Sveriges medeltida personnamn (SMP)

Från Wiki-Rötter
Version från den 13 mars 2012 kl. 10.24 av Jojje (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Sveriges Medeltida Personnamn, SMP, är ett ordbok som ges ut av Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala och som presenterar det svenska personnamnskicket under medeltiden.

Innehåll

Samlingarnas syfte

Det viktigaste syftet med Sveriges medeltida personnamns samlingar är att de skall ligga till grund för det pågående arbetet med ordboken Sveriges medeltida personnamn. Denna ordbok kommer att omfatta alla personnamn, som har brukats i Sverige under medeltiden, dvs ca 1100-ca 1520.

Personnamnssamlingarna hålls tillgängliga för forskare under ovan angivna tider. Genom att man i samlingarna har lagt tonvikten vid att så noggrant som möjligt återge hur de medeltida personnamnsformerna skrevs i källorna, är arkivet till stor nytta för i första hand språkforskare. Men också historiker, främst då personhistoriker, kan få viktiga upplysningar om vid vilken tid, på vilken plats och i vilken social miljö namngivna personer förkommer. Samlingarna söker så långt det är möjligt att lämna uppgifter om namnbärarnas släktskapsförhållanden. Härigenom kan släktforskare, som nått tillräckligt långt tillbaka i tiden, i många fall dra nytta av personnamnssamlingarna. Religions- och kyrkohistoriker torde också finna material av intresse. Många personnamn anknyter sålunda i sig själva till religionen genom att man i förleder kan identifiera ursprungliga gudanamn, t.ex. Frösten, Odhindisa och Thorgils, eller ett ord för 'gud', 'gudom', t.ex. Asmund, Gudhlögh och Ragnvald. Sådana namn är särskilt vanliga på våra runstenar, vars namnskatt dock inte finns samlad i SMP. Senare under medeltiden blev det ofta den katolska kyrkans helgon och martyrer, som fick ge namn åt svenska män och kvinnor.

Samlingarnas tillkomst och tillhörighet

Grunden till personnamnssamlingarna lades den 15 juli 1943, i och med att den första excerperingen (det första utdraget) ur Svenskt Diplomatarium (en tryckt samling av urkunder från medeltiden) påbörjades. Det var framlidne professor Ivar Modéer som tog initiativet till upprättandet av samlingarna. Anslag beviljades av Humanistiska fonden. År 1947 ställdes arbetet under ledning av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Akademien tillsatte en Personnamnskommitté med uppgift dels att leda arbetet med insamlingen av personnamn, dels att sedan insamlingen slutförts ge ut en ordbok över det insamlade namnmaterialet. Till den förste ordföranden i Kommittén utsågs professor Elias Wessén och till den förste sekreteraren dåvarande docenten Ivar Modéer. Åren 1959-1973 var professor Dag Strömbäck ordförande och 1973-1980 innehades denna post av professor Valter Jansson; från 1980 var professor Lennart Moberg Personnamnskommitténs ordförande. Ordboksredaktörer har varit fil. lic. Roland Otterbjörk t.o.m. 1967, därefter docent Per-Axel Wiktorsson t.o.m. 1982. Den 1 juli 1984 uppgick SMP i den statliga DOVA-myndigheten (Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv) och fick status som arkiv och egen myndighet med en arkivchef som ansvarig för samlingar och utgivningsarbete.

Samlingarnas omfattning

Personnamnssamlingarna innehåller i huvudsak svenska och finlandssvenska personnamn från forntiden och medeltiden, alltså från äldsta tid och fram till omkring år 1520 (dock ej runstensnamn). Namnen är i första hand hämtade ur originalurkunder men också i viss utsträckning ur avskrifter och i någon mån ur regester (korta sammanfattningar av innehållet i brev). Namnformerna förvaras upptecknade på pappersblad i så kallat sedesformat. Samlingarna omfattar för närvarande drygt 850 000 sedesblad.

Personnamnssamlingarna består huvudsakligen av 5 olika serier:

  1. Huvudsamlingen, omfattande personnamn, både förnamn och tillnamn, från tiden ca 1100-ca 1520. Denna samling utgör det huvudsakliga underlaget för ordboken Sveriges medeltida personnamn.
  2. Samlingar ur Kammararkivet, omfattande personnamn ur otryckt källmaterial från åren 1530-1571 i Kammararkivet.
  3. 1500-talssamlingen, omfattande personnamn ur tryckt källmaterial från 1500-talet.
  4. Personregistret, omfattande hänvisningar till personhistorisk litteratur om medeltida personer.
  5. Etymologiregistret, bestående av excerpter ur facklitteraturen, omfattar f.n. ca 4 400 sedesblad.

