliotek

Nationella arkiv (riksarkiv) och bibliotek

Regionala arkiv och bibliotek

  • Listado Centros de Atención (medborgarkontor) en lathund med kontaktuppgifter till de regionala medborgarkontoren ute i landet.
  • Archivo de la Ciudad de Montevideo (Montevideos stadsarkiv) hemsida med kontaktuppgifter. Begravningsväsendet i Montevideo kommunaliserades redan på 1860-talet men det kommunala begravningsregistret omfattar begravningar från 1835[2]. Utöver begravningsregister återfinns mängder med kommunala dokument i stadsarkivet, t.ex. byggnadstillstånd, fordonsregister, lantmäteriregister, m.m.
  • Museos y Salas Portal för muséer och arkiv i Montevideo. Här återfinns länkar och information till stadsarkivet (Archivo de la Ciudad), samt till en rad muséer.

Katolska kyrkans indelning i Uruguay

Katolska kyrkans stift i Uruguay

Den katolska kyrkan (iglesia católica) i Uruguay är indelad i församlingar (parroquias). Församlingarna är i sin tur förenade i stift (diócesis), anförda av biskopar (obispos). Stiften är i sin tur förenade i en kyrkoprovins anförda av en ärkebiskop (arzobispo) vars eget stift kallas ärkestift (arquidiócesis). I Uruguay finns ett ärkestift och 9 stift [3].

Stift Domkyrka Adress
Montevideos ärkestift[4]
(Arquidiócesis de Montevideo)
Iglesia Matríz,
Catedral de Montevideo
Treinta y Tres 1368, CP 11000 Montevideo
Tel: +59829158127 (arkiv från 1726 till 1917)
Canelones stift[5]
(Diócesis de Canelones)
Catedral Nuestra Señora de Guadalupe José Enrique Rodo 379, CP 90000 Canelones
+5983322202 (arkiv från 1775)
Maldonados stift[6]
(Diócesis de Maldonado)
Catedral de San Fernando 18 de julio 833, CP 20000 Maldonado
+59842223342 (arkiv från 1764)
Melos stift[7]
(Diócesis de Melo)
Catedral Nuestra Señora del Pilar y San Rafael Pilar y Aparicio Saravia, CP 37000 Melo
+5986422130 (arkiv från 1797)
Minas stift[8]
(Diócesis de Minas)
Catedral de la Inmaculada Concepción Treinta y Tres 527, CP 30000 Minas
+5984422074 (arkiv från 1783)
Saltos stift[9]
(Diócesis de Salto)
Catedral San Juan Bautista 25 de Agosto 71, CP 50000 Salto
+59847332574 (arkiv från 1805)
Tacuarembó stift[10]
(Diócesis de Tacuarembó)
Parroquia San Fructuoso - Iglesia Catedra General Flores 185, CP 45000 Tacuarembó
+5986320578
Floridas stift[11]
(Diócesis de Florida)
Catedral Basilica Santuario Virgen de los Treinta y Tres Alejandro Gallinal 504, CP 94 000 Florida
+59843522285
Mercedes stift[12]
(Diócesis de Mercedes)
Catedral Nuestra Señora de las Mercedes Roosevelt 669, CP 75000 Mercedes
+59845322061
San José de Mayos stift[13]
(Diócesis de San José de Mayo)
Basílica Catedral y Santuario Nacio­nal de San José 25 de Mayo 477, CP 80000 San José
+5983423339

Släktforskning i Uruguay

Allmän information

I Uruguay finns många typer av genealogiska resurser:

  1. Statliga arkiv och bibliotek
  2. Regionala arkiv och bibliotek
  3. Kommunala arkiv och folkbokföringskontor
  4. Kyrkliga arkiv och församlingskontor
  5. Andra typer av offentliga bibliotek (skolor, institutioner, etc.)
  6. Historiska och genealogiska föreningar

Hur börjar man?

