Skillnad mellan versioner av "Testamente"

Från Wiki-Rötter
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med 'Ett '''testamente''' är ett ''juridiskt bindande dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska regleras efter dennes död''. Den som upprättar ett te...')
 
(kompl.)
Rad 1: Rad 1:
Ett '''testamente''' är ett ''juridiskt bindande dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska regleras efter dennes död''. Den som upprättar ett testamente egendom kallas ''testator'' (maskulinum) eller ''testatrix'' (femininum).
+
'''Testamente''' (från latinets ''testatio mentis'', som betyder "frivilligt vittnesmål") är ett ''juridiskt bindande dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska regleras efter dennes död''. Den som upprättar ett testamente egendom kallas ''testator'' (maskulinum) eller ''testatrix'' (femininum).
  
 
En person som vill tillförsäkra sig om hur hans eller hennes kvarlåtenskap skall fördelas efter sin död skall upprätta ett testamente. Ett testamente är ett ensidigt förordnande, vilket betyder att det är den som upprättar ett testamente som bestämmer vad testamentet skall innehålla. För att en person skall kunna upprätta ett testamente måste denne vara behörig, vilket betyder att personen i fråga måste uppfylla vissa krav, till exempel att vara 18 år fyllda (eller 16 år om han/hon varit gift eller vill testamentera egendom denne själv äger) och inte under påverkan av psykisk störning.
 
En person som vill tillförsäkra sig om hur hans eller hennes kvarlåtenskap skall fördelas efter sin död skall upprätta ett testamente. Ett testamente är ett ensidigt förordnande, vilket betyder att det är den som upprättar ett testamente som bestämmer vad testamentet skall innehålla. För att en person skall kunna upprätta ett testamente måste denne vara behörig, vilket betyder att personen i fråga måste uppfylla vissa krav, till exempel att vara 18 år fyllda (eller 16 år om han/hon varit gift eller vill testamentera egendom denne själv äger) och inte under påverkan av psykisk störning.

Versionen från 23 mars 2011 kl. 10.55

Testamente (från latinets testatio mentis, som betyder "frivilligt vittnesmål") är ett juridiskt bindande dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska regleras efter dennes död. Den som upprättar ett testamente egendom kallas testator (maskulinum) eller testatrix (femininum).

En person som vill tillförsäkra sig om hur hans eller hennes kvarlåtenskap skall fördelas efter sin död skall upprätta ett testamente. Ett testamente är ett ensidigt förordnande, vilket betyder att det är den som upprättar ett testamente som bestämmer vad testamentet skall innehålla. För att en person skall kunna upprätta ett testamente måste denne vara behörig, vilket betyder att personen i fråga måste uppfylla vissa krav, till exempel att vara 18 år fyllda (eller 16 år om han/hon varit gift eller vill testamentera egendom denne själv äger) och inte under påverkan av psykisk störning.

Ett testamente är en persons yttersta vilja, vilket är uttryck för att ett testamente inte är förpliktande för den som upprättar ett sådant utan denne har alltid rätt att ändra detta när som helst. Ändring av testamente sker enligt samma förfarande som inrättande av sådant. Det är alltid det senast skrivna testamentet som gäller, enligt lagen.

Testamentstagaren kan vara fysisk eller juridisk person (exempelvis ett aktiebolag, staten, en kommun eller en stiftelse). Vad gäller människor får testatorn testamentera till förmån för den som är född eller avlad vid testatorns död. Detsamma gäller arvsberättigade avkomlingar ifall dessa är födda eller avlade vid testatorns död (jfr 1:1 ärvdabalken). Syskon som inte är födda vid testatorns död skall ha samma rätt till lotter enligt 9 kap. 2 § ärvdabalken.

Om testatorn har ättlingar (arvingar i första arvsklassen) har de alltid rätt till hälften av det arv de skulle ha fått om testamentet inte hade funnits. Detta kallas laglott.

Vissa formkrav gäller för att testamentet skall vara juridiskt giltigt, till exempel att det skall vara skriftligt samt bevittnat av två icke-jäviga (de får inte direkt eller indirekt ärva i testamentet) vittnen. Bägge vittnena ska samtidigt bevittna testators underskrift, eller testators vidkännande av densamma. De behöver inte få kännedom om testamentets innehåll.

Såvida testatorn av skäl som sjukdom eller nödsituation ej har möjlighet att upprätta ett ordinärt testamente, enligt ovan, erbjuds i lagen (10 kap. 3 § ärvdabalken) två möjligheter att förordna om sin kvarlåtenskap genom så kallat nödtestamente. Den första metoden som nämns i lagen är att testator muntligen inför två ojäviga vittnen berättar sitt förordnande. Den andra metoden är att testator i egenhändigt undertecknad handling förordnar om kvarlåtenskapen. Den sistnämnda handlingen brukar kallas holografiskt testamente. Ett nödtestamente gäller ej längre, om testator efter testamenterandet under tre månader varit i stånd att upprätta ett ordinärt testamente.

Testamentens betydelse för släktforskningen

Testamenten och handlingar om egendom och förmyndarskap utgör viktiga dokument för släktforskaren. De innehåller vanligtvis namn på familjemedlemmar och släktskapsband, men även släktingars finansiella ställning. Ett testamente kan t ex avslöja okända ättlingars namn och existens, och avslöjar dessutom de relationer, goda och dåliga, som testatorn haft gentemot arvingarna.

Testament i ett globalt perspektiv

Testament är ovärderliga dokument för släktforskare i andra länder där dokumentationen är sämre på andra områden. Ibland är det endast testamentet som är det enda belägget för släktskap, och i vissa fall också det enda dokument som bevisar att testatorn varit vid liv när det skrevs.