Tingsrätt

Från Wiki-Rötter
Version från den 8 december 2011 kl. 22.28 av Jojje (Diskussion | bidrag)

Hoppa till: navigering, sök
Klubba-m.jpg
Exempel på svensk tingssal (Borås).

Tingsrätterna instiftades i Sverige 1971 och ersatte härads- och rådhusrätterna. Rådhusrätterna fanns då i 27 av landets större städer, medan de övriga städerna låg under häradsrätterna (häradstingen). De senare fanns utspridda på landsbygden. Därmed var de första rättsinstanserna lika över hela landet. År 1995 fanns 96 tingsrätter i Sverige, men sedan dess har antalet skurits ned betydligt till dagens 48 (hösten 2010), och antalet förväntas på sikt vara nere i cirka 40 stycken totalt inom hela landet. Främst försöker man koncentrera tingsrätterna till residensstäderna i mindre län samt till de större städerna.

Begreppet tingsrätt nyskapades inte vid reformen 1971, utan fanns belagt redan på 1600-talet, då vanligen i betydelsen häradsrätt.

Fram till 1993 skulle varje verksamhetsår i tingsrätten, i enlighet med 1686 års kyrkolag, inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler, eller på det aktuella tingsstället. Många domstolar har bevarat detta åldriga åliggande såsom en återkommande tradition.

En tingsrätts geografiska område för rättsskipning kallas domsaga. Vid större geografiska avstånd är det vanligt att tingsrätten förfogar över ett eller flera tingsställen, lokaler dit rätten reser vid behov av förhandling. Parter i målet slipper på så vis resa långa avstånd, vilket besparar domstolens utgifter för betalningar av reseersättningar och förlorad arbetsinkomster. Normalt är ingen av tingsrättens personal fast stationerad på domsagan, utan enbart på huvudorten (kansliorten).

Tingsrättens dömande juristerna utgörs av lagmän, chefsrådmän, rådmän, assessorer, fiskaler, beredningsjurister och notarier. En lagfaren chefsdomare kallas lagman och avser en jurist som avlagt domared. Övriga ledamöter är rådmän. Vid förhandlingar i brottmål består tingsrätten i regel av lagmannen, samt samt av tre nämndemän. Dessa nämndemän är kommunalt utvalda och ingår i en så kallad nämnd. Nämndemännen är inte jurister utan lekmän.

Lagmän, chefsrådmän och rådmän är ordinarie ledamöter, vilket innebär att deras anställningar är skyddade enligt 11 kap. 5 § regeringsformen. Den ordinarie domaren utses av regeringen. Lagmannen, det vill säga domaren, är chef för tingsrätten. En chefsrådman är chef för en avdelning rådmän inom tingsrätten.

Vid förhandlingar i tvistemål består rätten av en eller tre lagfarna domare. En huvudförhandling i ett tvistemål med tre domare brukar kallas för tresits. I familjemål kan även nämndemän ingå i rätten.

Källa: Wikipedia