Som vanligt när det gäller släktforskning så måste man ha en "trådända" att dra i, och det är i regel det man får reda på genom att fråga de äldsta familjemedlemmarna. Man behöver veta namn, efternamn, födelseplats, födelsedatum och födelseort för den man börjar med. Rör det sig om en liten ort kan man gå direkt på den lokala folkbokföringsregistret (registro civil), i kommunkontoret (municipalidad), eller församlingens dopbok (registro parroquial de bautismos) för det året, eller skriva till den myndighet som har hand om folkbokföringen på orten. I större städer är det svårare att lokalisera församlingen, då måste man kontakta den civila folkbokföringen (registro civil). Har man möjlighet, är ett personligt besök bättre. Kan man själv inte spanska bör man ha någon spansktalande som hjälper till i kontakterna. Detta gäller även när man släktforskar via mikrofilmade eller skannade dokument hemma i Sverige.

Några korta råd

  1. Om personen är född senare än 1900 är födelsen sannolikt registrerad i civilregistret (registro de estado civil) på födelseorten.
  2. Om personen är född tidigare än 1900 måste man söka den i del lokala församlingens arkiv (registro de la parroquia).
  3. De allra flesta uruguayaner har förfäder som invandrade till Uruguay på 1800- eller 1900-talen. Räkna med att behöva spåra dem till ursprungsländerna.
  4. Personliga besök på plats ger bäst resultat - annars kan man anlita någon som kan hjälpa till.
  5. Räkna med att de "ordinarie" ärendena prioriteras (t.ex. lokalbefolkningens behov av dokument) och en lång kö.
  6. Artighet och hövlighet, både på plats och per brev, är bästa sättet att nå resultat.
  7. Lämna gärna en allmosa (limosna) till församlingen eller ett bidrag till kaffekassan på kommunarkivet.
  8. Kolla först om mormonerna har mikrofilmat församlingen, så kan du bespara dig resan.
  9. Om personen är av gammal spanskättad släkt criollos, ta kontakt med en släktforskarförening (se nedan).

Kyrkböcker

De uruguayanska katolska församlingarna (parroquias) har registrerat födda, vigda och döda i kyrkböcker (archivos eclesiásticos) sedan slutet av 1500-talet, men förvaringen av kyrkböckerna har varit olika på olika ställen, därför har mycket förstörts av dålig hantering och usel förvaring. De tidiga kyrkböckerna kan ibland vara skrivna på latin, annars är det spanska som gäller. Kyrkan har fortsatt att registrera födda, vigda och döda även efter civilregistrens införande i slutet av 1800-talet. Många av städernas församlingar är idag inte territoriella, utan personer gifter sig och döper barnen i kyrkorna efter smak. Begravningsväsendet är ofta civilt numera.

De vanligaste uppgifterna man återfinner i kyrkböckerna (registro parroquial) är:

  • Dop (partida de bautismo) - barn döptes vanligtvis några få dagar efter födseln - födelsedatum, födelsort, dopdatum, barnets namn, föräldrarnas namn och födelseort (-land), legitimitet, gudfäders namn och adress och (ibland) mor- och farföräldrars namn och adress eller födelseort. I vissa fall har man senare antecknat vem barnet gift sig med.
  • Vigslar (partida de matrimonio) - vigselort, vigseldatum, lysningar, brudparets namn, adress, ålder och civilstånd före vigseln, födelseorter, yrken, föräldrars namn och adress (och ibland födelseorter). Vid omgiften kan även namn och dödsdatum för tidigare makar vara inkluderade. Brudens giftoman är ofta nämnd. Man gifte sig i allmänhet i brudens hemförsamling.
  • Begravningar (partida de defunción) - avlidna i Uruguay blev ofta begravda någon eller några dag(ar) efter personens död - den avlidnes namn, födelseort, dödsort, dödsdatum, begravningsdatum, civilstånd, dödsorsak, samt namn då kvarlevande anhöriga. I vissa fall anges om den avlidne efterlämnat ett testamente (testo).

Mormonerna har mikrofilmat de flesta uruguayanska kyrkböckerna fram till omkring 1930. Dessa finns förvarade i Family History Library i Salt Lake City, Utah, USA. Mikrofilmerna kan beställas och läsas i Mormonernas släktforsningscentra över hela Sverige: [1]. Internetportalen Family-Search, som också drivs av mormonerna kan användas för att eftersöka digitaliserat material ur Family History Library.