Var och en av dessa serier är uppdelad i två underserier:

  1. Förnamn, t.ex. Anders, Benedikt, Cecilia, bland vilka även de patronymiska beläggen, t.ex. Andersson, och de metronymiska, t.ex. Katarinason, ingår.
  2. Tillnamn (eller Binamn), t.ex. Bonde, Svarte, Bagge, Finne, Smidh, Trolle. (Dessa tillnamn betecknar i tur och ordning ursprungligen ett yrke, ett drag i utseendet, ett djur, en härstamning, ett yrke, en vapenbild.)

Underserierna är alfabetiskt ordnade efter namnens fornsvenska normalformer. Inom varje namn är sedan namnformerna ordnade i strikt tidsföljd efter år, månad och dag. Detta gäller dock inte Personregistret, där beläggen inom varje namn är ordnade med tillnamnet i bokstavsordning, t.ex. Nils Ama, Nils Bagge, Nils Diækn o.s.v.

Viktigare källor som excerperats

  • Handskrifter:
    • Riksarkivets serie av pergaments- och pappersbrev (RAp, RAppr).
    • Svenska brev i Rigsarkivet i Köpenhamn samt i andra utländska arkiv.
    • Medeltidsbrev i Uppsala universitetsbibliotek, i Linköpings, Skara och Strängnäs' stiftsbibliotek, i Sävstaholms- Skokloster- och Ericsbergssamlingarna, i de olika landsarkiven samt i arkiv och samlingar i enskild ägo.
    • Medeltida jordeböcker, räkenskaper och kopieböcker.
    • Jordeböcker och tiondelängder från 1500-talet i Kammararkivet, nu i Riksarkivet, i Stockholm samt motsvarande handlingar i Finlands Riksarkiv, Helsingfors.
  • Tryckta urkunder:
    • Svenskt Diplomatarium 1-7:5, 8-9:1, 10:1-2 (till år 1368 och 1371-1374) samt ny serie 1-4 (åren 1401-1420) (DS,SD).
    • Fornskriftssällskapets samlingar med bland annat Arboga och Kalmar stads tänkeböcker, Erikskrönikan och övriga medeltida rimkrönikor, samt Birgittas och Katarinas kanonisationsprocesser.
    • Finlands medeltidsurkunder 1-8 (FMU).
    • Åbo domkyrkas kopiebok, den så kallade Svartboken.
    • Stockholms stadsböcker från äldre tid (till och med år 1602).
    • Jämtlands och Härjedalens diplomatarium 1-2 (JHD).

Nordiska namnböcker

Ett tidigare försök att avhjälpa bristen på en fornsvensk namnordbok är M.F. Lundgrens arbete Personnamn från medeltiden, 1892-96. Det slutfördes av E. Brate 1915, försågs med ett supplement av E.H. Lind. Lundgren-Brates namnordbok har påtagliga brister. Många personnamn som finns medtagna har Lundgren utläst ur ortnamn. De är ofta rena felkonstruktioner, men har ändå i en hel del fall accepterats i ortnamnslitteraturen.

Norsk-isländska dopnamn och fingerade namn från medeltiden, 1905-31, har utgivits av E.H. Lind, medan den danska namnordboken, Danmarks gamle personnavne, 1936-64, utgivits av G. Knudsen, M. Kristensen och R. Hornby. En svensk motsvarighet till dessa arbeten blir den personnamnsordbok, som nu utges och som redigeras på grundval av SMP:s personnamnssamlingar. I den svenska ordboken, Sveriges medeltida personnamn, som redovisar de fornsvenska personnamnen fram till år 1520, består varje namnartikel av en formkatalog, en materialsamling och en namnkommentar. Sveriges medeltida personnamn kommer att behandla de medeltida förnamnen i 5 band. Band 1 (A-E) och Band 2 (F-Hanok) och 1 häfte av band 3 är nu (1996) utgivna. Häfte 1-11 kan beställas direkt från SMP.