Civil folkbokföring

Den första folkbokföringen i Uruguay genomfördes av kyrkan. Civila statliga myndigheter började föra folkbokföringsregister från och med 1879, men det dröjde ända fram till omkring sekelskiftet 1900 innan man hade ett helt fungerande sekulariserat folkbokföringssystem som kunde ersätta kyrkböckerna. Det obligatoriska civila äktenskapet infördes 1885.

I Uruguay är det kultur- och utbildningsministeriet (Ministerio de Educación y Cultura) som ansvarar för folkbokföringen (Registro de Estado Civil). Ute i landet återfinns folkbokföringsmyndigheten i de s.k. medborgarkontoren (Centros de Atención Ciudadana) ofta integrerade i kommunkontoren (Intendencias Municipales). I Montevideo återfinns folkbokföringsmyndigheten i Registro Civil de la Intendencia Municipal de Montevideo.

De vanligaste uppgifterna man återfinner i den civila folkbokföringen (registro de estado civil) är:

  • Födslar (partida de nacimiento) - föräldrar registrerade i allmänhet barnet några dagar efter födelsen, varvid registreringen bevittnades av två personer - barnets kön (sexo), födelsedatum, födelseort (ibland namnet på sjukhuset där barnet var fött), föräldrarnas namn (ibland födelseort), ålder, civilstatus, yrken, samt adress, ibland även föräldrarnas nationalitet eller etnicitet. Ibland nämns också antalet barn i familjen. Det händer att även uppgifter om barnets mor- och farföräldrar inkluderas. Vittnenas namn, adresser, yrken antecknas också. Födelsebeviset är en ytterst viktig handling för varje medborgare, den utgör alltid grund för varje ny identitetshandling (ID-kort, pass, m.m.) som personen ifråga behöver för att få arbete, införskaffa bankkonton, osv.
  • Vigslar (partida de matrimonio) - när den civila folkbokföringen infördes blev den borgerliga vigseln den lagliga vigseln, kyrklig vigsel blev därmed endast en personlig och religiös angelägenhet - uppgifterna i det borgerliga/civila äktenskapsregistret är ofta mycket omfattande och inkluderar namn, födelseuppgifter, nationalitet (ev. etnicitet), civil status, yrke, adress, uppgifter om föräldrars namn, yrke, nationalitet, (ev. etnicitet), adress, m.m.
  • Dödsfall (partida de defunción) - registreringen av avlidna skedde oftast någon eller några dagar efter personens bortgång, och då nästan alltid i den ort personen dött - utöver de vanliga uppgifterna om dödsdatum, dödsort, dödsorsak, samt uppgifter om födelseort, nationalitet (ev. etnicitet), föräldrars namn, m.m. uppges ofta den efterlevande makens namn, adress, och ibland också efterlevande barn. Ofta nämns också vem som inkommit med uppgifterna och anmält dödsfallet.

Man bör ta i beaktande att det alltid tas ut expeditionsavgifter för de intyg som utfärdas av folkbokföringsmyndigheterna.

Invandring/Utvandring

Den europeiska kolonisationen av Urguguay startade relativt sent eftersom landet saknade fyndigheter av ädla metaller. Det dröjde till långt in på 1600-talet innan några större bosättningar uppstod, och den första staden som grundades var Colonia del Sacramento, som etablerades av portugiserna 1680. Under följande århundraden invandrade sydeuropéer, samt britter, som också bidrog till en västafrikansk invandring genom slavmarknaden. De största invandringsvågorna inträffade dock från mitten av 1800-talet och fram till 1920-talet, då från syd- och centraleuropa samt mellanöstern och fjärran östern, och efter andra världskriget, då många européer flydde från det krigshärjade Europa.

Etniska minoriteter

Italienare och spanjorer

Omkring halva befolkningen i Uruguay härstammar från Italien. Deras förfäder invandrade framförallt under 1800- och 1900-talen och måste således spåras vidare bakåt i Italien. En nästan lika stor del härstammar från invandrade spanjorer (se även aristokrati).