Litteratur om Sveriges medeltida personnamn

  • Andersson, Thorsten, Sveriges medeltida personnamn, Uppsala. I: NORNA-rapporter 25 (1983). S. 201-210.
  • Jansson, Valter och Per-Axel Wiktorsson, Personnamnskommittén. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1975. S. 89-90. - Ibid. 1976. S. 54-55. - Ibid. 1977. S. 68-69. - Ibid. 1978. S. 85. - Ibid. 1979. S. 70-71. - Ibid. 1980. S. 38-39.
  • Moberg, Lennart, Gun Widmark och Thorsten Andersson, Scandinavian languages. I: Faculty of arts at Uppsala university. Linguistics and philology. Uppsala 1976. (Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala university 500 years 6). S. 71-87, särsk. s. 83-84, 86-87.
  • Moberg, Lennart och Per-Axel Wiktorsson, Personnamnskommittén. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1981. S. 73-74.
  • Moberg, Lennart och Per-Axel Wiktorsson, Sveriges medeltida personnamn. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1982. S. 61-62. - Ibid. 1983. S. 61-62.
  • Moberg, Lennart och Anita Minugh, Sveriges medeltida personnamn. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1984. S. 51-52.
  • Modéer, Ivar, Om det svenska personnamnsverket. I: Elias Wessén 15 april 1954. [Stockholm] 1954. S. 154-167.
  • Modéer, Ivar, ”Personnamnskommittén” and ”Svenska personnamnsarkivet”, Uppsala. I: Onoma 5 (1954). S. 110-111.
  • Modéer, Ivar, The ”Personnamnskommitténs arkiv”, Uppsala. I: Onoma 4 (1953). S. 88.
  • Modéer, Ivar, ”Svenska personnamnsarkivet”, Uppsala. I: Onoma 6 (1955/56). S. 130-131. - Ibid. 7 (1956/57). S. 312-313.
  • Otterbjörk, Roland, ”Svenska personnamnsarkivet”, Uppsala. I: Onoma 8 (1958/59). S. 413-414.
  • Strömbäck, Dag och Per-Axel Wiktorsson, Personnamnskommittén. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1973. S. 170-171. - Ibid. 1974. S. 208-209.
  • Wiktorsson, Per-Axel, Personnamnskommittén. I: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1972. S. 147-148.
  • Wiktorsson, Per-Axel, ”Svenska personnamnsarkivet”, Uppsala. I: Onoma 16 (1971). S. 207-208.
  • Wiktorsson, Per-Axel, Sveriges medeltida personnamn (SMP). I: Onoma 24 (1980). S. 245-248.
  • Dictionary of Mediaeval Swedish Personal Names. I: Onoma 3 (1952).S. 71-72.

Anmälningar av ordboken

  • Fellows-Jensen, Gillian, Sveriges medeltida personnamn. Band 2. Häfte 9. I: Studia anthroponymica Scandinavica 9 (1991). S. 166-168.
  • Fellows-Jensen, Gillian, Sveriges medeltida personnamn. Band 2. Häfte 10. I: Studia anthroponymica Scandinavica 10 (1992). S. 187-189.
  • Fredriksson, Ingwar, Sveriges medeltida personnamn. Häfte 1, 2, 3. I: Fornvännen 70 (1975). S. 100-102.
  • Gillingstam, Hans, Medeltida personnamn. Häfte 1. I: Personhistorisk Tidskrift 65 (1967). S. 220-221.
  • Gillingstam, Hans, Medeltida personnamn. Band 1. I: Personhistorisk Tidskrift 73 (1977). S. 74-80.
  • Melefors, Evert, Sveriges medeltida personnamn. Band 1. Häfte 6-8. I: Studia anthroponymica Scandinavica 2 (1984). S. 131-136.
  • Peterson, Lena, Sveriges medeltida personnamn. Häfte 1-3. I: Namn och bygd 62 (1974). S. 181-184.

Köp av ordboken

Ordboken Sveriges medeltida personnamn kan beställas direkt från SMP. Av ordboken har hittills (2012) utkommit 16 häften, det senaste omfattande Iohan-Iordan.

Besöksadress: Arkivcentrum i Uppsala, Dag Hammarskjölds väg 19
Postadress: Box 135, 751 04 Uppsala
Öppet: vardagar 9-16
Hemsida: http://www.sofi.se/3650
Forskningschef: Eva Brylla
Förste arkivarie: Anita Eldblad

Redaktion för ordboken Sveriges medeltida personnamn (2012):
E-post: fornamn.efternamn@sofi.se

  • Mats Wahlberg, forskningschef, tfn: 018-65 21 80
  • Lennart Ryman, huvudredaktör, tfn: 018-65 21 92
  • Christina Allard, redaktör, tfn: 018-65 21 95
  • Agneta Sundström, redaktör, tfn: 018-65 21 93