Övriga européer

Stora grupper fransmän, britter, tyskar, portugiser, schweizare, ryssar och polacker invandrade också under den stora invandrarvågorna mellan 1850 och 1930, samt 1945 till 1960.

Svenskar i Uruguay

Två måsten för de som vill få en inblick i svensk närvaro i Uruguay är böckerna Svenskar i Latinamerika av Martin Rogberg[14] och Svenska öden i Sydamerika av Axel Paulin[15]
Klicka för större bild!

Judar

Det finns 34 000 judar i Uruguay (se nedan).

Slavättlingar

Man beräknar att cirka nio procent av befolkningen i Uruguay härstammar från de afrikanska slavar som fördes till Sydamerika under kolonialtiden, och att cirka omkring sex procent betraktar sig som afrouruguayaner[16].

Aristokrati

Släkter som tillhört den styrande klassen i Uruguay - i allmänhet av spansk adlig härkomst - är betydligt lättare att följa bakåt i tiden. De finns ofta färdigutredda i genealogiska uppslagsverk som man återfinner i välbeställda bibliotek. Många släkter finns dessutom publicerade på webben, men tillförlitligheten i dessa dokument är dock inte hundraprocentig.

  • Calvo, Carlos. "Nobiliario del antiguo Virreynato del Río de la Plata" (Det gamla vicekonungadömet Río de la Platas adelssläkter). Buenos Aires, Argentina: Libretria y Ediorial "La Facultad" Bernabé, 1924, 1936–43. (Family History Library film 1103946–1103949 - kan beställas och läsas på mormonernas släktforskningscentra)

De släkter som härstammar från spansk adel (hidalgos), och som huvudsakligen anlände till Amerika under den spanska kolonisationen, kan eftersökas i spanska källor. De tidigaste kolonisatörerna är ofta omtalade i historiska källor och välkända, eftersom de var så få. Tidiga kolonisatörer från andra länder är också ofta väldokumenterade, och man bör eftersöka dem i lokalhistoriska verk från den ort de slog sig ned i. (Se vidare info i Spansk kolonisation av Amerika.)

Religiösa minoriteter

Protestanter

De brittiska, irländska, tyska och schweiziska immigrationerna till Uruguay har varit betydande. Fortfarande talas engelska, tyska och kymriska på de ställen där kolonier uppstått. För släktforskaren utgör dessa grupper inget större problem, då det tycks finnas oändliga resurser, både på nätet och i biblioteken, för att spåra och lokalisera dem.

Här nedan följer ett urval av länkar till resurser för protestantisk släktforskning i Argentina:
  • Brits in South America Database (engelskspråkig internetdatabas) [2]
  • Cementerio Británico en Montevideo Brittiska begravningsplatsen i Montevideo
  • British Settlers in Argentina and Uruguay—studies in 19th and 20th century emigration [3]
  • Appointment of Curators for those who died intestate - British Consulate, Buenos Ayres, 1842-1899 [4]
  • Society for Irish Latin American Studies (Irish-Argentine Burial Records) [5]
  • Society for Irish Latin American Studies (Irish-Argentine Passenger Records) [Irish Passengers to Argentina (1822-1929)]
  • Society for Irish Latin American Studies (Irish Settlers in Argentina) [6]

Judar

Det finns 34 000 judar, cirka 1% av befolkningen, i Uruguay.

Valdenser

I Uruguay finns en särskilt stor koloni valdenser[17] som ursprungligen härstammar från området kring Alperna i Europa, med ett eget arkiv och bibliotek[18].

Namnskick

Historiskt sett har uruguayanerna följt ett huvudsakligen spanskt traditionellt namnbruk, med ett eller flera förnamn (där namnkombinationer med José eller María, t.ex. María del Carmen (Vår fru Maria från berget Karmel) - en jungfruuppenbarelse - reduceras till Carmen) kombinerat med i regel två släktnamn, varav det första i regel är faderns släktnamn, och det andra moderns. Under 1900-talet förändrades dock namnbruket och "moderniserades". Man gick då över till ett mer vardagligt bruk av tilltalsnamn och ett efternamn, speciellt sedan den italienska invandingen tagit fart och deras namntradition blivit vanligare. Kvinnor ersätter moderns släktnamn med makens när de gifter sig, men lägger till ett "de" mellan släktnamnen. I dagligt tal används alltid tilltalsnamn och efternamn - dvs faderns (eller makens) släktnamn.

En familj kan därför se ut på följande sätt:
Make: Jorge Guillermo Grandoli Edwards (formellt) - Jorge Grandoli (informellt)
Maka: Adriana Lucrezia Rizzi de Grandoli (formellt) - Adriana Grandoli (informellt)
Barn: Laura María Grandoli Rizzi (formellt) - Laura Grandoli (informellt)
Barn: Gastón Rubén Grandoli Rizzi (formellt) - Gastón Grandoli (informellt)

Genealogiska organisationer

Man kan skicka förfrågningar till dessa organisationer och de hjälper ofta mer än gärna till med både forskning och information om hur man tar sig fram. Det är dock viktigt att man korresponderar på spanska, då uruguayare i allmänhet inte behärskar engelska. Det är inte vanligt att släktforskare fördjupar sig i senare tiders invandrare, utan förutom de gamla koloniala släkter man i allmänhet härstammar från, ägnar man sig åt personer som betytt mycket i den stad man verkar i. Man ska också ha i åtanke att man ofta har en i svenska ögon stock-konservativ syn på släktforskning, som vi kan känna igen från svensk släktforskning från före andra världskriget - dvs det mesta handlar om statusjakt.

  1. Instituto de Estudios Genealógicos del Uruguay (Genealogisk förening)
  2. Academia Americana de Genealogía (Latinamerikansk släktforskarfederation)

Internetresurser för släktforskare (externa länkar)

  • Gen-Uruguay en kontaktlista för släktforskare med intresse för Uruguay (på spanska, men det går säkert att ställa frågor på engelska).
  • Guía Genealógica har en sida med information om släktforskning i Uruguay.
  • Apellidos Italianos är en argentinsk sajt som riktar sig till latinamerikaner med rötterna i Italien.

Mormonerna

För den som behärskar engelska finns FamilySearch, dvs mormonernas Internet-resurs för släktforskning över Uruguay, samt en egen wiki, också på engelska. Wikin är egentligen en liten portal eftersom informationen är uppdelad på olika sidor. Återfinns inte informationen här på sidan, rekommenderar vi dig att kolla igenom FamilySearch och LDS-wikin för säkerhets skull.

Mormonerna har mikrofilmat en stor del av Argentinas kyrkböcker och andra register. För den som inte kan resa ner och forska på plats, finns möjligheten att skicka efter mikrofilm eller digitaliserat material direkt från Salt Lake City, där mormonerna har sina arkiv. Man kan då sitta på ett av deras släkthistoriska center och studera dokumenten i lugn och ro - för en självkostnadsavgift.

Se även


Källor:

  1. SCB:s befolkningsstatistik, 2009
  2. Guía Genealógica - Uruguay
  3. Diócesis del Uruguay
  4. Archidiócesis de Montevideo
  5. Diócesis de Canelones
  6. Diócesis de Maldonado
  7. Diócesis de Melo
  8. Diócesis de Minas
  9. Diócesis de Salto
  10. Diócesis de Tacuarembó
  11. Diócesis de Florida
  12. Diócesis de Mercedes
  13. Diócesis de San José de Mayo
  14. Paulin, Axel: Svenska öden i Sydamerika, Norstedts, Stockholm 1951.
  15. Rogberg, Martin: Svenskar i Latinamerika, AB Lindqvists förlag, Örebro 1954. (Särtryck ur Vår svenska stam på utländsk mark. Svenska öden och insatser i främmande land, AB Lindqvists förlag.)
  16. Sp.Wikipedia:Afrouruguayo
  17. Sv.Wikipedia:Valdenser
  18. Biblioteca, Archivo y Museo Valdense